Erfgenamen van vrijgemaakte slaven Rasveldt, verzoeken toepassing van “Algemene Wet Gelijke Behandeling”, om hun eigen plantage Malpais (a) Gato, te ontwikkelen.

Norwin Ferero, een afstammeling van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, en mede-eigenaar van plantage Malpais (a) Gato, schroomde niet om het Gerecht te verzoeken, om het “Algemene Wet Gelijke Behandeling” toe te passen en degenen die hem hadden gehinderd, gelijkwaardig deel te nemen aan het maatschappelijk verkeer, aansprakelijk te stellen.

APARTHEID” wordt op Curaçao door het Gerecht gelegaliseerd.

Corie Theresa Calmes Kook

Moeder van parlementariër Rennox Calmes, mevrouw Corie Theresa Calmes Kook waagde, het om in juni 2018, het gerecht te verzoeken, voor recht te verklaren dat het familiebedrijf, “Terenonan Fiel Pietersz di Gato”, bij uitsluiting van anderen, beheerder is van landgoed Gato.

Feitelijk heeft mevrouw Corie Theresa Calmes Kook, moeder van parlementariër Rennox Calmes, het Gerecht verzocht om het Hof vonnis KG 76617- H 172 van 13 september 2016 te verwerpen.
Hof vonnis KG 76617- H 172 van 13 september 2016, bevestigde het vonnis van 30 december 2015, en het Hof vonnis was bij voorraad uitvoerbaar vanaf
13 september 2016.

Het Gerecht oordeelde dat geen van de betrokken (deel)gerechtigden zich dient te gedragen als eigenaar en/of bezitter en/of beheerder van de gehele plantage ten nadele van andere (deel)gerechtigden.



Moeder van parlementariër Rennox Calmes, mevrouw Corie Theresa Calmes Kook, verzocht het Gerecht om een “eigenrichting”, van familie Pietersz, in te gaan en als zodanig de erfgenamen van Sybrecht van Uytrecht, te hinderen plantage Malpais te ontwikkelen.

Familie Pietersz heeft gesteld, dat ze ruim 200 jaar het beheer voeren op plantage Malpais, dat de vrijgemaakte slaven Rasveldt van mevrouw Sybrecht van Uytrecht hadden geërfd. Echter is familie Pietersz nimmer een (deel)gerechtigde en alszodanig geen eigenaar en ook geen bezitter en had geen enkel bevoegdheid, om 200 jaar het beheer te voeren op de gronden behorende tot de plantage Malpais.
Het onrechtmatige beheer van Pietersz c.s. heeft de rechtmatige erfgenamen van mevrouw Sybrecht van Uytrecht, voor het blok gezet waardoor hun inkomsten ruim 200 jaar, zouden derven.

“Verklaring met betrekking tot afstamming”

Mevrouw Corie Theresa Calmes Kook, moeder van parlementariër Rennox Calmes, heeft het Gerecht verzocht de onrechtmatige zaken en handelingen van familie Pietersz, op de gronden behorende tot plantage Malpais van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, te erkennen.

Op 17 december 2018, heeft de moeder van parlementariër Rennox Calmes, Corrie Theresa Calmes Kook, het Gerecht verzocht om voor recht te verklaren dat het familiebedrijf, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, beheerder is van het landgoed Gato en dat zij bij uitsluiting van anderen bevoegd en gemachtigd is om alle (rechts) matregelen te treffen met betrekking tot verhuur van percelen op het landgoed Gato.


Familie Pietersz stellen dat zij sinds jaar en dag op Gato wonen en bovendien voert familie Pietersz, sinds jaar en dag, het beheer op Gato. Familie Pietersz stellen dat Wiliam Pietersz 200 jaar geleden het beheer had, welke door de familie opgevolgd werd door respectievelijk Phelipie Jacoba Pietersz, Francisco Ealalio Pietersz, Felipe Benicio Pietersz, Luis Severo Pietersz, Louis Eusebio Pietersz e.a.
Familie Pietersz stellen dat Wiliam Pietersz, 200 jaar geleden, werd opgevolgd door Phelipie Jacoba Pietersz, de enige zoon van Maria Martha.
Familie Pietersz stellen dat zij het familiebedrijf, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, hebben geërfd, en nu is het tijd, erkend te worden door het Gerecht.

Mevrouw Corrie Theresa Calmes, verzocht het Gerecht om voor recht te verklaren dat het familiebedrijf, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, beheerder is van het landgoed Gato en dat zij bij uitsluiting van anderen bevoegd en gemachtigd is om alle (rechts) maatregelen te treffen met betrekking tot verhuur van percelen op het landgoed Gato. Volgens een stelling van mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook, heeft familie Pietersz, het beheer van plantage Malpais, ongeveer 200 jaar geleden “overgenomen”. Vanaf het jaar 1969, heeft familie Pietersz, als de enige erfgenaam van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, de plantage Malpais geërfd, en is familie Pietersz begonnen met de verhuur van kavels voor de woningbouw.

Mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook verzocht het Gerecht om aan Norwin Ferero, te verklaren dat het familiebedrijf “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, het absolute beheer heeft, op het landgoed Gato. Corrie Theresa Calmes Kook heeft het Gerecht ook verzocht om, Norwin Ferero, te veroordelen om zijn medewerking aan de beheerregeling te voldoen, op straffe van een dwangsom van Nafl. 10.000,= per keer dat hij op enigerlei wijze inbreuk maakt op de beheerregeling.

Moeder van parlementariër Rennox Calmes, mevrouw Corie Theresa Calmes Kook, heeft namens de familie Pietersz, overduidelijk het Gerecht verzocht om Norwin Ferero te hinderen gelijkwaardig deel te nemen aan het maatschappelijk verkeer.

Juan Lourens, voorzitter van vakbond STrAF, is getrouwd met een erfgenaam van plantage Malpais. Begin juni 2016 had hij Norwin Ferero, gevraagd om samen op Gato te gaan, om te zien wat Ibi Pietersz heeft gedaan met een stuk grond, dat ze bouwrijp hadden laten maken om een woning te kunnen bouwen. Tijdens de rit van Juan Lourens en Norwin Ferero op het landgoed Gato, waren zij door Rennox Calmes gehinderd. Rennox Calmes blokkeerde de weg, precies zoals politie gewend is de weg te blokkeren bij de arrestatie van “criminelen” op straat.
 
Rennox Calmes, frustreerde de rit en in het openbaar verklaarde hij: Norwin Ferero, is een onbetrouwbare en leugenachtige persoon.
Vervolgens had Rennox Calmes gezegd dat indien het een leugen is dat Norwin Ferero een leugenaar is, heeft Norwin Ferero een reden om hem te dagvaarden.

Rennox Calmes had zonder blikken of blozen gesteld:

Indien
Norwin Ferero, Rennox Calmes dagvaard, zal het Gerecht Rennox Calmes gelijk geven, en Norwin Ferero zal verliezen.

Rennox Calmes wist, althans behoorde te weten dat familie Pietersz een “mol” bij de Algemene Juridische Zaken hebben zitten, die een juridische hand boven het hoofd van familie Pietersz houdt.

https://watch.screencastify.com/v/fUSE0bTYCIyhZc3lHLNE

Erfgenamen van Malpais contra familie Pietersz

Familie Pietersz is gewend, om vonnissen van de rechtbank te negeren, en kiezen altijd een eigen weg. Hardnekkig blijft familie Pietersz het Gerecht misleiden en zetten zij het Gerecht voor het blok, om de illegale handelingen en zaken van familie Pietersz te legaliseren. Cassatie arrest R98/155HR van 2000, bevestigde het Hof vonnis (H 230/98) van 11 augustus 1998.
Pietersz c.s. hebben zich op het standpunt gesteld dat de onroerende zaak hun gezamenlijk toebehoort en dat deze zaak niet valt in een gemeenschap met andere personen. De rechtsvoorgangers van Pietersz c.s. aan wie ze zeggen hun recht te ontlenen, hebben echter niet in redelijkheid kunnen menen dat de onroerende zaak hun geheel toebehoorde. Voldoende bekend was dat de plantage gezamenlijk was nagelaten aan de vrijgemaakte slaven van de weduwe Rasveldt. Dit feit was bovendien in het plantage register aangetekend. Zij hadden dit feit door raadpleging van dit register kunnen kennen, zodat zij zich niet op bezit te goeder trouw van de gehele onroerende zaak hebben kunnen beroepen.

Hof vonnis (H 230/98) van 11 augustus 1998 had geoordeeld dat niet gezegd kan worden dat de rechtsvoorgangers van Pietersz c.s. bezit te goeder trouw van de gehele onroerende zaak hebben gehad. Zij hebben dan ook niet door verjaring de eigendom van de gehele onroerende zaak verkregen.

Beslissing van Hoge Raad R98/155HR van 2000:

-Verklaard Chato Properties niet ontvankelijk in haar beroep;

-Verwerpt het beroep van het overige;

-Veroordeeld Pietersz c.s. in de kosten van het geding in cassatie;

Direct na het Arrest van Casassatie R98/155HR van 2000, besloot familie Pietersz het bedrijf “Chato Properties N.V.”, te ontbinden en vervolgens werd het familiebedrijf “Terenonan Fiel Pietersz di Gato”, opgericht.

Het is behoorlijk merkwaardig, hoe familie Pietersz met de regelmaat van de klok, vonnissen van het Gerecht kan blijven negeren en manipuleren.

Door middel van illegale zaken en handelingen, van familie Pietersz, worden de erfgenamen van Sybrecht van Uytrecht gehinderd, gelijkwaardig deel te nemen aan het maatschappelijk verkeer op hun plantage Malpais.

Gouverneur de Rouville

De koloniale rechtbank onder gouverneur de Rouville, had in akte 439 van 30 juli 1868, een limitatieve opsomming gegeven van de personen die in het jaar 1868, erkend waren door Koloniale Rechtbank.

De koloniale Rechtbank van Gouverneur de Rouville bepaalde op 30 juli 1868 het volgende:

Voor de rechtbank bestaande uit de heren mr. Sol Cohen Henriquez (waarnemend lid) en Pieter Theodorus Krafft, compareerden de volgende personen, die niet alleen als legatarissen worden aangemerkt, maar bovendien ‘thans de enige belanghebbenden zijn:

  1. William Pietersz in huwelijk hebbende Maria Cathalina, zo voor zich als in hoedanigheid van vader en voogd van zijnen minderjarige zoon Elario Felix en voorts in zijne hoedanigheid bij Gouvernementsbesluit d.d. 15 juli dj. No. 408 benoemden voogt over de minderjarige kinderen van wijlen Maria Olaria met namen Johannes Francisco, Brigita Christina, Johanna Genoveva en Ignacio Nicolaas;
  2. Johannes Martis Pietersz;
  3. Felix (Isbarios) Pietersz;
  4. Daniel Martis Conquetin huwelijk hebbende Maria Sebastiana, zo voor zich als in zijne hoedanigheid van vader en voogd van zijn minderjarige kinderen Maria Feliciana, Leonora Martina, Johannes Pietersz, Cecilia Martina en Louis Martis;
  5. Martijn Ferero, in huwelijk hebbendeAntonia Petronella, zo voor zich als in de hoedanigheid van vader en voogd van zijnen minderjarigen zoon Johannes Januarius;
  6. Maria Martha;
  7. Pieter Bernardus.”

De koloniale rechtbank onder gouverneur de Rouville, had in akte 439 van 30 juli 1868, een limitatieve opsomming gegeven van de 18 personen die in het jaar 1868, erkend waren door Koloniale Rechtbank.

  1. Maria Kathalina
  2. Elario Felix
  3. Johannes Francisco
  4. Brigita Christina
  5. Johanna Genoveva
  6. Ignacio Nicolaas
  7. Johannes Martis Pietersz
  8. Felix (Isbarios ) Pietersz
  9. Maria Sebastiana
  10. Maria Feliciana
  11. Leonora Martina
  12. Johannes Pietersz
  13. Cecilia Martina
  14. Louis Martis
  15. Antonia Petronella
  16. Johannes Januarius
  17. Maria Martha
  18. Pieter Bernardus

Maria Cathalina geboren uit Leentje

Bij de executie, van het testament van mevrouw Sybrecht van Uytrecht op
21 februari 1812, hebben de vrijgemaakte slaven hun deel van de nalatenschap toebedeeld gekregen.
Maria Cathalina is in 1815, dat is drie jaar na de executie van het testament, uit legataris en erfgenaam Leentje geboren. 

Volgens een verklaring van het bevolkingsregister en burgerlijke stand van het Eilandgebied Curaçao in 1996, behoorden MARIA KATALINA PIETER en WILLIAM PIETERSZ, tot de slavenstand.

William Pietersz

William Pietersz voerde de geslachtsnaam “ANIKO”, en verkreeg bij een beschikking van 24 april 1861, toestemming van slavendrijver Pietersz, om de geslachtsnaam Pietersz te mogen aannemen.

MARIA KATALINA PIETER en WILLIAM PIETERSZ, behoorden tot de slavenstand van slavendrijver PIETERSZ.

De stelling dat Pietersz het beheer van Wiliam Pietersz, door erfopvolging hadden verkregen, slaat als een tang op een varken.

Wiliam Pietersz is uit het geslacht “ANIKO” geboren en niet uit het geslacht PIETERSZ, en als zodanig is “erfopvolging” door Pietersz, voor wat betreft de erfenis van mevrouw Sybrecht van Uytrecht uitgesloten.

Mevrouw Sybrecht van Uytrecht had plantage Malpais, het Loos en de daarbij horende huisjes, gezamenlijk gelegateerd aan dertien van haar vrijgemaakte slaven. Het testament werd opgesteld onder de band van Fidei Commis en verder met de beperkingen dat de vrijgegeven slaven de plantage niet zullen mogen verkopen, verhypothekeren of vervreemden, maar dat alles zal moeten blijven voor hen en hunne kinderen tot in het einde van deze wereld en dat de vruchten en opbrengsten gelijk onder de erfgenamen verdeeld moest worden.  

Sybrecht van Uytrecht was oprecht en edelmoedig om al in 1809 aan te tonen dat zij volkomen pro manumissie was en tegelijkertijd beschermde zij haar legatarissen wettelijk tegen de opkomende “apartheid” regime.

Cassatie arrest R98/155HR

Cassatie arrest R98/155HR van 2000, bevestigde het Hof vonnis:

Pietersz c.s. hebben zich op het standpunt gesteld dat de onroerende zaak hun gezamenlijk toebehoort en dat deze zaak niet valt in een gemeenschap met andere personen. De rechtsvoorgangers van Pietersz c.s. aan wie ze zeggen hun recht te ontlenen, hebben echter niet in redelijkheid kunnen menen dat de onroerende zaak hun geheel toebehoorde. Voldoende bekend was dat de plantage gezamenlijk was nagelaten aan de vrijgemaakte slaven van de weduwe Rasveldt. Dit feit was bovendien in het plantage register aangetekend. Zij hadden dit feit door raadpleging van het register kunnen kennen, zodat zij zich niet op bezit te goeder trouw van de gehele onroerende zaak hebben kunnen beroepen.

Verklaring van Erfrecht van familie Ferero

Op 15 november 2001, had notaris J.R.E Kleinmoedig, een “Verklaring van Erfrecht”, aan de erven van Gerardus Lazaro Ferero overhandigd. Het Verklaring van Erfrecht van notaris J.R.E. Kleinmoedig, heeft als grondslag, de gouverneurs akte 439 van 30 juli 1868.

De Verklaring van Erfrecht dat notaris Kleinmoedig aan de erven Ferero had overhandigd, is als een doorn in de ogen van familie Pietersz.
Familie Pietersz had het Gerecht verzocht, om notaris Kleinmoedig te dwingen de verklaring van Erfrecht van de erven Ferero te laten intrekken.
Het Gerecht in eerste aanleg verklaarde het verzoek van familie Pietersz, niet ontvankelijk, en familie Pietersz ging in beroep, op het vonnis.
Het Hof vonnis bevestigde het vonnis in eerste aanleg.
De verklaring van Erfrecht van de erven Ferero, werd door de rechtbank erkend, omdat het een officiële akte van de Koloniale Rechtbank, als grondslag heeft.

Het Gouverneurs besluit van 30 juli 1868, is een besluit van een gezaghebbend overheidsorgaan. Het vormt de basis voor beoordeling van degenen die stellen afstammeling te zijn en dus ook erfgenaam en medegerechtigde in de nalatenschap van de vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht.



Norwin Ferero versus familie Pietersz

Norwin Ferero heeft als eiser in Kort Geding op 20 november 2015 een verzoekschrift ingediend, met vorderingen tegen gedaagden Pietersz. De mondelinge behandeling heeft op 14 december 2015 plaats gevonden.
Pietersz heeft in dit geding gesteld dat Pietersz (ook) afstamt van Leentje en daardoor eveneens erfgenaam is van de vrijgemaakte slaven Rasveldt.

“Verklaring met betrekking tot afstamming”

Notaris mr. Alba Rosa Martijn had, in opdracht van familie Pietersz, een “verklaring met betrekking tot afstamming” in elkaar gezet om te kunnen suggereren dat Pietersz c.s. ook afstamt van legatarissen Leentje.
Notaris mr. Alba Rosa Martijn stelt in haar “verklaring met betrekking tot afstamming” dat familie Pietersz af stammen van Phelipie Jacoba Pietersz, de enige zoon van legatarissen Maria Martha. Vervolgens komt Pietersz met de stelling dat Pietersz het beheer van Wiliam Pietersz, door erfopvolging had verkregen.
De stelling dat familie Pietersz af stammen van Phelipie Jacoba Pietersz en dat Phelipie Jacoba Pietersz de enige zoon is van legatarissen Maria Martha, heeft een vervalsing als grondslag, die het Gouverneurs besluit van 30 juli 1868 weerspreekt.

De Koloniale Rechtbank onder gouverneur de Rouville, had in besluit nummer 439 van 30 juli 1868, de heer Pieter Bernardus erkend als de enige zoon van legatarissen Maria Martha.

Een document, “BS Overlijden van Erfgoedinstelling Nationaal Archief Curaçao”, geeft overduidelijk aan dat Phelipie Jacoba Pietersz, van het “vrouwelijk” geslacht, op 6 augustus 1876 met een leeftijd van 39 jaar was overleden.

Pietersz heeft in het geding naar voren gebracht dat de familie Pietersz (ook) afstamt van Leentje en daardoor eveneens erfgenaam is van de vrijgemaakte slaven. Notaris Chatlein, die de “verklaring met betrekking tot afstamming van Pietersz” opstelde, heeft in de stamboom van de familie Pietersz, een naam genoemd die niet overeenkomt met één van de in het Gouverneursbesluit genoemde namen.

Aangezien het besluit van de Gouverneur, als besluit van een gezaghebbend overheidsorgaan, de basis vormt voor gegevens over afstamming van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, behoort op grond daarvan de stelling dat Pietersz tot de erfgenamen te worden verworpen.

Vonnis KG 76617/2015

Het Gerecht in Eerste Aanleg heeft vonnis gewezen op 30 december 2015, nr. KG 76617/2015.
Ter zitting is de afstamming van Pietersz met bewijs aangevochten. Echter is de rechter daar niet ingaan.
De rechter Solange Christiaan was terughoudend in haar oordeel omdat het een kort geding betreft. In een kort geding kan men niet meer dan tijdelijke (voorlopige) voorziening vragen en krijgen. Aangezien in het geding een fundamentele rechtsvraag aan de orde is, dan moet die uiteindelijk door de bodemrechter worden beantwoord.
Rechter Solange Christiaan verzuimde bewust te beslissen over onderdelen van het gevorderde. Rechter Solange Christiaan ging bewust niet tot de aanvulling over, maar stelde de eisende partij in de gelegenheid zich daarover uit te laten.

Norwin Ferero is in hoger beroep is gegaan tegen het vonnis van
KG 76617/2015.

Bijzonderheden die hadden geleid tot het vonnis van het geding KG 76617/2015 en KG 76617/2015-H 172 en 172A/16:

Afdeling Algemeen Juridische Zaken van het Eilandgebied Curaçao erkende,
Gerardus Lazaro Ferero, in de jaren 1970 als de beheerder en ook een van meest wettige erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, aan wie de plantage Malpais door wijlen mevrouw Sybrecht van Uytrecht was nagelaten.
 
Na de opstand en brandstichting van 30 mei 1969, adviseerde het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao, Gerardus Lazaro Ferero een verkavelingsplan voor plantage Gato in te dienen. Gerardus Lazaro Ferero was financieel niet in staat een verkavelingsplan voor de plantage te laten maken en voor goedkeuring aan het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao voor te leggen.

Afdeling Domeinbeheer van het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao, heeft bij brief d.d. 3 februari 1972 een bod, aan Gerardus Lazaro Ferero, gedaan plantage Malpais à Nafl. 2500,- per hectare te zullen kopen. Gerardus Lazaro Ferero ging akkoord plantage Gato te verkopen maar moest eerst erkend worden als bezitter op de wijze als omschreven bij Landsbesluit van 11 september 1945 (P.B.1945 no. 141)

Plantage Gato was in de jaren 1970 niet in het Kadaster opgenomen en dus ook niet gekadastreerd. In verband met het verzoek van Gerardus Lazaro Ferero tot het instellen van het onderzoek als bedoeld in artikel 4 van de Landsverordening Eigendomsuitwijzing van 14 december 1944 (P.B. 1944 no.219), moest de dienst van het Kadaster de nodige opmetingen verrichten.

Gerardus Lazaro Ferero is op Plantage Gato geboren en opgegroeid. Tijdens de tweede wereldoorlog, had Gerardus Lazaro Ferero, als militair meegeholpen in de verdediging van Curaçao.
Na de oorlog ging Gerardus Lazaro Ferero in Otrabanda wonen. In Otrabanda
was Gerardus een bekende kleermaker en hij had ook een winkel.

Gerardus Lazaro Ferero de beheerder en ook een van meest wettige erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, aan wie de plantage Malpais door wijlen mevrouw Sybrecht van Uytrecht was nagelaten, had de heer Felipie Benicio (Fiel) Pietersz als vito aangesteld om het toezicht op de plantage te houden en de huurpenningen te innen en bij hem af te dragen in Otrabanda. Commissie Eigendomsuitwijzing met de heer H.B. Calvo als voorzitter welke tevens Hoofd van Kadaster, wist althans behoorde te weten dat Gerardus Lazaro Ferero een verzoek aan het Gerecht had gedaan tot het instellen van een onderzoek als bedoeld in artikel 4 van de Landsverordening Eigendomsuitwijzing van 14 december 1944 (P.B. 1944 no.219), om erkend te worden als beheerder, bezitter en eigenaar van plantage Gato.

Om erkend te worden als beheerder, bezitter en eigenaar van een onroerende zaak, moet de verzoeker de grenzen aanwijzen. Echter is plantage Gato op aanwijzingen van de Vito, de toezichthouder, Phil Pietersz en Louis Pietersz gedefinieerd.
De heer Calvo had, op aanwijzingen van de heren Pietersz, en zonder enig antecedentenonderzoek te verrichten, aangenomen dat de heren Pietersz, erfgenamen waren.

De heer Calvo wist althans behoorde te weten dat de namen van de heren Pietersz, niet als erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt in het Bevolkingsregister genoteerd waren.

Meetbrief no. 250

Plantage Malpais alias Gato werd op aanwijzingen van de heren Pietersz, gedeeltelijk, door Kadaster gedefinieerd.
Ambtenaar van het Kadaster de heer C.M. Gruning, ondertekende meetbrief nummer 250 van Plantage Malpais alias Gato op 12 juni 1974.

Gerardus Lazaro Ferero, de beheerder en ook een van meest wettige erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, had een verzoek gedaan aan het Gerecht, om te komen tot erkenning als bezitter van Plantage Gato, op de wijze als omschreven bij Landsbesluit van 11 september 1945 (P.B. 1945 no. 141). Echter wordt zijn naam helemaal niet, in meetbrief no. 250 vermeld, als rechtsverkrijger.

De Hoofd van Kadaster, de heer H.B. Calvo, liet zich door toezichthouder Phil Pietersz, “een oor aannaaien” met het verhaal dat Pietersz eigenaar is van de Plantage Gato.
De namen van Vito, dan wel de toezichthouders Phil Pietersz en Louis Pietersz worden in meetbrief no. 250 vermeld, dat beiden op Gato wonen, en dat zij de grenzen van Plantage Gato, hadden aangewezen.

Landsverordening Eigendomsuitwijzing (PB 1944 nr.219)

Mr. Ernst Cohen Henriquez heeft in het boek “Honderd jaar codificatie in de Nederlandse Antillen”, aangegeven dat het hem bekende fideï-commis, het legaat van Malpais alias Gatu is.
Mr. Ernst Cohen Henriquez heeft in november 1968, de heer Gerardus Lazaro Ferero gesproken.De heer Ferero had de oude akte van afgifte legaat en de daaraan  voorafgaande titels  van eigendomvan zijn moeder gekregen. Mr. Ernst Cohen Henriquez stelde dat de akte van afgifte legaat d.d. 21 februari 1812, is zowel sociaal als juridisch interessant.
Mr. Ernst Cohen Henriquez stelde dat aangezien de erfgenamen van mejuffrouw Sybrecht van Uytrecht na 150 jaar moeilijk te achterhalen zullen zijn, zal weer geïmproviseerd moeten worden.

De ontwerpers van het Landsverordening Eigendomsuitwijzing, stelden zich op het standpunt dat per slot van rekening moet worden uitgemaakt, wie de eigenaren zijn van bepaalde goederen, waarvan omtrent de eigendom twijfel bestond, in bijzonder de zogenaamde familiegronden.
De ontwerpers van het Landsverordening redeneerden aldus: Er zijn bij vele dier goederen tientallen natuurlijke of wettige afkomelingen van de oorspronkelijke eigenaren, die zich sedert jaar en dag niet meer met die gronden inlaten, anderen weer hebben jaar in jaar uit de grond verzorgd, belasting betaald etc. Nu geven wij dezen laatsten de gelegenheid om na een onderzoek naar de aard van hun bezit (goede trouw bijv.) en oproeping van eventuele andere belanghebbenden deze grond toegewezen en op hun naam gesteld te krijgen. Hierna worden zij geacht dezelfde rechten te hebben verkregen als ware hun het onroerend goed krachtens rechtsgeldig titel overgedragen door iemand te wiens name dit goed in het hypothecaire registers is overgeschreven.

Dispuut tussen Ferero en Pietersz

Meetbrief nummer 250 van 12 juni 1974 van Plantage Gato, was aanleiding van het dispuut begin jaren tachtig, tussen familie Ferero en familie Pietersz over de plantage Malpais (Gato). Aanvankelijk ging het over de afdracht van geïnde huur.
De zakenlasthebber van plantage Malpais, Gerardus Lazaro Ferero, had namelijk 61 gronden te Gato in huur uitgegeven. Doordat Gerardus Lazaro Ferero in Otrabanda woonde en tevens een winkel had, had hij de heer Felipie Benicio (Fiel) Pietersz als vito aangesteld om het toezicht op de plantage te houden en de huurpenningen te innen en bij hem af te dragen in Otrobanda.

Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao had in de jaren 1970, onrechtmatige belangen in Plantage Gato en als zodanig werd Pietersz door de overheid, erkend als eigenaar van de plantage.

De overheid had een overeenkomst met familie Pietersz gesloten om, Gerardus Lazaro Ferero, de rechtmatige beheerder en ook een van meest wettige erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, buitenspel te zetten zodat Pietersz erkend kan worden als bezitter van plantage Malpais, op de wijze als omschreven bij Landsbesluit van 11 september 1945 (P.B. 1945 no. 141).

Na de meting van plantage Malpais in 1974 begon Pietersz zichzelf voor te doen als eigenaar en stond hij de huurgelden niet meer af. Dit niet te goeder trouw en derhalve als onrechtmatig te kwalificeren gedrag van Pietersz kon, mede omdat er uiteraard alleen mondelinge afspraken waren gemaakt met zakenlasthebber van plantage Malpais, Gerardus Lazaro Ferero over het toezicht op de plantage te houden en het afdragen van huurpenningen.
 
Nadat Pietersz zichzelf naar voren begon te schuiven als eigenaar is ook de eigendom en het bezit van de plantage onderwerp van het dispuut geworden. Het is merkwaardig dat vanaf begin jaren tachtig, dit dispuut geleid heeft tot een reeks van rechtsgedingen waarin steeds direct of indirect de vraag centraal stond wie, Ferero of Pietersz, als bezitter/ -eigenaar van de plantage dient te worden erkend.
Bij twee uitspraken van de Hoge Raad uit 2000 en 2009 werd bepaald dat Pietersz noch eigendom, noch bezit heeft van de plantage Gato. Dit betreft een rechtsfeit dat Pietersz keer op keer, maar ten onrechte, ter discussie tracht te stellen.

Felipie Benicio Pietersz machtigt Hoofd AJZ

Toezichthouder Felipie Benicio Pietersz, alias Phil Pietersz, had op 3 oktober 1983, een machtiging aan Hoofd van Algemeen Juridische Zaken en onder hem ressorterende juristen om namens Felipie Benicio Pietersz, op te treden ter verkrijging van gegevens met betrekking tot de particuliere terreinen te Gato in welke, Felipie Benicio Pietersz, mede eigenaar is.

De machtiging van Felipie Benicio Pietersz aan Hoofd van Algemeen Juridische Zaken en onder hem ressorterende juristen, is een overduidelijke onrechtmatige handeling om familie Ferero te hinderen de rechten als erfgenaam van de vrijgemaakte slaven erkend te krijgen.
Een doorbraak vormt, wat dat betreft, de zaak tussen Pietersz en notaris Kleinmoedig, waarin de notaris door Pietersz wordt gedaagd omdat die een verklaring van erfrecht ten gunste van de Ferero’s had afgegeven. Het Gerecht oordeelt (in 2002) dat de notaris heeft kunnen en mogen afleiden dat Gerardus Lazaro Ferero een afstammeling was van Leentje, dochter van sambose Clarissa, één van de vrijgemaakte slaven. Ook hier is sprake van een niet (langer) te betwisten rechtsfeit. Bovendien is door het Gerecht in de genoemde zaak geoordeeld, dat de notaris het Gouverneursbesluit van 30 juli 1868, als een besluit van een gezaghebbend overheidsorgaan aan zijn verklaring ten grondslag heeft kunnen en mogen leggen.

Hof vonnis KG 76617/2015-H 172 en 172A/16

Het Hof bevestigde het bestreden vonnis van 30 december 2015, en dat het gegeven veroordeling direct bij voorraad uitvoerbaar is, maar gaf familie Pietersz de mogelijkheid verder te procederen als gebruiker in de zin van artikel 3:200b BW.

Onverdeelde boedel met duizenden deelgerechtigden?

Pietersz stelt dat de plantage Gato deel uitmaakt van een langdurig onverdeelde boedel als bedoeld in artikel 3:200a BW e.v. Er zouden duizenden nazaten zijn die allemaal deelgerechtigd zijn, waaronder de families Pietersz en Ferero.

In de eerste plaats is er tot op heden geen enkel signaal ontvangen van ook maar één medegerechtigde die zijn recht als gebruiker wil zien bekrachtigd. Laat staan dat het er duizenden zouden zijn.
Ten tweede kwalificeert een plantage die de afgelopen drie-en-een-half decennium onderwerp van een reeks van rechtsgedingen was, over de rechten op eigendom en bezit, bepaald niet als een langdurig onverdeelde boedel waar de afwezigheid van eigenaren of bezitters tot rechterlijk ingrijpen ten gunste van gebruikers noopt. Pietersz is geen deelgenoot gemeenschap, noch in onverdeelde boedel. Zo er al sprake zou zijn, van een langdurig onverdeelde boedel als bedoeld in artikel 3: 200a BW e.v., dan staat vast dat de familie Pietersz geen deelgenoot kan zijn. Het gaat bij een dergelijke boedel immers om een ‘onroerende zaak die deel uitmaakt van een gemeenschap’.

Wat is een gemeenschap?

Artikel 3:166 lid 1 BW:

‘Gemeenschap is aanwezig, wanneer een of meer goederen toebehoren aan twee of meer deelgenoten gezamenlijk.’

Sinds de uitspraken van de Hoge Raad van 2000 en 2009 – waarin is vastgesteld dat er noch sprake is van eigendom noch van bezit voor de familie Pietersz – voldoet Pietersz niet aan het criterium ‘toebehoren aan’. Pietersz kan dus geen deelgenoot in een gemeenschap die de litigieuze gronden omvat zijn en daarmee ook geen deelgenoot in wat Pietersz noemt “een langdurig onverdeelde boedel”. Alle pretense aanspraken van Pietersz op de litigieuze stukken grond zijn van stonde aan en worden nog steeds betwist.

Pietersz stelt dat het er in deze procedure vooral om gaat dat Pietersz al sinds jaar en dag het beheer over Gato voert. De KG-rechter heeft in haar uitspraak van 30 dec 2015 onder 3.4. korte metten gemaakt met het gepretendeerde beheerde schap van Pietersz:

‘Niet gebleken is dat aan het door Pietersz gestelde beheerde schap een overeenkomst ten grondslag ligt, dan wel dat door Pietersz als beheerder overeenkomsten uit naam van de gemeenschap zijn aangegaan, dan wel dat door Pietersz gelden ten behoeve van de gemeenschap zijn geïnd, noch dat Pietersz in hoedanigheid van beheerder rekening en verantwoording heeft afgelegd namens de gemeenschap.’

De realiteit is dat Pietersz zichzelf – zonder recht of titel – heeft uitgeroepen tot beheerder. Wederom is er sprake van niet te goeder trouw en onrechtmatig handelen dat bovendien een schadevergoedingsplicht in het leven roept.

LANDSVERORDENING aanvulling boek 3 Burgerlijk Wetboek

De RAAD VAN ADVIES van de Nederlandse Antillen, met rechtsgeleerde
R.F. Pietersz als ondervoorzitter, heeft op 3 januari 2003 aan de regering te kennen gegeven geen bedenkingen te hebben tegen het onderhavige ontwerp-landsverordening met aanvulling van boek 3 van het Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen. De Raad van Advies heeft de regering het ontwerp-landsverordening in overweging gegeven om deze bij de Staten van de Nederlandse Antillen aan te bieden.
Het ontwerp-landsverordening is op 11 januari 2003 door de Gouverneur van de Nederlandse Antillen ontvangen. Op 15 januari 2003 is het ontwerp-landsverordening bij het Algemeen Juridische Zaken, terecht gekomen.

Het ontwerp houdt een oplossing in, inzake het aan een bepaalde persoon toebehorende onroerende zaak dat door niet behoorlijk afgewikkelde erfopvolgingen en boedelmeningen in een gemeenschap is geraakt van een groep deelgenoten, waarbij de precieze samenstelling en aandelen onbekend zijn.
In het ontwerp wordt tevens voorgesteld, de rechter de mogelijkheid te geven zodanige onroerende zaken toe te kennen aan de feitelijke gebruikers dan wel aan de overheid of een stichting met het oog op ontwikkeling van de zaken ten behoeve van de gebruikers.
In het ontwerp wordt tevens aangegeven wie als gebruikers kunnen gelden en wanneer men in aanmerking kan komen voor toekenning van een onroerende zaak.

Staten van de Nederlandse Antillen heeft op 22 januari 2007, het LANDSVERORDENING aanvulling boek 3 Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen, voor behandeling ontvangen.

De Gouverneur van de Nederlandse Antillen heeft in naam der Koningin, in overweging genomen, dat het wenselijk is in Boek 3 van het Burgerlijk Wetboek een regeling op te nemen over langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen. Het LANDSVERORDENING aanvulling boek 3 Burgerlijk Wetboek dient in werking te treden met ingang van de eerste dag van de tweede kalendermand na de datum van uitgifte van het Publicatieblad waarin de afkondiging is geschied. Echter artikel 200a, vijfde lid, dient terug te werken tot en met 1 januari 2001.

Het is behoorlijk merkwaardig dat Pietersz c.s., heel veel vingers in de pap hebben zitten, voor wat betreft het tot stand komen van ontwerp-landsverordening met aanvulling van boek 3 van het Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen.

Het is tevens merkwaardig dat het Landsverordening terug dient te werken tot en met 1 januari 2001, dat is 4 maanden na het Arrest van Hoge Raad R98/155HR van 8 september 2000.

Beslissing van Hoge Raad:

-Verklaard Chato Properties niet ontvankelijk in haar beroep;

-Verwerpt het beroep van het overige;

-Veroordeeld Pietersz c.s. in de kosten van het geding in cassatie;

Algemene Wet Gelijke Behandeling

De Wet van 2 maart 1994, houdende algemene regels ter bescherming tegen discriminatie op grond van godsdienst, levensovertuiging, politieke gezindheid, ras, geslacht, nationaliteit, hetero- of homoseksuele gerichtheid of burgerlijke staat (Algemene wet gelijke behandeling, AWGB) is een Nederlandse wet, die op 1 september 1994 in werking is getreden.

De AWGB verbiedt dat in het maatschappelijk verkeer onderscheid wordt gemaakt op grond van godsdienst, levensovertuiging, politieke gezindheid, ras, geslacht, nationaliteit, hetero- of homoseksuele gerichtheid of burgerlijke staat.

Burgers in het Koningrijk der Nederlanden, die verhinderd worden gelijkwaardig deel te nemen aan het maatschappelijk verkeer, hebben recht op schadeloosstelling en kunnen het Gerecht een schade en smartengeld vergoeding laten vaststellen.

Algemene wet gelijke behandeling beschermd burgers tegen degenen die te kwader trouw zijn.
Op Curaçao weten juist degene die te kwader trouw zijn, hoe ze listig feiten kunnen verdraaien en verzoeken vervolgens het Gerecht, hun misdaden te legaliseren.

Beroep van Norwin Ferero op AWGB

Norwin Ferero had in 2020, een beroep gedaan op Algemene Wet Gelijke Behandeling.
Het Hof veroordeelde het beroep, met een stelling:

“Deze wet geldt niet in Curaçao.”

Het Hof had een vooroordeel dat de grieven van Norwin Ferero, geen doel kunnen treffen, en motiveerde haar oordeel met: “van discriminatie (ongerechtvaardigd onderscheid) van Norwin Ferero of anderen is overigens geen sprake.”
Het Hof bevestigde de bestreden uitspraak en verwijst Norwin Ferero in de kosten van het beroep aan de zijde van Calmes.

VRAAG:

Hoe is het mogelijk dat hetAlgemene Wet Gelijke Behandeling”, door het HOF op CURAÇAO verdraaid wordt, zodat illegaliteiten en de misdaden van een minderheid gelegaliseerd worden?

ANTWOORD:

Toezichthouder Felipie Benicio Pietersz, alias Phil Pietersz, had op
3 oktober 1983, een machtiging aan Hoofd van Algemeen Juridische Zaken en onder hem ressorterende juristen om namens Felipie Benicio Pietersz, op te treden ter verkrijging van gegevens met betrekking tot de particuliere terreinen te Gato in welke, Felipie Benicio Pietersz, mede-eigenaar is.

Processueel gezien heeft Pietersz c.s. altijd in de gerechtelijke procedures listig, een positie die te kwalificeren is als “pragmatisch lijdelijk”. Aangezien Pietersz c.s., tot aan vonnis nimmer enige bewijslast naar zich heeft toegetrokken door stellingen te poneren, is het verborgen agenda van Pietersz c.s. overduidelijk dat:

HET GERECHT IS HET ALGEMENE WET GELIJKE BEHANDELING” AAN HET NEGEEREN, OM VOLGENS EEN STAPPENPLAN APARTHEID OP CURAÇAO TE KUNNEN LEGALISEREN.

Señor Egidio Angel Suarez tin e promé pèrmit di konstrukshon pa un kas, den proyekto LIBERTAD

Minister Charles Cooper a duna departamento di Planifikashon Urbano “ROP”, órden pa entrega señor Egidio Angel Suarez, pèrmit di konstrukshon number 114/21. Ku e pèrmit aki señor Egidio Angel Suarez, por kuminsá ku konstrukshon di su propio kas den e bario nobo i moderno “LIBERTAD”, riba tera di famia, Plantashon Malpais (a) Gato.

Riba seru di Gato, kual ta e parti di Plantashon Malpais ku ta keda entre Seri Kandela i Papaya, fundashon “Stichting Belangenbehartiging Rechtsopvolgers van Sybrecht van Uytrecht”, tin un akuerdo ku B.O.B. Architects N.V., pa ehekutá Proyekto “LIBERTAD”. Riba seru di Gato un bario nobo i moderno ta bai wòrdu konstruí kompletamente ku tur fasilidat nesesario.

Verkavelingsplan bario LIBERTAD

Bario “LIBERTAD” riba seru Gato
 

Fundashon, “Stichting Belangenbehartiging Rechtsopvolgers van Sybrecht van Uytrecht”, ta enkargá ku konstrukshon di bario “LIBERTAD”, riba seru Gato di Plantashon Malpais.  
Konstrukshon di bario “LIBERTAD” ta e realisashon di un bunita soño ku señora Sybrecht van Uytrecht, tabatin durante di tempu di sklabitut, na aña 1809.

Nò opstante ku señora Sybrecht van Uytrecht, na momentu ku e a laga traha su tèstamènt tabata siegu, tòg honorabel señora Sybrecht van Uytrecht a premirá pa laga pone estrikto stipulashon nan den su tèstamènt na aña 1809.
Por bisa ku aña 2022, ta despues di 213 aña, un parti importante di e bunita soño di señora Sybrecht van Uytrecht, ta wòrdu realisá.

Honorabel señora Sybrecht van Uytrecht a laga pone kondishon nan estrikto den su tèstamènt:

Aan haar testatrices vrijgegeven slaven haar testatrices plantagie Gato en haar testatrices Loos en huisjes daar aan begeerte dat zij dezelve plantagie, loos en huisjes niet zullen mogen te verkopen, verhypoketeren of anders veralniëneren maar dat alles zullen moeten blijven voor hun en hunne kindskinderen in infinitum, en de vrugten en interessen daarvan in gelijke portie genieten.”

Na Papiamentu, esaki ta nifiká:Pa mi heredero katibunan liberá, mi herensha plantashon Gato, mi herensha Loos i tambe e kasnan ku ta ei ariba nan, nan nò mag di wòrdu bendé, hipoteká òf di kualke otro forma wòrdu kambia di doño, pasombra mi herensha mester keda pa boso nan, yunan i yu di nan yunan te den eternidat, i loke e plantashon produsí mester wòrdu repartí igual pa boso.

E stipulashon nan legal den tèstamènt di honorabel señora Sybrecht van Uytrecht, ta e garantia ku tur e desendiente nan di e heredero katibunan liberá, tin titulo di heredero den tur negoshi i asuntunan ku ta pertenesé na e herensha di honorabel señora Sybrecht van Uytrecht.

Hür kontrakt di señor Egidio Angel Suarez

Señor Norwin Gerónimo Ferero, ta un di e heredero nan di señora Sybrecht van Uytrecht.
Riba 3 di mart 2020, señor Norwin Gerònimo Ferero a firma un hür kontrakt ku señor Egidio Angel Suarez, ku a wòrdu legalisá na kantor di notario Kleinmoedig.

Pèrmit di konstrukshon number 114/21

Un aña despues ku señor Egidio Angel Suarez a firma un hür kontrakt ku señor Norwin Gerònimo Ferero, minister Charles Cooper, a duna departamento di Planifikashon Urbano, “ROP”, órden pa entrega señor Egidio Angel Suarez, pèrmit di konstrukshon number 114/21.

Proyekto LIBERTAD

Den djeronimoblog post “***UPDATE 28 Febrüari 2022: Konstrukshon di bario nobo “LIBERTAD”” di  
27 di ougustus 2018 a wòrdu anunsiá:

“For di dia 1 Mart 2022, tur esnan ku ta interesá pa konstruí un kas den e bario nobo “LIBERTAD” tin e oportunidat pa yama +5999 6823963 òf number +5999 6775837 (whatsap) i traha un sita pa bini na remarke pa un hür kontrakt, pa un di e promé 100 kavel nan, den e bario nobo i moderno “LIBERTAD”.”

Hür kontrakt pa un tereno

Artikel-2 di e hür kontrakt di señor Egidio Angel Suarez, ta spesifiká e gastunan ku señor Egidio Angel Suarez a hasi, pa e tereno B-4.

Total señor Egidio Angel Suarez, a paga un preis di 8 mil florin, pa e hür kontrakt di kavel B-4.

PREIS SPESHAL:

Entrante 15 yüni 2022, tur esnan ku ta interesá pa konstruí un kas den e bario nobo “LIBERTAD”, por bini na remarke pa un hür kòntrakt, ku ta kosta solamente 4 mil florin

Gastunan di e SPESHAL pa un hür kontrakt entrante 15 yüni 2022

MASHA PABIEN na tur ku entrante 15 yüni 2022, traha un sita i bini na remarke pa e SPESHAL hür kòntrakt, pa un di e promé 100 kavel nan, den e bario nobo i moderno “LIBERTAD”.
Pa traha un sita, por yama +5999 6823963 òf number +5999 6775837 (whatsap).

NORWIN GERÓNIMO FERERO, ta un (1) suidadano terorisá, ku a entrega keho na Ministerio Públiko kontra minister ZITA JESUS LEITO

Djeronimo:

Ta direktor nobo di Banko Sentral, a laga kue “changa” e djaka nan ku tabata fiesta den e bari di keshi na Giro?

Sigun kalènder di Chines, e aña aki ta aña di “DJAKA”.
Señor Emsley Tromp, tempu ku e tabata direktor di Banko Sentral, a remarka ku e ta mira masha hopi “DJAKA” den e bari di keshi di banko Giro. E djakanan, nò a gusta ètòl ku señor Emsley Tromp a yama nan, na nan nòmber. Pero tòg nan a sigui kome trankil den bari di keshi na Giro. Hasta nan a hasi denunsia na HULANDA, di moda ku por a kore ku e “KLOKKEN LUIDER”, señor Emsley Tromp, for di Banko Sentral.

E “DJAKA” nan, ku tabata fiesta den bari di keshi na Giro, a kònkel masha hopi kos di moda ku nan por a skonde mas ku 500 mion florin, riba kuenta di diferente hende, ku ta bisa ku nan ta mas “inosente” ku un yuchi ku a kaba di nanse. Tur e hende “humilde” nan aki, nò por bisa di unda e plaka a bini, te ku nan por duna kuenta i rason, unda e plaka a bai. Tur loke ku e “víktima inosente” nan aki ta hasi ta eksigí gobièrnu pa buska un forma pa laga pueblo MANSU di Kòrsou chupa e preimu marga HULANDES, i despues paga pa tur loke a wòrdu malgastá.

HULANDA a kansa di e “DJAKA” nan, ku tabata kome den su bari di keshi. P’esei mes Hulanda a straf Kòrsou ku un “AANWIJZING”, di kita sombré. Ku otro palabra Hulanda a mustra Kòrsou ku un (1) dede riba tur loke nan Kòrsou a i ta hasi robes, i na mes momento Hulanda ta ignorá, ku tres (3) dede ta mustra riba Hulanda mes.
Hulanda mes ta esun ku a “indoktriná” Antia Hulandes, kon hasi fiesta di San Nikolas. Fiesta di San Nikolas ta e fiesta froudulento ku ta fundeshi di nos kultura di froude.

Hulanda a siña nos kon gaña, kon kònkel kos i kon korumpí hende pasombra:
ESUN KU TA PAGA TA ESUN KU TA DISIDÍ

Nò ta sekreto públiko, ku gabinete Rhugenaath, ta kai na AMEN di HULANDA.
Tur loke HULANDA ordená minister presidènt señor Rhugenaath hasi, gobièrnu mester kumpli. Mucha mandá semper mester kumpli ku òrdu di Patron.

Lei di kustumber Hulandes ta bisa: “esun ku ta paga, ta esun ku ta disidí.”

Na Kòrsou, nos ta wòrdu ordená pa respetá loke gobièrnu mester kumpli kuné, pasombra lei di APARTHEID a disidí:

“HUSTU TA PAGA PA PEKADOR”

Denunsia di aktonan kastigabel di señora minister Zita Jesus Leito

Norwin Ferero nò tin lei ètòl ku “wega” di djaka, p’esei mes e a tuma un kurashi pa entrega un keho na Ministerio Públiko djaluna dia 3 di febrüari 2020, kontra minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ku ta e aktual minister ZITA JESUS LEITO.

Nò ta konosí fo’i kua tempu nos aktual minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora minister Zita Jesus Leito, tin partisipashon den krímen organisá. Pero señora minister Zita Jesus Leito mes, mester tin konosementu kuantu manteka señora minister Zita Jesus Leito, tin riba su propio kabes. Pasombra señora minister Zita Jesus Leito, sa ku e a tira piedra i despues a skonde man.
Kiko por ta e motibu, ku señora minister Zita Jesus Leito ta keda pretendé, ku e si por tapa solo ku dos dede?

Senora minister Zita Jesus Leito a nenga den prensa, ku e tin partisipashon den “Krímen organisá”.

Partisipashon na “Krímen Organisá”

Partisipashon na krímen organisá, ta un delitu riba su mes, i p’esei partisipashon na krímen organisá, ta un akto kastigabel. Esaki ta nifiká ku un hende por partisipá na krímen organisá, sin ku e ta kometé un otro akto kriminal.

Artiko 140 Kódigo Penal
Partisipashon na un organisashon ku tin e intenshon pa kometé un akto kontra di lei, ta wòrdu kastigá ku maksimal seis aña di prison òf un but di kategoria 5.
Partisipashon ta ora ku un persona tin parti den e organisashon òf ku e persona ta sostené e organisashon. No nesesariamente, e persona mester konosé tur ku ta miembro di e organisashon.

Señora minister Zita Jesus Leito públikamente a atvertí pueblo pa mira

“KON NOS PAIS TA”

Wechi Gate

Un servisio “sekreto” di inteligensia di pueblo, a duna hopi indikashon den kua forma señora minister Zita Jesus Leito ta partisipá na krímen organisá.

Kushina di pastechi

Minister Zita Jesus Leito, mester kuminsá, saka su sòm pa duna kuenta i rason di tur loke ku a wòrdu kushiná, den e kushina di “PASTECHI KESHI”, for di e bari di “KESHI” di GIRO.

Tur loke a sosodé aki den e kushina di “PASTECHI KESHI”, huridikamente ta igual ku partisipashon na krímen organisá.

A yega tempu pa minister ZITA JESUS LEITO kuminsá basha bou, riba tur esnan ku ta forma parti den e kadena di parlamentarionan, ku a fiesta sam sam, ku e “PASTECHI KESHI” nan, for di e bari di “KESHI” di GIRO.

Investigashon di komportashon ignorante

Riba 6 di ougùstùs 2019, Norwin Ferero a pidi Defensor di Pueblo, Ombudsman, pa investigá e komportashon ignorante di minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano.

Ministernan di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, di turno, konsientemente ta stroba Norwin Ferero desaroyá plantashon Malpais, dor di ignorá veredikto di korte LAR di 29 yüni 2016.

Veredikto LAR

E veredikto aki di korte LAR, a duna órden na minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa atendé e asuntu, ku Fundashon Kas Popular tin konstrukshon ilegal di kas riba tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

Fundashon Kas Popular, nò tin pèrmit pa konstrukshon, manera ta wòrdu stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935” .

Defensor di Pueblo, Ombudsman, a hasi un investigashon i a invitá minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa enfrentá Norwin Ferero, den un “hoorzitting”, riba 29 di novèmber 2019, di moda ku por evaluá ponensianan di ámbos partido.

Riba 28 di novèmber 2019, minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, a manda Norwin Ferero, un karta via e-mail, i splika ku minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta rechasá e demanda di Norwin Ferero, pasombra minister a duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstruí kas, konforme e lei pa konstrukshon, Bouw en woning verordening 1935

Karta 28 november 2019

Minister ta laga bisa den e karta:

Korte a disidí ku minister mester tuma un desishon tokante pèrmit di konstrukshon di Fundashon Kas Popular.
Fundashon Kas Popular a haña pèrmit pa konstruí kas riba e tereno konserní. Pues e reglanan pa konstrukshon di kas di 1935, no ta wòrdu violá, i pa e motibu aki e demanda di Norwin Ferero ta wòrdu rechasá.

Señora minister Zita Jesus Leito a firma pèrmit pa Fundashon Kas Popular, por konstruí kas riba plantashon Malpais.

PREGUNTA:

Señora minister Zita Jesus Leito a violá reglanan pa konstrukshon di kas, manera ta stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935?

KONTESTA:

SI,

Zita Jesus Leito a violá reglanan pa konstrukshon di kas, manera ta stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935.

Señora minister Zita Jesus Leito, tabata sa òf por lo ménos mester a asumí su responsabilidat komo minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, i buska informashon si e konstrukshon di kas dor di Fundashon Kas Popular, ta kumpli ku e reglanan stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935.

Señora minister Zita Jesus Leito, mester tabata sa ku:

  • Fundashon Kas Popular a kumpra Klein Malpais Wechi, na aña 1993.
    Koop Wechi FKP 1993;
  • Koopakte Klein Malpais Wechi nr. 635 di 12 mart 1993, ta stipulá ku e tereno “RUSTPLAATS”, NÒ ta pertenesé na Klein Malpais Wechi, i pesei “RUSTPLAATS”, NÒ ta tereno di Fundashon Kas popular;
  • Fundashon Kas Popular, NÒ a hasi petishon na korte, pa bira doño di e tereno Rustplaats;
  • Fundashon Kas Popular konsientemente ta konstruyendo kas riba e tereno “RUSTPLAATS”, mientras a pidi pèrmit pa konstrukshon di kas riba Klein Malpais Wechi;
  • Herederonan di Plantashon Malpais a hasi bezwaar kontra e konstrukshon di kas ilegal, riba “RUSTPLAATS” dor di Fundashon Kas Popular. Herederonan di plantashon Malpais, a entamá un kaso den korte, sigun prosedura LAR, i a demanda gobièrnu pa stòp e konstrukshon ilegal di kas dor di Fundashon Kas Popular, riba“RUSTPLAATS”;
  • Desishon di korte sigun e prosedura LAR, 29 di yüni 2016, a ordená minister di Tráfiko Transporte i Planifikashon Urbano, pa atendé e asuntu ku Fundashon Kas Popular ta konstruyendo kas, sin pèrmit riba un tereno ku nò ta pertenesé na Fundashon Kas Popular;

Keho kontra minister Zita Jesus Leito

Riba 3 di febrüari 2020, Norwin Ferero a entrega un keho na Ministerio Públiko, kontra minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora minister Zita Jesus Leito.

Sigun e lei pa trato igual, “Algemene wet gelijke behandeling”, ku a wòrdu publiká 2 di mart 1994, tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat. Den kaso nan igual, tur hende lo wòrdu husga i tratá igualmente.

Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora minister Zita Jesus Leito, mester sa òf por lo ménos mester a buska pa sa, ku e lei pa trato igual a wòrdu violá dor di e aktonan di mala fe, inhustisia i di malgobernashon di señora minister Zita Jesus Leito.

  • Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora minister Zita Jesus Leito, ta nenga sin miserikòrdia pa duna, Norwin Ferero, pèrmit pa traha su kas riba “Tera di Famia”, plantashon Malpais (a) Gato.
  • FKP ku tin konstrukshon di kas ilegalmente, riba tereno ku ta pertenesé na “Tera di Famia”, plantashon Malpais (a) Gato, ta haña pèrmit pa konstrukshon di kas, serka minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora minister Zita Jesus Leito.

Ministerio Públiko a kuminsá investigá e keho ku Norwin Ferero a entrega kontra señora minister Zita Jesus Leito, 3 di febrüari 2020.
Riba 12 di mart, hefe di Ministerio Públiko, señor mr. drs. Heiko de Jong, a firma un karta, dirigí na Norwin Ferero.
Probablemente dor di e krísis mundial okashoná dor di e vírùs di corona, e karta a yega den brivenbùs di Norwin Ferero te riba dia 7 di aprel 2020.

Ministerio Públiko a splika ku e denunsia a wòrdu studia, i Ministerio Públiko ta di opinion ku loke Norwin Ferero a denunsia, nò ta motibu pa hasi un investigashon penal, òf un intervenshon kriminal.

Ministerio Públiko ta haña ku e forma ku minister Zita Jesus Leito a trata Norwin Ferero i lag’é keda sin kas, nò ta un akto kastigabel, i p’esei nò tin motibu pa hasi un investigashon penal, òf un intervenshon kriminal.

Karta Ministerio Públiko

Ministerio Públiko a studia e kaso, sin aserka señora minister Zita Jesus Leito, i pidi òf puntra si tin base pa por kuminsá ku un investigashon.
Ministerio Públiko a aktua meskos ku Pontio Pilatus, i ta parse ku Ministerio Públiko tin hopi miedu di mishi ku hendenan ku tin kara di santu.

Zita

17 òktober 2015:
Minister Suzy Camelia Römer, tin konosementu i p’esei ta splika kon KRÍMEN ORGANISÁ ta hinka den otro.

Suzy 2

Minister Suzy Camelia Römer ta splika su konosementu di krimen organisa, bon kla i raspa na Hulandes:

https://drive.google.com/file/d/0B5LmMdtU_WXBdG53WjVxa1puam8/view?usp=sharing&resourcekey=0-MQJexc-NUEM431I6wIMgiA

Señora minister Suzy Camelia Römer, ta un minister ku a insinuá, ku ta konosí, ken ta esnan ku ta partisipá na krímen organisá òf mafia di konstrukshon.

Den un entrevista, di 25 mart 2017, señora minister Suzy Camelia Römer, a atvertí:
“E lei ta hopi kla, bo nò por bai kontra lei. Es mas, mi ke hasta atvertí, ku tin un artíkulo den buki di lei penal, ku ta hasi kastigabel mandatarionan ku kolaborá òf firma un dekreto nashonal pa kua nan sa ku e ta kontra di lei. Ke men ku nan mes ta hinka nan kurpa den problema ku hustisia, si nan bai firma dekretonan ku nan sa ku ta kontra di lei.”

Señora minister Suzy Camelia Römer, tambe ta unu di esnan ku kara di santu, ku Ministerio Públiko tin miedu di mishi kuné.

suzy 3

Señora minister Suzy Camelia Römer, tambe ta pretendé di tapa solo ku dos dede. Públikamente señora minister Suzy Camelia Römer a deklará ku e nò a risibí un karta ku Norwin Ferero a laga deurwaarder R.A. Ramazan entrega na departamento di minister di VVRP, riba 19 di yüni 2015.

Karta deurwaarder 19 yuni 2015

Partisipashon na Krímen Organisá

Den djeronimoblog pòst di 29 novèmber 2019, Sra. ZITA JESUS LEITO Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano ta basha abou i bisa kon nos PAIS ta!!! “(2)”, a duna indikashon ku tin miembronan di gabinete Rhugenaath, ku tin kontakto ku krímen organisá òf mafia di konstrukshon.

RENOX CALMES miembro di partido PIN

Rennox

Renox Calmes ta miembro di partido polítiko PIN, e partido polítiko di señora minister Suzy Camelia Römer.
Den notisia TV Direct 3 di febrüari 2018, señor Ensley Virginie ta splika ku parlamentario señor Renox Calmes, tambe tin partisipashon den krímen organisá.
Minister Suzy Camelia Römer dia 25 di mart 2017 a bisa na radio, ku minister tin konosementu ken ta esnan ku ta partisipá na krímen organisá òf mafia di konstrukshon.

Notisia TV direct 3 feb. 2018

Rennox 2

Den notisia di TV Direct por tende kon señor Ensley Virginie ta splika ku su primu Willem Pietersz, tin maneho di Gato, ku ta un tereno di 89 hèktar, kual ta parti di plantashon Malpais. Na Kámara di Komersio, ta para ku señora Corrie Theresa Calmes Kook ta representá Willem Pietersz.

Kitamentu di tereno

Parlamentario Meindert Rojer ta kuestioná e maneho di minister Zita Jesus Leito, pasombra e minister ke kita tereno, for di un señor Pietersz, na de Savaan, miéntras na Boase i na Klein Kòrsou, ta hasi hopi esfuerso pa yuda Hulandesnan.

Meindert Rennox

Ta hopi remarkabel ku e reportahe aki ta paresido na loke ta tuma lugá riba plantashon Malpais (a) Gato. Na de Savaan un tal señor Pietersz, ta kue un tereno, pa despues pidi korte pa bira doño di e tereno.
Parlamentario Meindert Rojer ta kuestioná e lei di trèktu òf régimen di Apartheid ku minister Zita Jesus Leito ta apliká riba Kòrsou.

Seguidamente parlamentario Rennox Calmes ta aksentuá den mes un reportahe, i ta bisa: “okupashon ilegal di tereno, sin mas, nos nò ta tolerá esaki, i esaki mester kaba tur kaminda, pero tur tur kaminda ku esaki ta tuma lugá.”

Den djeronimoblog di 22 di Mart 2019, “ Korte nò por legalisá un “falsifikashon” ku ta kontradesí dokumento legal di korte”, diferente indikashon ta wòrdu duna, tokante di partisipashon di miembronan di gobièrnu den krímen organisá.

Corrie Theresa Calmes Kook, ta mama di Rennox Calmes

Riba 17 di desèmber 2018, un kaso ku señora Corrie Theresa Calmes Kook, a entamá kontra Norwin Ferero, Richard Ferero, Hensley Virginie i Fiana Augusta Servania, a kuminsá.

Señora Corrie Theresa Calmes Kook a pidi korte pa legalisá un falsifikashon, ku ta kontradesí dokumento legal di korte.

Señora Corrie Theresa Calmes Kook a pidi korte pa legalisá un falsifikashon, ku e intenshon pa korte legalisá, den mes un rosea, tur e aktonan di terorismo, òf krímen organisá kometé dor di famia Pietersz, pa mas ku 200 aña riba plantashon Malpais (a) Gato.

For di 17 di desèmber 2018, korte a keda trose hustisia, buskando un forma pa apliká lei di trèktu, òf APARTHEID. Masha hopi bia mester a presentá den korte djis pa entrega papel, sin ku e kaso por a wòrdu trata.
Dia 2 di mart 2020, korte a kuminsá trata e kaso. Despues ku tur partido a duna nan relato di e kaso, Wes ta splika ku partidonan mester sinta na mesa i trata di yega na un kompromiso ku otro, pa seguidamente dia 20 di aprel 2020, wes por evaluá e kompromiso di e partidonan i yega na un veredikto.

Norwin Ferero a splika wes den korte, ku e ta dispuesto pa negoshá ku kualke partido ku por legitimá su mes ku dokumentonan legal, komo desendiente di katibunan liberá Rasveldt, ku a heredá plantashon Malapais, (a) Gato.
E dokumento nan ku señora Corrie Theresa Calmes Kook, a entama e kaso, ta falsifiká. P’esei Norwin Ferero a splika wes ku e lo nò por yega na un kompromiso ku señora Corrie Theresa Calmes Kook.

Wes a kontesta Norwin Ferero ku veredikto di korte lo nò ta benefisioso pa Norwin Ferero, si e nò yega na un kompromiso ku señora Corrie Theresa Calmes Kook, ku a entamá e kaso den korte.
Norwin Ferero a kontesta ku e lo apelá e kaso.
Riba e kontesta aki wes a puntra Norwin Ferero, kiko e lo hasi ora wes den korte di apelashon, dikta e mes un veredikto.
Norwin Ferero a kontesta wes, ku e lo apelá na korte di kasashon.
Atrobe wes ta puntra Norwin Ferero, kiko e lo por hasi ora ku korte di kasashon dikta e mesun veredikto?
Norwin Ferero a kontesta wes, ku e lo hasi uso di su derechi i eksigí un otro wes, ku nò tin prehuisio, atendé e kaso.

Dia 20 di aprel 2020, e kaso mester kontinuá den korte.

Evaluashon di DJERONIMO

Profesor dr. A.F. Paula, a remarka bon kla na aña 2000 den su rapòrt, “rapòrt históriko pa por haña klaridat ken ta doño di plantashon Malpais (a) Gato”:

“Konkluyendo mester wòrdu remarká ku gobièrnu nan di turno debí na negligensha di marka mayó, nò a aktualisá su atministrashon manera debe ser, tokante e kambio di tereno ku a tuma lugá riba 7 di òktober 1868.
E negligensha aki a kontribuí hopi na e kousa i e ta mantené e insiguridat i kontroversia ken ta doño di plantashon Malpais.”

Gobièrnunan di turno, for di añanan 1970, kolektivamente a neglishá pa aktualisá su atministrashon.
Pais Kòrsou ta wòrdu konfrontá, awor aki den 2020 ku e konsekuenshanan di mal gobernashon di gobièrnunan di turno despues di añanan 1970. Konsientemente kasonan den korte ta wòrdu manipulá, di moda ku aktonan di mal gobernashon por keda skondí.

Korte di apelashon a duna veredikto, riba 7 di aprel 2020, den e kaso ku señor Ensley Virginie a entamá kontra su primu Willem Pietersz.

Willem Pietersz a wòrdu kondena pa paga gastu di korte di señor Ensley Virginie.
Korte di apelashon a fortifiká e veredikto di e huisio sumario.Willem Pietersz nò tin mag di hasi negoshi di hürmentu di tereno, riba plantashon Malpais.

Korte di apelashon a deklará ku Pietersz nò tin derechi di hasi negoshi riba Malpais (a) Gato.

E veredikto di korte di apelashon aki, ta un atvertensha pa minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano tambe, pa minister asumí e responsabilidat di un mandatario, ku ta sirbi pueblo, i nò sigui apliká lei di trèktu i hiba pais Kòrsou kompletamente den perdishon.

Asesinato den Zwaan, ta preis pa pèrmit di konstrukshon di FKP den “WECHI GATE” ???

Djeronimo:

Asesinato ku a tuma lugá di 30 di novèmber 2019, ta pa motibu di represaya relashoná ku pèrmit di konstrukshon ku minister di VVRP a duna FKP den e kaso di “WECHI GATE”.
Den e di dos blogpost di djeronimo, “WECHI GATE” Motief van moord in DUTCH CARIBBEAN CURACAO 2, ku a wòrdu pone riba media soshal, “djeronimo” a duna hopi indikashon ku “WECHI GATE”, for di kuminsamentu tabata motibu pa un skala di asesinato.
Tur e asesinato nan a laga hopi testigu “silensioso” atras. Hopi hende a mira, tende i sinti kiko a pasa, pero pa motibu di represaya, dor di krímen organisá, testigunan tin miedu di papia ku polis.

Carlos Manuel Abreu tabata yu di kriansa di Norwin Gerónimo Ferero

For di yegada di polis den Zwaan, polis tabata sa yu di ken a wòrdu asesiná, pero polis tambe tabatin miedu pa aserka Norwin Ferero, pa duna i tuma informashon tokante e asesinato.
Polis a risibí notifikashon di e kaso di tiramentu, djasabra 30 di novèmber 2019, alrededor di algu pasa di sinku mainta.
Djasabra atardi, kasi 12 ora despues, Norwin Ferero a wòrdu sorprendí den botika Piscadera, ora ku e a lesa e notisia den korant, ku un di su sinku yunan di kriansa a wòrdu asesiná.

 

Asesinato den Zwaan

Diagram di Ishikawa

Djeronimo kontinuamente ta hasi uso di “Diagram di Ishikawa”, pa evaluá tur e “testigunan silensioso”, ku nò ta òf nò por òf nò ke papia pa motibu di miedu. Ora hinka tur informashon di e “testigunan silensioso” ku ta konosí den e diagram di Ishikawa, e diagram mes ta saka e konklushon ku hende tin miedu di saka.
Ku otro palabra por bisa ku e diagram di Ishikawa ta pone sospechoso nan ku nan lomba kontra muraya i pone nan mes saka nan konklushon, i bisa e bèrdat ku ta skondì.
E diagram di Ishikawa ta pone sospechoso nan “BASHA ABOU”, sin miserikòrdia.

Puntonan remarkabel ku polis ta ignorá nan balor:

  • Dia 29 di november 2019, Norwin Ferero mester tabatin dos hoorzitting, na kantor di defensor di pueblo Ombudsman, ku ta keda den Skalo dilanti di Zwaan;
  • Tur dos “hoorzitting” tabata pa tende kiko minister di VVRP, minister Zita Jesus Leito, por bisa tokante di e keho ku Norwin Ferero a entrega, tokante inhustisia den dunamentu di pèrmit di konstrukshon di kas pa pueblo;
  • Tur dos keho ta relashoná ku demanda nan mionario, pa motibu di korupshon i mal gobernashon di gobièrnu;
  • Un demanda na gobièrnu, dor di un fundashon di desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, e suma di 100 mion florin pa e dañonan hasi na terenonan ku ta pertenesé na plantashon Malpais (a)Gato;
  • Un demanda na famia Pietersz, dor di Norwin Ferero, di 7 mion florin pa e daño nan, sufrimentu nan i tambe ku pa mas ku 200 aña, a stroba desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, partisipá na komunidat riba un base di igualdat den derecho humano;
  • Riba 28 di novèmber 2019, minister di VVRP ta manda Norwin Ferero un karta via email, pa bisa ku e demanda di 100 mion florin ta wòrdu rechasá, pasombra minister a duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstrukshon di kas pa pueblo riba Klein Malpais (a)Wechi;
  • Minister ta bisa ku e pèrmit ku a wòrdu duna na Fundashon Kas Popular, ta kompletamente legal sigun e lei pa konstrukshon di kas, di 1935, ta preskribi;
  • E adres ku minister a manda e karta ta Den Haagstraat 4.
  • Den Haagstraat 4, ta e adrès di Norwin Ferero, pero minister di VVRP a duna Elvio Cijntje pèrmit sigun e lei pa konstrukshon di kas, di 1935, pa rekonstruí e kas na Den Haagstraat 4, miéntras Norwin Ferero ta biba aden ainda;
  • Carlos Manuel, yu di kriansa di Norwin Gerónimo Ferero, na Kranshi, tabatin e mes un adrès, na momentu ku minister di VVRP, a duna Elvio Cijntje pèrmit pa rekonstruí Den Haagstraat 4;
  • Den kabamentu di òktober 2019, Norwin Ferero a topa ku su yu di kriansa Carlos Manuel, na Ruyterkade djis dilanti di banko Maduro;
  • Norwin Ferero a ofrese Carlos Manuel trabou den un kompania di konstrukshon, ku Norwin Ferero a kaba di lanta den september 2019. Norwin a bisa Carlos Manuel ku tin mester di hende serio, ku no tin miedu, pasombra famia Pietersz ta terorisá tur hende, i hasta polis ta tuma parti pa Pietersznan;
  • Norwin Ferero a bisa Carlos Manuel, ku un aña promé e a hasi denunsia kontra famia Pietersz i tambe kontra e parliamentario Rennox Calmes, di partido PIN;
  • Carlos Manuel, a puntra kon ta bai ku Jacky Jane, ku tambe ta un di e 5 yunan di Norwin Ferero;
  • Norwin Ferero a bisa Carlos Manuel, ku kuminsamentu di novèmber, e ta bai Hulanda pa regla kuenta ku esnan ku tin Jacky Jane, sekuestrá, pero kabamentu di novèmber, e ta bek na Kòrsou, pasombra dia 29 di novèmber 2019, tin un kaso den korte tokante Den Haagstraat 4, i tambe tokante e tereno di Malpais (a)Gato. Den tur dos kaso tin demanda di hopi mion florin;
  • Carlos Manuel, a bisa Norwin Ferero ku e a kaba di haña trabou serka un kompania ku ta hasi trabou di konstrukshon pa gobièrnu, pero Norwin Ferero mester tuma kontakto, kabamentu di novèmber ora ku Norwin Ferero ta bèk na Kòrsou;
  • Djabierne dia 29 di novèmber tabata “black friday”, i minister di VVRP a manda un señor di fam Winkel, pa skucha kiko Norwin Ferero tin di bisa, i pa despues afirmá ku minister a mand’é, pa bisa Norwin Ferero ku e mester lubidá e demanda di 100 mion florin, pasombra minister a kaba di duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstrukshon di kas pa pueblo riba Klein Malpais (a)Wechi;
  • Djasabra 30 di november 2019, tabata fecha di nansementu di Jesus Andres Ferero Abreu ;
  • Jesus Andres Ferero Abreu ta e delaster ku a papia Carlos Manuel Ferero Abreu  na bida;

E úniko forma pa yega na e “BÈRDAT” ta ora ku por pone e sospechoso ku su lomba kontra muraya, pa e nò kore bai, i konfront’é ku e dokumentonan legal ku ta fundeshi di e indikashon nan.


PREGUNTA:

Asesinato den Zwaan, ta preis pa pèrmit di konstrukshon di FKP den “WECHI GATE”?

KONTESTA:

SI

FUNDASHON KAS POPULAR, a regla kuenta via e ASESINATO den Zwaan pa haña pèrmit di konstrukshon na WECHI!!!

 

Investigashon ta kontinuá i pronto e kulpabel di tur e asesinatonan ku ta relashoná ku Plantashon Malpais (a)Gato, ta bira konosí.

“WECHI GATE” Motief van moord in DUTCH CARIBBEAN CURACAO (2)

Djeronimo:

MATHIAS VAN DER DIJS verkocht onderhands, plantage klein Malpais Wechi alias Weitje, negen maanden na de executie van de testament van Sybrecht van Uytrecht, de overleden eigenaresse van plantage Malpais (a)Gato.
Het onderhandse verkoop van plantage klein Malpais Wechi alias Weitje, door  Mathias van der Dijs in november 1812, is grondslag van WECHI GATE.
Om onrechtmatige zaken en handelingen op plantage Malpais te verbergen, werd er systematisch vermoord, en alszodanig is WECHI GATE motief voor moord op DUTCH CARIBBEAN CURACAO.

 

Plantage Malpais (a)Gato

 

Plantage Malpais (a)Gato was in de 18de eeuw eigendom van predikant
ds. Wigboldus Rasveldt, vervolgens na zijn overlijden, van zijn weduwe mevrouw Sybrecht van Uytrecht.

Mevrouw Sybrecht van Uytrecht had de rebellerende slaven in de slavenopstand van 1795 geholpen. Leden van de Raad van Politie, Civiele en Criminele Justitie van Curaçao hadden mevrouw Sybrecht van Uytrecht zeer kwalijk genomen dat zij Tula en de rebellerende slaven had geholpen.

Mevrouw Sybrecht van Uytrecht werd tijdens de terechtstelling van Tula gesommeerd na te laten de slaven te helpen om hun vrijheid te krijgen, anders zou haar eigendom ontnomen worden en zou zij vervolgens gedeporteerd worden.

Eerwaardige mevrouw Sybrecht van Uytrecht zwichtte niet voor de dreigementen van de leden van de Raad van Politie. Binnen tien jaar na de slavenopstand van 1795 had Sybrecht van Uytrecht al haar slaven voorzien van een vrijbrief.
Sybrecht van Uytrecht had 13 slaven extra geëerd. In een testament van 31 juli 1809 had Sybrecht van Uytrecht Plantage Malpais, het Loos en de daarbij horende huisjes gelegateerd aan 13 vrijgemaakte slaven.

Van de 13 vrijgemaakte slaven waren 8 kinderen die omstreeks 1795, de periode van de revolutie, verwekt waren.

Sybrecht van Uytrecht overleed op 9 augustus 1811, executie van haar testament was op 21 februari 1812.
In november 1812, negen maanden na executie van het testament van Sybrecht van Uytrecht, verkocht Mathias van der Dijs plantage klein Malpais Wechi, “onderhands” aan Christofer Godlieb Frederick Hoyer.

Met de “onderhandse” verkoop door Mathias van der Dijs begon de vervreemding, stroperij, landroverij en moordpartijen op de gronden behorende tot de plantage Malpais (a)Gato.

Sinds november 1812, hadden de families Van der Dijs, Henriquez, Hoyer, Beaujon en Pietersz en anderen zich op onrechtmatige wijze verrijkt met de nalatenschappen van Sybrecht van Uytrecht. Allen hadden zich schuldig gemaakt aan deelname in criminele organisaties.
Om de onrechtmatige zaken en handelingen, jegens de erfgenamen te verbergen, werden tegenstanders systematisch vermoord.

 

De moord op Helmin Wiels

De moord op Helmin Wiels

Politicus Helmin Magno Wiels, was in de politiek gegaan om de corruptie weg te vagen.
Helmin Wiels ontdekte dat praktisch alle politici op Curacao, voor de verkiezingen, omgekocht werden met geld uit de Nederlandse drugshandel.

Vanuit Nederlanden, krijgen achterbakse “bankiers”, “narcistische” instructies om politici, te corrumperen. De corrupte politici, van de respectievelijke overheden vanaf de jaren 1970, hadden netwerken van overheidsbedrijven opgericht, om het grote stroom smeergeld uit het lucratieve Nederlandse drugshandel, na de Tweede Wereldoorlog, wit te wassen.

Het stroom smeergeld komt deels binnen, in de vorm van “Ontwikkelingshulp”, maar in werkelijkheid wordt drugsgeld, brandschoon gewassen in de banken van Nederlandse Antillen.

Helmin Wiels had een duidelijke beeld gekregen van de onrechtmatig zaken en handelingen van de familie Pietersz.

“How The Gambling Mafia In Curaçao Bought A Secret Service 2”

Gambling Mafia bought Secret

Lawrence Pietersz vroeg Jamaloodin, in 2010 om geld, om een schuld af te lossen. Jamaloodin was bereid om Lawrence Pietersz meer te lenen dan waar hij om had gevraagd.

Dit verzoek druist rechtstreeks in tegen Lawrence Pietersz zijn functie als officier van de geheime dienst en maakt hem vatbaar voor omkoping.

Lawrence Pietersz was hoofd van de afdeling interne en externe beveiliging van de geheime dienst van Curaçao.

 

Helmin Wiels had Jamalodin al vaker gewaarschuwd

 

Helmin Wiels: Er wordt gerotzooid in Centrale Bank

 

Politicus had geen vrees voor veiligheid

Veiligheid van Wiels

Politicus Helmin Magno Wiels, leider van de politieke partij Pueblo Soberano, werd bij de Pier in de wijk Marie Pampoen, op 5 mei 2013, geraakt wordt door meerdere kogels.
Helmin Magno Wiels sterft als een felle strijder tegen de schrijnende corruptie in Curaçao. Volgens officier van justitie Gert Rip werd met deze moord ‘de bijl gezet aan de wortels van de democratische rechtsstaat’ op Curaçao.

In “WECHI GATE” Motief van moord in DUTCH CARIBBEAN CURACAO werd aangegeven dat de “golden boy” Gerrit Schotte, in 2011 aan de pers had, verteld dat de wijken Nieuw Nederland, Wechi, Tera Korá, Fortuna Ariba, Sapaté Ariba en Kortijn, grote infrastructurele verbeteringen gaan krijgen. Premier Gerrit Schotte vertelde in een persconferentie van de regering, dat er ruim 25 miljoen gulden in het “sociale woningbouw in Wechi”, zal worden geïnvesteerd.

Vraag: Is er een verband tussen de moord op Helmin Wiels en de illegale woningbouwproject WECHI?

 

                                         YES

De onduidelijke eigendomssituatie, dat Mathias van der Dijs, ruim 200 jaar geleden op plantage Malpais (a) Gato had veroorzaakt, in samenspel met het lucratieve Nederlandse drugshandel, zijn de grondslag en motief van de moord op politicus Helmin Magno Wiels.


Coke, heroïne, cannabis en MDMA: Nederland spil in Europese drugshandel

Nederland spil in Europese drugshandel

Nederland is een knooppunt voor cocaïnehandel en daar lijkt weinig aan te doen

 

 

 

“WECHI GATE” Motief van moord in DUTCH CARIBBEAN CURACAO

Djeronimo:
Corrupte politici, in de respectievelijke overheden vanaf de jaren 1970, hadden met hun “ondergrondse gesnuffel”, zeer waarschijnlijk lucht van de “NATURAL GAS” gesnoven.
De achterbakse adviezen van het Multi Disciplinair Project Team (MDPT) en de Refineria di Kòrsou (RdK), werden door de respectievelijke incompetente ministers van VVRP getransformeerd in een explosieve SCHEET wolk, de “WECHI GATE”.

 

Minister Zita Jesus Leito

Op 12 september 2019 had Ombudsman, een inhoudelijke reactie van de minister van Verkeer, Vervoer en ruimtelijke Planning verzocht, op het verzoek dat Norwin Ferero schriftelijk, op 6 augustus 2019 bij de Ombudsman had ingediend.
Het verzoek betreft, om de gedragingen van de minister Zita Jesus Leito te onderzoeken.

De te onderzoeken gedragingen zijn:

  1. Het weigeren te voldoen aan het LAR vonnis van 29 juni 2016
  2. Het weigeren tot afgifte van een bouwvergunning aan Norwin Ferero, terwijl er wel een sloopvergunning werd afgegeven voor de woning, te Den Haagstraat 4, van Norwin Ferero.

Naar aanleiding van de verzoeken, werd partijen op 21 oktober 2019, uitgenodigd voor een hoorzitting die plaats moest vinden op 29 november 2019, op het kantoor van Ombudsman.

Op 28 november 2019, ontvangt Norwin Ferero via email een brief waarin de minister van Verkeer, Vervoer en Ruimtelijke Planning, schriftelijk bevestigd dat er een vergunning aan Fundashon Kas Popular is verleend.

Overduidelijk zegt de minister van Verkeer, Vervoer en Ruimtelijke Planning, in het schrijven:

“Er is een vergunning verleend aan Fundashon Kas Popular voor het bouwen van woningen in het betreffende gebied. Aldus is er geen sprake van een overtreding van de Bouw-en woningverordening 1935,…”

brief 28 november 2019

Het is overduidelijk dat minister Zita Jesus Leito, weldegelijk in overtreding met de Bouw- en woningverordening 1935, had gehandelt, door fundashon Kas Popular een vergunning te geven voor het bouwen van woningen op gronden die NIET van Fundashon Kas Popular is.

The Park Wechi 2

FKP had bouwvergunning gevraagd om op WECHI, het “parkgebied”, sociale woningen te bouwen. FKP is illegaal op RUSTPLAATS aan het bouwen.

Kooop Akte Wechi blad 1

In de koopakte van Klein Malpais Wechi, van 12 maart 1993, van Fundashon Kas Popular, staat overduidelijk vermeld: “….buiten blijven moet, benevens nog een kanoekje of stuk gronds genaamd Rustplaats,…”

“Rustplaats” behoort tot de gronden van Plantage Malpais (a) Gato en is eigendom van de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht weduwe van Rasveldt.

De Erven Ferero, zijnde mede erfgenamen van de vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht, hadden in een Bezwaarschrift van 19 april 2010, aan de Gouverneur van de Nederlandse Antillen hun bezwaar tegen de voorgenomen grondontwikkeling van Wechi kenbaar gemaakt. Dit bezwaarschrift werd cc naar het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao verzonden.

Explosieve SCHEET wolk, de “WECHI GATE”.

De “golden boy” Gerrit Schotte, had de pers in 2011, verteld dat de wijken Nieuw Nederland, Wechi, Tera Korá, Fortuna Ariba, Sapaté Ariba en Kortijn, grote infrastructurele verbeteringen gaan krijgen. Premier Gerrit Schotte vertelde in een persconferentie van de regering, dat er ruim 25 miljoen gulden in het “sociale woningbouw in Wechi”, zal worden geïnvesteerd.
De voorgaande regering was van plan om 25 miljoen gulden te gebruiken voor de bouw van een tweede Megapier, maar de “golden boy” had besloten om het geld te gebruiken voor “sociale woningbouw in WECHI”.

Volgens de onderneming plan van Schotte, zal er miljoenen worden geïnvesteerd voor schoonmaak, bouwrijp maken van het terrein en vervolgens voor het bouwen van “sociale woningen in WECHI”.
Op een gebied van 55 hectare, zal sociale verdieping woningen gebouwd worden, om goed gebruik te maken van het terrein Wechi.

“Golden boy” Gerrit Schotte, had professionele business plan laten opstellen, om  het Europese Commissie te kunnen overtuigen van een geniale WIN/WIN plan, voor grote infrastructurele verbeteringen. Het is opmerkelijk hoe snel en makkelijk, de Europese Commissie, het businesplan van “Golden boy”, had aanvaard.
“Golden boy” Gerrit Schotte, had het toepassen van alternatieve energiebronnen in sociale woningebouw gebruikt, om de Europese Commissie te kunnen overtuigen. 

De “golden boy” Gerrit Schotte had een 100 miljoen euro subsidie overeenkomst gesloten met het Europese Commissie, om de wijken te verbeteren.

 

“Golden boy” zit ook in WECHI GATE

De “golden boy” Gerrit Schotte, had in 2011 gezegd dat, Wechi een van de wijken is, dat grote infrastructurele verbeteringen gaat krijgen, en dat er ruim 25 miljoen gulden in het project zal worden geïnvesteerd.
Er was 25 miljoen beschikbaar voor de bouw van een tweede Megapier, maar de “golden boy” had besloten om het geld te gebruiken voor “sociale woningbouw in WECHI”.
De “golden boy” had door deze handeling overduidelijk zijn zakelijke belangen prijs gegeven.

 

De “golden boy” Gerrit Schotte, weet althans behoort alles van Klein Malpais Wechi en het “WECHI GATE”, te weten.

 

Gerrit Schotte

In de 18de eeuw was plantage Malpais eigendom van de lutherse predikant Wigboldus Rasveldt, en na diens overlijden van zijn weduwe mw. Sybrecht van Uytrecht.  De weduwe van Rasveldt had de plantage met bijbehoren bij testament van 1809 gelegateerd aan haar 13 vrijgegeven slaven.

Sybrecht van Uytrecht overleed op 9 augustus 1811 en executie van haar testament was op 21 februari 1812. Negen maanden na executie van het testament van Sybrecht van Uytrecht, november 1812, verkocht Mathias van der Dijs plantage Klein Malpais, “onderhands” aan Christofer Godlieb Frederick Hoyer.

Met deze “onderhandse” verkoop van Mathias van der Dijs begon de vervreemding en stroperij op de gronden behorende tot de plantage Malpais. Sindsdien hadden de families Van der Dijs, Henriquez, Hoyer, Beaujon en Pietersz en anderen, zich op onrechtmatige wijze verrijkt met de erfenis van de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt.

Mathias van der Dijs is lid van de familie van der Dijs, en als zodanig ook familie van Cicely Van Der Dijs, de echtgenote van “golden boy” Gerrit Schotte.

De “golden boy” Gerrit Schotte weet, althans behoort alles te weten van familie van familie van der Dijs.

In  “Opkomst en ondergang van ‘golden boy’ Gerrit Schotte” wordt een reconstructie gegeven van enkele gebeurtenissen die voorafgingen.

Struisvogelpolitiek van de minister.

Op 15 juli 2015 verscheen in de dagblad Amigoe een ingezonden brief van Norwin Ferero.

Struisvogels

De Erven Ferero, zijnde mede-erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, hadden in een bezwaarschrift van 19 april 2010, aan de gouverneur de Nederlandse Antillen, hun bezwaar tegen de voorgenomen grondontwikkeling van Wechi, kenbaar gemaakt.

Het is behoorlijk merkwaardig dat de “golden boy” Gerrit Schotte, in juni 2010, onenigheid krijgt in de social democratische partij MAN, dat was binnen enkele weken, nadat Erven Ferero, een bezwaarschrift tegen de voorgenomen grondontwikkeling van Wechi, hadden ingediend bij de gouverneur van de Nederlandse Antillen.

Tegenover de lokale media verklaart Schotte dat ‘de partij het niet eens is met de veranderingen die hij wil doorvoeren’.
Amper enkele weken voor de verkiezingen richt Schotte samen met horeca-ondernemer Rudney Garmes de partij Movementu Futuro Kòrsou (MFK) op.

Het was een fluitje van een cent voor “Golden boy” Gerrit Schotte, om een kapitaalkrachtige investeerder te vinden, om snel zijn nieuwe partij, Movementu Futuro Kòrsou (MFK) op te richten.

Gerrit, Robbie i George

De Erven Ferero

Norwin Ferero mede-erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, was in 2010 ook op zoek naar een potentiële investeerder, om plantage Malpais (a) Gato te ontwikkelen.
Via kennissen is Norwin Ferero in juli 2010 in kontact gekomen met loterijbaas Robbie dos Santos.
Loterijbaas Robbie dos Santos, was op zoek naar een kavel om een nummer kantoor op Gato te bouwen, eventueel wou hij een woning kopen, en vervolgens transformeren in een nummer kantoor.
Norwin Ferero had afgesproken naar een kavel of woning te zoeken, en vroeg meteen aan Robbie dos Santos of hij interesse had om te investeren in de ontwikkeling van plantage Malpais.

 

Enkele geknipt en vertaalde email, tussen Norwin Ferero en Robbie dos Santos.

From: Norwin Ferero <rdjeron@hotmail.com>
Date: Wed, 22 Jun 2011 04:24:07
To: <robbiedossantos@hotmail.com>
Subject: Huis op Gato

Ik heb een huis langs de weg gezien, dat te koop is. De vraagprijs is 170.000

——————————————————————————————————————–

From: Robbie dos Santos <robbiedossantos@hotmail.com>

Date: Di 5-7-2011 22:15
To: rdjeron@hotmail.com

Ik zal het kopen, maar ik wil beslissingen van de rechtbank hebben, in geval ze bij mij komen.

—————————————————————————————————————————-

From: Norwin Ferero
Date: Wo 6-7-2011 02:50
To:  Robbie dos Santos

Ik ben blij dat het jou is gelukt te onderhandelen.

Jij kan kopie krijgen van:

  • Arrest Hoge Raad 2000
  • Hof vonnis 2007
  • Arrest Hoge Raad 2009
  • Verklaring di Erfrecht familie Ferero

—————————————————————————————————————————————–

From: robbiedossantos@hotmail.com
To: rdjeron@hotmail.com
Date: Sun, 10 Jul 2011 13:26:15 +0000
Subject: Re: Kas riba Gato

Norwin kan jij mij de vonnissen sturen, zodat ik ze kan geven aan notaris myron en mario romer

—————————————————————————————————————————————–

From Norwin Ferero
Date  Ma 11-7-2011 03:28
Aan:  Robbie dos Santos

OK, ik zal kopie maken, en mijn uiterste best doen dat ze bij Robbie terecht komen

—————————————————————————————————————————————-

 

Na juli 2011 heeft Norwin Ferero geen kontakt meer met Robbie dos Santos kunnen krijgen.

 

Vraag: Is er een verband tussen de moord op Helmin Wiels en de illegale woningbouwproject WECHI?

 

YES

 

Er zijn veel aanwijzingen dat Wechi, gebruikt werd als onderpand voor grote drugstransporten van Colombia via Curaҫao naar Nederland.
Het drugsgeld circuleert via een netwerk van bedrijven van georganiseerde misdaad en komt terecht op belastingparadijs Curaҫao. Eenmaal op Curacao wordt het geld in de Centrale bank brandschoon gewassen, en kan het veilig circuleren tussen de basis geld.

  • Helmin Wiels had de drugs spoor vanaf Colombia tot Nederland bestudeerd, en ook de spoor van het drugsgeld naar de Centrale Bank. 
  • Elmer Raynold “Kadè” Wilsoe was tussen 1988 en 1994 gezaghebber van Curacao.
  • Elmer Raynold “Kadè” Wilsoe had in het verleden een betrekking bij de Centrale Bank.
  • Elmer Raynold “Kadè” Wilsoe was minister van justitie in cabinet Gerrit Schotte tussen 2010 en 2012.
  • Elmer Raynold “Kadè” Wilsoe probeerde in 2012, 27 miljoen bevroren dollars, van robbie dos Santos, los te peuteren in Amerika via een brief aan Hillary Clinton.
  • Klein Malpais Wechi werd in 1990 door Wechi Real Estate gekocht.
  • Koper van Klein Malpais Wechi was, Pedro Adolfo van der Dijs, een familie lid van Cicely Van Der Dijs.
  • Klein Malpais Wechi, werd met “vruchtgebruik”, van Beaujon gekocht, voor de somma van 1.850.000 gulden.
  • Klein Malpais Wechi werd in 1993,  met vruchtgebruik, verkocht aan Fundashon Kas Popular, voor de somma van 6.030.000 gulden.

 

Helmin Wiels had heel veel ontdekt hoe de vork in de steel zit, voor wat betreft de lucrative cocaïnehandel van NEDERLAND, in de Koningkrijk der Nederlanden.

Helmin Wiels heeft persoonlijk moeten ondervinden dat:


“WECHI GATE”

Motief van moord in

DUTCH CARIBBEAN CURACAO

 

 

WIE SUBSIDIERT HET ONBEHOORLIJK BESTUUR VAN CURAÇAO?https://djeronimoblog.wordpress.com/2018/11/28/wie-subsidiert-het-onbehoorlijk-bestuur-van-curacao

 

 

 

 

 

Instrukshon di tim “MULTY DISIPLINARIO”, ta bai krusifiká minister ZITA JESUS LEITO?

Den un reda di prensa, despues di e manifestashon na Boase, señora minister Zita Jesus Leito, tabata hopi sigur di su mes, i p’esei mesora a dal e martin ku hopi forsa riba e kabes di e klabu.
Minister Zita Jesus Leito, nò tabatin konosementu ku su propio tim multi disiplinario, konsientemente a pone e kabes di e klabu, nèt bou di dede di minister Zita Jesus Leito.
Ta ora ku minister Zita Jesus Leito a sinti e sla,…. minister mester a bisa: “tur hende tin derechi di manifestá, pero nos mester manifestá manera nos pais ta”.

Bo tin derecho

Bo mester puntra

Minister Zita Jesus Leito a bisa den reda di prensa:

E asuntu di manifestashon manera a tuma lugá na Boase, nò ta yuda nos pais pa bai niun kaminda.
Señora minister Zita Jesus Leito a pidi pa nos ban “wak” kiko ta e kosnan ku a pasa na Boase.
Minister Zita Jesus Leito a pidi pa evaluá bon kiko a sosodé, “sino nos ta pone hopi problema mas tantu ainda den nos komunidat.”

Na kabamentu señora minister Zita Jesus leito ta bisa bon kla:

“… nos tin derechi di manifestá, tur hende tin derechi di manifestá, pero nos mester manifestá manera nos pais ta”

Minister Zita Jesus Leito tabata asina kayente pa kore manifesta, demonstrá i splika públikamente, e loke ku e famoso tim multi disiplinario, a hinka den otro.
Señora minister Zita Jesus, a mustra ku un dede riba suidadano nan, i bisa ku suidadano nan mester sa e loke ku ta lei di nos Pais, i kon nos Pais ta.

Kon nos Pais ta?

E manera ku minister Zita Jesus Leito a mustra dede riba suidadanonan, asina mes nos pais ta.
Ora un suidadano habri su boka i bisa loke ta bèrdat, mesora ta sali otronan ku ta kuminsá bati su kabes ku martin. “Nan” ta dal e martin riba kabes di e otro.

Minister Zita Jesus Leito ta un (1) di e mandatarionan ku públikamente ta duna prueba kon mandatarionan ta nenga bira konsiente i mira kon korupshon i mal gobernashon, ta hiba nos Pais kompletamente den perdishon.

Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito, probablemente a puntra i pidi, e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim”, traha un plan pa demonstrá pueblo e uso i kon ta apliká un lei, pa determiná ken ta bira doño di un tereno riba Kòrsou.

Sigun e lei aki, gobièrnu por rekonosé komo doño, kualke suidadano ku a okupá, òf a “kue” un tereno, pa biba ariba òf pa desaroyá i hasi negoshi.

Aki ta trata di un lei ku a wòrdu traha durante di e segundo guera mundial, i e Landsbesluit a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141)

Tur suidadano mester sa, òf por lo ménos mester a puntra pa haña sa loke nos lei nan ta bisa ora un hende tin gana di un tereno ku NÒ ta di dje.

Naturalmente tin regla tambe ora ku bo ke bira doño di un tereno.

  1. mester buska pa haña sa si e tereno tin un doño kaba;
  2. mester sera e tereno i laga Kadaster traha un meetbrief;
  3. mester pidi korte pa legalisá tur kos i rekonosé esun ku a hasi e petishon, pa bira doño di e tereno;

E Landsbesluit, (P.B. 1945 no. 141), ku a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945, ta duna gobièrnu outoridat pa laga korte legalisá e akto ilegal di un hende ku ta invadí, okupá òf simplemente HÒRTA un tereno.

Instrukshon di tim “MULTY DISIPLINARIO”???

Den djeronimonlog post, “GOBIERNU DI KORSOU PONE RESPONSABEL PA KARGA DAÑO KOUSA NA PLANTASHON MALPAIS (a) GATO” , di 8 òktober 2018, gobièrnu di Kòrsou a wòrdu atvertí ku herederonan di plantashon Malpais ta pone gobièrnu di Kòrsou responsabel pa e dañonan ku a wòrdu hasi, na e terenonan ku ta pertenesé na plantashon Malpais, dor di konstrukshon ilegal.

Riba 6 di ougùstùs 2019, Norwin Ferero a pidi Defensor di Pueblo, Ombudsman, pa investigá e komportashon ignorante di minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano.

Ministernan di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, di turno, konsientemente ta stroba Norwin Ferero desaroyá plantashon Malpais, dor di ignorá veredikto di korte LAR di 29 yüni 2016.

Veredikto LAR

E veredikto aki di korte LAR, a duna órden na minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa atendé e asuntu, ku Fundashon Kas Popular tin konstrukshon ilegal di kas riba Malpais.

Fundashon Kas Popular, nò tin pèrmit pa konstrukshon, manera ta wòrdu stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935” .

Defensor di Pueblo, Ombudsman, a hasi un investigashon i a invitá minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa enfrenta Norwin Ferero, den un “hoorzitting”, riba 29 di novèmber 2019, di moda ku por evaluá ponensianan di ámbos partido.

Probablemente, tim “MULTY DISIPLINARIO”, a duna minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, instrukshon pa manda Norwin Ferero, un karta, pa mas tarda riba 28 di novèmber 2019, i splika ku minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta rechasá e demanda di Norwin Ferero, pasombra minister a duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstruí kas, konforme e lei pa konstrukshon, Bouw en woning verordening 1935

Karta 28 november 2019

Ku e karta aki, di 28 novèmber 2019, minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta duna eksaktamente e prueba kon nos pais ta.

Minister ta splika den e karta ku korte a disidí ku minister mester tuma un desishon tokante pèrmit di konstrukshon di Fundashon Kas Popular.

Minister ta laga bisa den e karta:

Fundashon Kas Popular a haña pèrmit pa konstruí kas riba e tereno konserní. Pues e reglanan pa konstrukshon di kas di 1935, no ta wòrdu violá, i pa e motibu aki e demanda di Norwin Ferero ta wòrdu rechasá.

Ku e karta aki señora minister Zita Jesus Leito a mustra bon kla “kon nos pais ta.”

Señora minister Zita Jesus Leito a firma pèrmit pa Fundashon Kas Popular, por konstruí kas riba plantashon Malpais. Na mes momento señora minister Zita Jesus Leito, a firma un (1) violashon di e reglanan pa konstrukshon di kas, manera ta stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935

Señora minister Zita Jesus Leito, sa òf mester a PUNTRA PA HAÑA SA kiko ta e loke ku Norwin Ferero a demanda, minister Suzy Camelia Römer, den korte di LAR, na aña 2016.

Na aña 2016, Norwin Ferero a demanda minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, Suzy Camelia Römer, den korte LAR.
Norwin Ferero a duna korte prueba ku Fundashon Kas Popular ilegalmente ta okupá, “Rustplaats” ku ta un tereno di 120 hèktar, ku ta pertenesé na desendientenan herederonan di katibunan liberá Rasveldt.

Gobièrnu di Kòrsou pone responsabel

E karta ku minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano a manda dia 28 di novèmber 2019, pa Norwin Ferero, ta un solisitut pa fundashon “BELANGENBEHARTIGING RECHTSOPVOLGERS SYBRECHT VAN UYTRECHT”, demanda gobièrnu di Kòrsou pa tur e dañonan, ku herederonan legítimo di Sybrecht van Uytrecht, a sufri.

Norwin Ferero a skirbi karta i súplika minister Suzy Camelia Römer, na aña 2015, pa stòp òf laga stòp e konstrukshon nan ilegal di FKP, ku ta tuma lugá riba Rustplaats Malpais.

Karta Suzy Camelia Römer

Betekening Suzy

Ignoransha di ministernan di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, di turno ta forsa Norwin Ferero demanda gobièrnu i eksigí kompensashon pa tur e dañonan ku desendientenan di katibunan liberá Rasveldt a sufri dor di mala fe i malgobernashon.

Ku nos derechi pa manifestá, nos mester manifestá korektamente manera nos pais ta.

Sra. ZITA JESUS LEITO Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano ta basha abou i bisa kon nos PAIS ta!!! “(2)”

Djerónimo:

 

Gabinete Rhugenaath, ku ta kai na AMEN di Hulanda, a duna òrdu pa sensura NORWIN FERERO.
Un
nètwèrk, di hende di mala fe, ta produsí  NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS, riba òrdu di gobièrnu, miéntras NORWIN FERERO, ta wòrdu sensurá.
Esaki ta pasombra NORWIN FERERO ta “un (1)” ku ta pretendé stroba HULANDA, legalisá lei di trèktu òf APARTHEID na Kòrsou.

 

PAR, MAN PIN a firma un  akuerdo pa gobernashon regeerakkoord. riba djarason 10 di mei 2017

Den djeronimoblog di 6 di desèmber 2017,  “Plantashon Malpais ta e preis…”

a duna diferente indikashon kuantu kos a wòrdu hasi, promé ku gabinete Rhugenaath por a wòrdu formá kompletamente.

Riba 14 di mei 2017, ku tabata dia di mama, tabatin un reunion sekreto na Santa Rosa. Señora Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero ku ta òf tabata di e tim di MDPT, pa kasi dos ora largu, nan a pone Norwin Ferero bou di preshon.

“Nan” a bisa Norwin Ferero, por fabor stòp di pone mensahe nan riba facebook, ku ta daña e ”bon nòmber” di parlamentarionan.

Norwin Ferero a wòrdu atvertí, ku e djeronimoblog post di 8 aprel 2017,  “Gobièrnu di Kòrsou ku su mal gobernashon,. ..” ,  ta kos ku nò por. Norwin Ferero mester stòp di pone kos ku ta “robes” riba sosial media.

E berdadero problema ta, ku den e blog post, tin diferente indikashon, ku ta mas kla ku di dia kon e mal gobernashon di gobièrnu nan di turno, for di añanan 1970, ta hinka den otro.

Ekstorshon

E forma ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di tim “Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, ta yama ekstorshon.
Ektorshon ta e forma ku krímen organisá ta pone hende bou di preshon pa seya “rep dil”.

Ekstorshon den boka di pueblo ta meskos ku chantahe.

Fòrsa un hende hasi un kos ilegal bou di menasa, bisando hecho nan ku ta bèrdat òf sea ta mintira ku ta tacha e bon nòmber di un hende, huridikamente esaki ta un kos kastigabel.

E forma inkorekto ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di tim
“Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, tabata parti di un plan ku konseheronan di gobièrnu a traha pa por a logra forma un gobièrnu den dos siman.

Semper nos grandinan a siña nos ku “sòpi purá ta sali salu”.

Tambe grandinan a siña nos:

Hende NÒ por tapa solo ku dos dede.

WOWO di pueblo di Kòrsou, a kuminsá habri i hopi ta mira:

Kon maskarada di e grupito ku a finansiá kampaña polítiko di, entre otro PAR, a kai. Awor un pueblo “konsiente”, ta mira kon e grupito ta reda su mes.
Tur ta mustra dede riba otro, akusá otro di a hòrta MIONES di pueblo “mansu” di pais Kòrsou.

 

Gabinete Rhugenaath ku ta kai na amèn di Hulanda, a lubidá ku “niun hende  por tapa solo ku dos dede”, i ni maske ku nan ta kai na AMÈN di HULANDA.

8 9 10 hypotheek MCB

Norwin Ferero nò a akseptá, ni un di e dos oferta nan, ku minister Zita Jesus Leito i su konsehero a hasi.

Norwin Gerónimo Ferero ta tuma plaka pa sera kompromiso ku kosnan ilegal.

Norwin Ferero a skohe pa sigui kana riba e kaminda ku huridikamente ta esun korekto.

 

Naturalmente fo’i ora ku gabinete Rhugenaath ku ta kai na AMÈN di Hulanda, “nan” mester sigui ku e instrukshon nan, di e “grupito” ku ta paga nan, pa hasi kos nan ku nò por mira lus di dia.

“Nan” a bin ku un plan di “cha tiger” pa bisti pueblo un  brel di palu, pa asina korte por legalisá un falsifikashon di stamboom.

“Nan” a laga traha un stamboom falsifiká di herederonan di plantashon Malpais, i ku un kara di “santu”, nan ta pidi korte legalisá falsifikashon di stamboom.

“Nan” ta asumí, ku a base di Lei general pa trato igual, korte lo por legalisá tur e mal gobernashon nan di tur e gobièrnunan di turno, for di aña nan 1970, te ku gabinete Rhugenaath.
Ta asina, e berpùt ku profèsòr Yandi Paula a denunsia den su rapòrt, ku ta hole stinki di korupshon, podisé por wòrdu tapa?


Problema di famia?

 

Untitled

Edward Ricardo Jesus i Norwin Gerònimo Jesus ta ruman, i nan ta yu di Agusto Hermano Jesus. Na aña 1980, tur dos a kumpli ku nan “Dienst plicht” na HULANDA.
Na kabamentu di aña 1982 Gerardus Lazaro Ferero, a rekonosé Agusto Hermano Jesus, komo su yu legítimo. Dor di e rekonosementu aki, Agusto Hermano Jesus a akseptá e fam di su tata Gerardus Lazaro Ferero.

Konsientemente Edward a skohe pa keda ku e fam Jesus, i Norwin tambe konsientemente a skohe pa akseptá e fam Ferero.
Edward i Norwin, tur dos ta nietu legítimo di Gerardus Lazaro Ferero.

Gerardus Lazaro Ferero su wela ta yu di katibu liberá LEENTJE, i p’esei Gerardus Lazaro Ferero, tabata un heredero legítimo di plantashon Malpais.

Untitled 2

Norwin Ferero tabata testigu di kasamentu di Edward Ricardo Jesus i Zita Leito.

Untitled 3

Norwin Ferero a firma un “MOU” pa asina e PAR, “Multi Disiplinario”,  por a legalisá nan matrimonio.

 

Edward Ricardo Jesus, ta esposo di minister Zita Jesus Leito i ademas miembro òf  èks miembro di e famoso tim multi disiplinario, MDTP.

Heredero Ferero

E potrèt aki ta e “prueba silensioso”, ken ta esun ku ta karga korona i un (1) krus GRANDI, riba su kabes, den gabinete Rhugenaath. Tambe nos por mira, ken ta esun ku ta un (1) “klokken luider”.
Norwin Ferero tin un “klòk” kologá riba su kabes.

 

Ken ta karga krus

Gabinete Rhugenaath, ku ta kai na AMEN di Hulanda, tin un nètwèrk, di hende di mala fe, ku henter dia ta sinta pensa kon traha notisia falsu, pa skonde nan maldat. Ta asina, mandatarionan korupto por logra bisti pueblo brel di palu, pa despues sasia nan set, di gana di kos.

For di ora ku pueblo tin konosementu ken ta enkargá pa karga e “krus” di telekomunikashon, pueblo sa tambe, ken ta responsabel pa tur NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS.


Problema di famia, keda afó!!!

Un tim multi disiplinario, a skohe e momentu oportuno pa duna TVdirect 13, òrdu pa traha i pasa un notisia falsu, dia 3 di febrüari 2018.

 Untitled 5

Notisia TV direct 3 feb. 2018

Ku hopi astusia e notisia aki a wòrdu “areglá” ku un agènda skondí.
Richeron Balentien a insinuá ku e problema di Plantashon Malpais (a) Gato ta un problema entre miembronan di un famia, ku ta hòrta otro. Ku nan aktonan ilegal, diferente, habitante di Gato, ta wòrdu fòrsá dor di deurwaarder pa paga masha hopi plaka.
Pa kaba korona e notisia falsu, reportero Richeron Balentien a bisa ku TV direct 13, ku ta un medio di komunikashon “responsabel”, ta atvertí pueblo:

 hende grandi ta bisa, problema di famia, keda afó”

 

Reportero Richeron Balentien tin konosementu ku famia Pietersz nò ta e doño nan legítimo di Plantashon Malpais (a) Gato, pasombra  Norwin Ferero a bai personal mente na radio Direct, na aña 2015, i reportero Richeron Balentien a hasi un grabashon di e entrevista. Hopi kos Norwin Ferero a konta Richeron.

Dor di insinuá, den e notisia falsu, ku aki ta trata di un guera entre miembronan di mes un famia, pueblo ta saka e konklushon robes ku Ferero ta famia di Pietersz i ku tur dos ta hòrta pueblo i laba plaka.

E mal informashon aki ta pa duna korte un motibu pa apliká lei di trèktu i kita Plantashon Malpais i benefisiá, netamente e gobièrnu, ku ta esun kulpabel di e problema di terenonan di Plantashon Malpais (a) Gato.

Den e notisia di TV direct 13, reportero Richeron Balentien a trata di haña un entrevista ku Rennox Calmes, parlamentario di partido PIN.

Corrie Theresa Calmes Kook.
Dia 17 di desèmber 2018, Corrie Theresa Calmes Kook, a pidi pa korte deklará ku e negoshi “Terenonan Fiel Pierersz di Gato” tin tur outoridat pa siguí hasi i deshasí riba Gato, manera nan a hasi e último 200 aña nan.

Famia Pietersz ta bisa ku 200 aña pasa, Wiliam Pietersz a pasa e outoridat pa Phelipie Jacoba Pietersz, ku tabata e úniko yu hòmber di Maria Martha.
Famia Pietersz ta bisa ku dor di herensha nan famia a lanta un negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, i awor a yega tempu pa nan pidi korte pa rekonosé esei.
Corrie Theresa Calmes Kook a pidi pa korte deklará ku nan negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, tin outoridat pa hasi tur loke ku nan ta deseá, ku plantashon Malpais.

Den e blogpost

“Korte nò por legalisá un “falsifikashon” ku ta kontradesí dokumento legal di korte”

tin un splikashon kon duru e netwerk di hendenan di mala fe a traha pa kita tur kos for di Norwin Ferero, pa korte por sentensia Norwin Ferero despues sigun lei trèktu den pais Kòrsou, ku ta wòrdu dominá dor di un régimen di APARTHEID.
Reda di prensa na Den Haagstraat 4

Despues di e kaso den korte, dia 17 desèmber 2018, Norwin Ferero a invitá prensa na Den Haagstraat 4, pa un reda di prensa.

Untitled 6

Na e reda di prensa, solamente Dick Draaier i Tv Direct 13 a presentá, 2or na Den Haagstraat 4.
Netamente un señora di fam “Leito”, ku probablemente ta famia di señora minister Zita Jesus Leito, tabata reportero di Tv Direct 13.
Norwin Ferero a splika Dick Draaier i señora Leito bon kla ku famia Pietersz a pidi korte legalisá un falsifikashon ku ta kontradesí dokumento nan legal di korte.

Remarkabel ta ku e notisia aki a wòrdu sensura, i nunka a sali den publisidat.

PREGUNTA:

Kua minister por a duna órden pa laga sensura NORWIN FERERO?

Naturalmente minister di VVRP: minister ZITA JESUS LEITO.

Untitled 7


Suzy Camelia-Römer

Lider di partido PIN, Suzy Camelia-Römer, tambe ta responsabel ku aktualmente kos ta mal pegá den gobièrnu i den korte.
Suzy Camelia-Römer tabata minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano den kabinèt  Whiteman II i dor di a ignorá un veredikto di LAR di 29 yüni 2016, minister Suzy Camelia-Römer a duna prueba di ta inkompetente komo minister di VVRP.

Ta p’esei a duna Zita Jesus Leito i su esposo/ konsehero di e tim di MDPT, un mishon pa pone Norwin Ferero bou di preshon i lag’é disidí  “basha awa den biña i sera un dil ku gobièrnu.”

Ta ora ku Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero a duna notisia falsu, den seno di partido PAR,  ku nan lo por hinka Norwin Ferero kompletamente “den saku”, lider di partido PAR, Eugene Rhuggenaath, a logra “feks tur kos” i forma un gobièrnu di tres partido.

OMBUDSMAN defensor di pueblo

Defensor di pueblo Ombudsman a risibí un petishon di Norwin Ferero kuminsamentu di ougùstùs 2019, pa investigá e mal komportashon di minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano.
Dia 29 di novèmber 2019 tin un kaso den korte pa studia posibilidatnan pa yega na un solushon di e problema ken ta doño di Malpais (a) Gato.

Hoorzitting 29-11-19

 

Minister Suzy Camelia-Römer, i seguidamente minister Zita Jesus Leito, konsientemente a keda sin kumpli ku e veredikto di LAR di 29 yüni 2016.
Minister tabata konvensí ku korte mester legalisá e tereno di mas o ménos 120 hèktar, ku FKP a okupá ilegalmente, ora ku FKP gana e kaso ku fundashon Amigunan di Tera, a entamá kontra FKP.

Den un reda di prensa, direktamente despues ku FKP a gana e kaso kontra Amigunan di Tera, gobièrnu a laga informá pueblo, ku FKP ta sigui ku e proyekto pa traha kas na Wechi.

Wes nò a duna Amigunan di Tera rason, i nan a pèrdè e kaso den korte. Gobièrnu mester duna FKP pèrmit pa konstrukshon di 4000 kas riba Wechi.
Amigunan di Tera ta apelá e kaso i pone ku konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá.

Korant Vigilante a publiká riba 21 di ougùstùs 2019

A. Con

Arthur Con:  Si no tabata pa e kaso den Hoge Beroep mañan mes FKP ta kla pa sigui ku konstrukshon dje kasnan.  Amigu di Tera tin FKP wantá.

Amigu di Tera tin konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá

E notisia ku Vigilante a publika, “Amigu di Tera tin konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá”, tambe ta un NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS
Amigunan di Tera a pidi korte pa nò permití ku FKP traha 4000 kas riba Wechi.

FKP a yega na un akuerdo den korte pa nò traha 4000 kas riba Wechi, pasombra Wechi lo wòrdu transforma den un “Parke”.
Amigunan di Tera a pèrdè e kaso den korte.

E kaso ku Amigunan di Tera a entamá kontra FKP, tabata pa prohibí trahamentu di 4000 kas riba Wechi.
Amigunan di Tera a apelá e kaso, pero nò por gana den korte di apelashon, pasombra FKP nò ta bai traha 4000 kas riba Wechi.
FKP por gana e kaso den kore di apelashon, pasombra FKP nò tabatin intenshon pa traha 4000 kas riba Wechi.

Kaminda FKP a kuminsá traha e kasnan di proyekto Wechi, nò ta Wechi sino Rustplaats ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

 

Legale en illegale op Gato

Tin sierto kosnan ku ta pasando na Kòrsou ku hende nò ta kaba di komprondé.

  • Korant Vigilante ta publiká riba 21 di ougùstùs 2019, ku “Amigu di Tera a apelá e veredikto i mester bisa ku den luna di òktober 2019, esaki lo keda tratá den Apelashon”.
  • Minister di Trafiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta manda un karta, riba 28 di novèmber 2019, i splika Norwin Ferero, kon tur kos ta wòrdu regla den pais Kòrsou.

Referiendo na e veredikto di korte LAR, di 29 di yüni 2016, minister ta bisa den un karta di 28 di novèmber 2019:

  • Korte a disidí ku ainda Minister mester tuma un desishon. 
  • Fundashon Kas Popular a haña pèrmit pa konstrukshon di kas riba “WECHI”. 
  • Nò por bisa ku minister a violá regla nan di konstrukshon di kas, manera ta wòrdu stipulá den Bouw- en woningverordening 1935

The Park Wechi 2

Pregunta:

 

Korte di apelashon a disidí ku minister mester tuma desishon i duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstruí 4 mil kas, riba e tereno ku Fundashon Kas Popular a bisa den korte ta un Parke?

Malpais Google Earth

 Rustplaats ta pertenesé na plantashon Malpais, i plantashon Malpais ta pertenesé na desendientenan di katibunan liberá Rasveldt.
E kaso ku Norwin Ferero a entamá kontra minister di VVRP na 2015, tabata pa minister a duna òrdu na FKP pa stòp e konstrukshon di kas ilegal riba tereno ku ta pertenesé na e herederonan desendiente di katibunan liberá Rasveldt.

Dia 29 di novèmber 2019 Minister di
Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano tabatin oportunidat pa duna kuenta i rason pa korte di hustisia i seguidamente pueblo haña sa:


Dikon
gobièrnu nan di turno, for di aña 1970 a apliká lei di trèktu i stroba, desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, desaroyá plantashon Malpais ku nan a heredá di señora Sybrecht van Uytrecht

 

Puntonan remarkabel

Ora nos evaluá tur e puntonan remarkabel, ku a wòrdu presentá den djeronimoblog, nos ta yega na konklushon ku ta “kanta makamba”.

 

  • Riba 14 di mei 2017, dia di mama, Norwin Ferero ta demonstrá e “PAR Multi disiplinario” un bòter di alkohòl ku ta kontené zeta di mariwana;
  • E loke Norwin Ferero a mustra e “PAR, “Multi Disiplinario”, tabata un invento ku Norwin Ferero a kaba di hasi na Jamaica;
  • Norwin Ferero ta bai Hulanda ku yerba kurativo i tambe zeta di mariwana, pa sana su úniko yu Jacky Jane Ferero;
  • Banko Maduro ta kuminsá e prosedura pa bende e kas di Norwin Ferero, ku ta keda na Den Haagstraat 4 Steenrijk, na findishi;
  • Riba 26 di yüni 2017, Norwin Ferero ta bisa Edward Jesus kon banko Maduro ke kita e kas na Den Haagstraat 4, for di Norwin Ferero;
  • Norwin Ferero ta pidi su ruman hòmber Edward, ku ta padrinu di Jacky Jane Ferero, pa kuida Jacky, te ora ku Norwin Ferero por yega na plaka, pa e kumpli ku kuido di Jacky, ku ta sufri di e malesa króniko Lupus;
  • Riba 19 di yüli 2017, Norwin Ferero tin un kaso den korte tokante un beslag di 100 mil florin, a base di un veredikto di un kaso for di desèmber 2015;
  • Na Hulanda dòkter nan iresponsabel ta konvensé Jacky Jane Ferero pa akseptá un nir di un donor bibu, riba 25 di yüli 2017. Jacky Jane nò a kura di e malesa Lupus. P’esei un operashon di nir, den e kondishon ku Jacky Jane ta, tin masha poko chèns ku e operashon ta eksitoso;
  • Norwin Ferero ta pèrdè e kaso, i e ta disidí pa ta bai korte di apelashon;
  • Riba 2 di òktober 2017, mama di Norwin Ferero i Edward Jesus ta fayesé;
  • Dia 2 di òktober 2017, ta e fecha di apelashon pa famia Pietersz a vense, di e kaso ku Norwin Ferero a apelá;
  • Den òktober 2017, Edward Jesus ta duna Norwin Ferero 4500 florin. Edward a bisa Norwin Ferero pa e bai Hulanda i laga pone Jacky Jane bou di kuido finansiero di gobièrnu Hulandes;
  • Edward Jesus a bisa Norwin Ferero pa e nò mete ku Nina Barsamian, ku ta e señora ku tin e tarea pa kuida, Jacky Jane Ferero, pero ta terorisá, Jacky Jane Ferero;
  • Norwin Ferero nò ta bai Hulanda, sino ta manda plaka pa su yu Jacky Jane por paga algu di su debenan;
  • Richeron Balentien, reportero di TV direct 13, ta presentá un “notisia falsu” riba 3 di febrüari 2018;
  • Riba 20 di aprel 2018, Norwin Ferero ta pèrdè e kaso di beslaglegging di 100 mil florin;
  • Riba dia 30 di mei 2018, Ronald Wederfoort, ta firma un akuerdo di pago di 250 mil florin, ku Norwin Ferero;
  • Elvio Cijntje, ta firma un kontrakt ku Norwin Ferero pa kumpra e kas na den Haagstraat 4, pa un suma di 120 mil florin, riba 12 di yüni 2018;
  • Riba 23 di yüli 2018, Norwin Ferero tin un sita ku notario Kleinmoedig, pa lanta un negoshi “DJERONIMO UNITY N.V.” ;
  • Norwin Ferero, ta ofresé pueblo di Kòrsou 27 di sèptèmber 2018, na radio Margaritha, dos tereno, riba plantashon Malpais (a) Gato. Unu pa konstrukshon di un kas, den proyekto Libertad. E otro tereno ta pa un plantashon;
  • Den sèptèmber Norwin Ferero ta kobra suma di 10 mil florin di penshun. Norwin Ferero a bai Jamaica riba 28 di sèptèmber pa bishita dòkter di yerba Maureen Minto, pa regla un tratamentu pa yu Jacky Jane Ferero;
  • Norwin Ferero tin kombersashon na Jamaica pa pone su invento di bebida di alkohòl di mariwana, den produkshon;
  • Riba 20 di òktober 2018, Norwin Ferero ta regresá Kòrsou. Den avion na Miami, Norwin Ferero ta mira su úniko ruman hòmber Edward, pa promé bia despues di òktober 2017. Edward tabata kontentu den un kombersashon “ameno” ku señor van Kwartel.
    Remarkabel ta ku Edward a kuminda Norwin Ferero ku un kara friu, i durante henter e vuelo Edward a ignorá su úniko ruman hòmber Norwin Ferero;
  • Na novèmber 2018, Norwin Ferero ta deskubrí ku Ronald Wederfoort, tabata negoshá ku un grupo Hulandes di iglesia, pa bende e proyekto Libertad.
    Norwin Ferero ta laga saka Ronald Wederfoort ku polis for di su kas na Den Haagstraat 4;
  • Riba 13 di desèmber 2018, Elvio Cijntje, ta kumpra kas di Norwin Ferero na findishi;
  • Norwin Ferero ta hasi dos denunsia por eskrito na warda di polis Rio Canario, riba 13 di desèmber 2018.
    Unu ta tokante falsifikashon di dokumento ku famia Pietersz ta kulpabel, i e otro ta tokante aktonan kriminal ku Rennox Calmes ta kulpabel di dje;
  • Norwin Ferero ta entrega su defensa i ademas un demanda pa daño di prehuisio na un montante di 7 mion florin, den e kaso di 17 di desèmber 2018, kaminda Corrie Calmes a demanda Norwin Ferero;
  • Riba 23 di desèmber 2018, Norwin Ferero ta bai Jamaica pa sigui atendé tratamentu di dòkter pa Jacky Jane, i ademas pa por yega na akuerdo pa kultivashon di yerba kurativo, produkshon di zeta di yerba i tambe pa registrá e 10 krio di abeha ku e tin na Jamaica;
  • Riba 24 di desèmber 2018, Jacky Jane Ferero ta wòrdu ópera pa saka e nir ku e a haña di un donòr. E nir ku Jacky Jane a haña dor di donashon, a wòrdu rechasá dor di su kurpa;
  • For di despues di e findishi ku a tuma lugá 13 di desèmber 2018, Norwin Ferero tabata negoshá ku Elvio Cijntje, tokante pago di 20 mil florin, ku Elvio Cijntje mester a paga, Norwin Ferero, pa kompra di e kas na den Haagstraat 4;
  • Riba 28 di febrüari Norwin Ferero ta hasi pago pa un pèrmit pa konstrukshon su propio kas riba plantashon Malpais;
  • Kuminsamentu di aprel 2019, Norwin Ferero ta sera un akuerdo pa bende un tereno na Boneiru, ku ta parti di un herensha di su mama ku a fayesé 2 di òktober 2017;
  • Notario Kleinmoedig a palabra ku famia Ferero pa nan firma riba 6 di mei 2019, ku tur ruman ta akseptá e herensha, di nan defuntu mama;
  • Kuminsamentu di mei 2019, Norwin Ferero ta yega na un palabrashon ku Elvio Cijntje, pa pago i entrega de e kas na Den Haagstraat 4.
    Pago di un montante di 20 mil florin i entrega di e kas na Den Haagstraat 4, mester a sosodé dia 10 di mei 2019;
  • Notario Kleinmoedig nò ta keda kla pa laga firma e verklaring van erfrecht riba 6 di mei 2019;
  • Elvio Cijntje ta kanselá e sita, di 10 di mei 2019, pa paga i risibí e kas, di Norwin Ferero;
  • Norwin Ferero ta bai Jamaica riba 11 di mei 2019, pa sigui atendé su pendiente negoshinan na Jamaica;
  • Den e di tres siman di mei, Elvio Cijntje a invadí e kas di Norwin Ferero na Den Haagstraat 4;
  • Elvio Cijntje a tuma lei den su propio man, i a saka loke tabata di Norwin Ferero, i benta afó. Tambe e nò tabatin pèrmit pa kita dak di e kas ku ta kontené asbèst;

 

Investigashon ta kontinuá!!!

 

“Maduro” a mustra dede, STÒP ku KONTRABANDA awor!!!

“ORA UN HENDE TA MUSTRA UN DEDE RIBA OTRO HENDE, TRES DEDE TA MUSTRA RIBA DJE MES”

Djeronimo:

President Nicolas Maduro di Venezuela, na in desèmber 2017, a duna Hulanda un dominashon òf loke nan ta yama na hulandes “aanwijzing”, ku ta mas kla ku di dia. Hulanda mester stòp òf laga stòp e hòrtamentu di biónes for di e kontrabanda na Kòrsou. Despues di un aña i mei, Hulanda na su turno a duna gobièrnu di Kòrsou un “aanwijzing”.
Awor gobièrnu ta mustra dede riba pueblo i bisa ku pueblo mester bira manera makamba na Hulanda ta.
Nan tur a lubidá,…… “ora un hende ta mustra un dede riba otro hende, tres dede ta mustra riba dje mes. “

 

KONSIENTEMENTE, presidènt Maduro a laga su boka slep, i bisa ku e famia bankero Maduro di Kòrsou, tambe ta su famia. Presidènt Maduro tabata sa ku e famia bankero Maduro, ta un kas sagrado di Hulanda na Kòrsou i niun hende por mishi ku nan.

Maduro c.s. ta mustra dede

Maduro ta famia di Maduro…..

Presidènt Maduro a deklará ku nan ta un famia sagrado di Hulanda, i esaki ta nifiká ku Hulanda ta “PATRON” di famia Maduro.
Tur loke Maduro deseá, Hulanda mester kumpli kuné.

 

MADURO POR DISIDÍ KEN TA BIBA ÒF KEN TA MURI???

NO, pero….. e tim “multi disiplinario” di inteligensia Hulandes, ta asina astuto pa paga un “maton”, pe mata sigun e preis ku a wòrdu paga.

Bankero Maduro por disidí ken ta biba of ken ta muri.

Meskos ku patron Hulanda ta bisa, “esun ku ta paga, ta disidí”.
Banko Maduro ta demonstrá kon hasi politikeria den  pais Kòrsou i tuma lei den nan mes man.
Maduro ta demonstrá ku na Kòrsou, bo mester tin plaka pa bo por kome.

Lei general pa trato igual

Lei general pa trato igual di 2 di mart 1994, ta kontené reglanan general pa protekshon kontra diskriminashon a base di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat, orientashon seksual òf estado sivil.  

Lei general pa trato igual, Algemene wet gelijke behandeling AWGB, ta un lei Hulandes ku a bin na vigor riba 1 sèptèmber 1994.
E lei AWGB ta amplia artíkulo 1 di konstitushon Hulandes, ku ta bisa tur hende ku ta keda den Hulanda, ta wòrdu trata igual den kasonan igual. Deskriminashon pa motibu di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso òf riba kualke otro tereno, nò ta wòrdu akseptá.
Lei general pa trato igual a bini na vigor pa duna tur suidadano ku ta wòrdu deskriminá, e derechi pa pone esnan ku ta violá i stroba nan partisipá igualmente den komunidat, responsabel pa nan aktonan.
Víktima nan di deskriminashon tin derechi tambe sigun lei, pa pidi korte stipulá un multa komo kompensashon pa tur e daño nan ku e víktima nan a sufri.

 

Lei general pa trato igual ta pa protehá esnan ku ta wòrdu abusá dor di mala fe.
Lamentablemente ku aki na Kòrsou, netamente “nan” ku ta di mala fe, sa kon usa nan astusia, i logra tambe ku “PATRON” Hulanda ta tolerá, ku nan ta trose e lei general pa trato igual, di tal forma ku korte di Kòrsou ta legalisá e lei di trèktu òf mihó bisa APARTHEID.

 

Presidènt Maduro di Venezuela a tira piedra riba Hulanda ku su “aanwijzing”, pa despues laba man manera Pontio Pilatus.
Patron Hulanda, ta bula pipa i tambe ta laba man mesora. Patron Hulanda, konsientemente ta pasa e  “aanwijzing” pa gobièrnu di Kòrsou, pa asina laga gobièrnu pone pueblo di Kòrsou kuminsá lembe i chupa e preimu hulandes, pa asina tambe siña kon mester kome pan ku diabel a mansa.

 

Famia Pietersz tambe tin un “PATRON”

 

Blogpost 22 mart 2019

“Korte nò por legalisá un falsifikashon..”

Den e blogpost 22 di mart último, a splika di e indikashon ku banko Maduro ta un spònser di famia Pietersz.
Sigun lei indikashon nò ta wòrdu konsiderá komo prueba, pa korte por sentensia un persona.
E úniko forma pa yega na e “BÈRDAT” ta ora ku por pone e sospechoso ku su lomba kontra muraya, pa e nò kore bai, i konfront’é ku e dokumentonan legal ku ta fundeshi di e indikashon nan.

Diagram di Ishikawa

Diagram di Ishikawa ta un digrama ku ta demostrá kiko por tabata e kousa di loke a sosodé.
Ora hinka tur informashon ku ta disponibel den e diagram di Ishikawa, e diagram mes ta saka e konklushon ku hende tin miedu di saka.
Ku otro palabra por bisa ku e diagram di Ishikawa ta pone un sospechoso ku su lomba kontra muraya i pone e mes saka su konklushon, i bisa e bèrdat ku e ta skonde.
E diagram di Ishikawa ta pone sospechoso nan “BASHA ABOU”, sin miserikòrdia.

MADURO ta PATRON di Pietersz

E siguiente puntonan remarkabel ta fortifiká e indikashon ku banko Maduro mester ta “PATRON” di famia Pietersz.

  • Na 2017, Norwin Ferero tabatin un debe di 100 mil florin di hipotek serka banko Maduro. Netamente despues ku Norwin Ferero a laga deurwaarder pone beslag riba entrada nan di Pietersz, banko Maduro a eksigí Norwin Ferero paga un debe atrasá di 37 mil florin di e hipotek.
  • E beslag riba entrada nan di Pietersz ta trata di un dwangsom ku korte a stipulá, sigun veredikto di 30 desèmber 2015. (veridikto)
  • E veredikto di 30 desèmber 2015, ta bisa bon kla ku famia Pietersz nò tin e titulo di atministrador òf manera nan ta bisa na Hulandes, “beheerder”, di plantashon Malpais (a) Gato. P’esei korte a bisa famia Pietersz pa kita TUR bòrchi, ku tin riba plantashon Malpais (a) Gato, ku ta bisa ku famia Pietersz ta doño i atministrador di e plantashon, i si famia Pietersz ignorá e veredikto, famia Pietersz mester paga un multa di 100 mil florin na Norwin Ferero.
  • Korte di Kasashon na aña 2000, a fortifiká veredikto di korte ku  a bisa ku famia Pietersz nò ta doño di plantashon Malpais (a) Gato, i p’esei famia Pietersz  nò por bisa ku plantashon Malpais ta nan propiedat.
  • Norwin Ferero a pidi banko pa drenta un areglo di pago, komo ku e a kaba di enkargá un deurwaarder pa hasi un beslaglegging di 100 mil florin.
    Norwin Ferero a ofresé banko e 100 mil florin di beslaglegging pa kubri e debe di hipotek kompletamente.
  • Banko Maduro a nenga pa akseptá e areglo di pago di Norwin Ferero.
  • Norwin Ferero mester a bai Hulanda fin di mei 2017, ku un tratamentu alternativa di yerba kurativo, pa sana su úniko yu Jacky Jane Ferero.  (djeronimoblog post di 15 aprel 2018:

    “Tin sospecho ku e “Padrino” tambe ta kulpabel na sekuestro di un heredero di Sybrecht van Uytrecht???(2))

    Banko Maduro tabata sa ku Norwin Ferero a bai Hulanda i p’esei a duna órden pa kalkulá e balor di e kas for di parti pafo. Asina banko a kuminsá e proseso pa bende kas di Norwin Ferero na findishi.

Famia Pietersz, ku yudansa di nètwèrk di su patrosinador banko Maduro, ta logra manipulá korte i ta kita e beslaglegging di 100 mil florin.

Trosementu di lenga den korte

  • Norwin Ferero ta apelá e kaso, pero ta pèrdè e apelashon. Sigun un kambio nobo den regla nan pa apelá un kaso, Norwin Ferero a entrega su apelashon dos (2) dia lat.
  • Abogado Lizaima da Costa Gomez di famia Pietersz, a mustra ku un dede den korte, riba e splènter, ” DOS (2) DIA LAT”, ku tabata den wowo di Norwin Ferero, i ta skonde ku tres dede e balki, ku ta den su mes wowo. E defensa pa apelashon di famia Pietersz, a wòrdu entrega “TRES 3 LUNA” LAT, na korte.
  • Norwin Ferero ke apelá e kaso na korte di Kasashon, i p’esei e tabatin mester di 20 mil florin, promé ku e periodo pa apelá vense.
  • Ronald Wederfoort tabatin hopi konosementu di e situashon ku Norwin Ferero tabata aden, i p’esei riba 30 di mei 2018, konsientemente Ronald Wederfoort a firma un asina yama “ Payment Agreement”, ku ta un Akuerdo di Pago”.
    Por eskrito Ronald Wederfoort a deklará ku e ta paga Norwin Ferero un suma di 250 mil florin, pa e apartamento i servisionan, ku e a risibí durante 2 aña, na e kas di Norwin Ferero, ku ta keda na Den Haagstraat 4, Steenrijk.
  • Señor Elvio Cijntje, ku huntu ku Norwin Ferero ta e diseñadó i desaroyadó, di proyekto LIBERTAD, tambe tabata dispuesto pa paga banko Maduro e debe di hipotek di 100 mil.
    Riba 12 di yüni 2018, Elvio Cijntje ta firma un kontrakt ku Norwin Ferero pa kumpra e kas ku ta keda na Den Haagstraat 4, pa 120 mil florin. E debe di 100 mil florin ta wòrdu paga na banko Maduro, i Norwin Ferero ta haña 20 mil florin.
  • Riba 14 di yüni 2018, Corrie Theresa Calmes, a entrega un petishon na griffier di korte.
    Na promé lugá a pidi pa laga deklará ku famia Pietersz ta e úniko famia ku tin e outoridat, pa hasi negoshi i atendé tur asuntunan riba e terenonan di Gato.
    Seguidamente a pidi pa sanshoná Norwin Ferero ku un but di 10 mil florin pa kada bia ku e tribi di molestiá famia Pietersz di hasi negoshi riba tereno nan di Gato.
  • Ronald Wederfoort i Elvio Cijntje, a stroba Norwin Ferero yega na e plaka nesesario, pa apelá na korte di Kasashon.
  • Famia Pietersz a haña un chèns pa entamá  un kaso den korte, pa kaba definitivamente ku Norwin Ferero.
  • Riba 25 di òktober Norwin Ferero a risibí un karta di deurwaarder ku ta bisa ku su banko “amigu” ku ta Maduro & Curiel’s Bank n.v. ta bai bende e kas ku Norwin Ferero ta biba aden, na findishi riba 13 di desèmber 2018. Banko Maduro a saka su konklushon ku Norwin Ferero ta un mal pagadó di hipotek i p’esei banko Maduro a disidí  pa yuda su amigu ku nò tin mas plaka pa paga su debenan, i bende su kas na findishi.
  • Na e findishi ku a tuma lugá dia 13 di desèmber 2018, Elvio Cijntje mes ta e persona ku a kumpra e kas di Norwin Ferero pa 115 mil florin, i asina tambe, Elvio Cijntje a demonstrá ku e tabatin un pakto sekreto ku banko Maduro.
  • Dia 13 di desèmber 2018, dirèkt despues di e findishi, Norwin Ferero a bai warda di polis na Rio  Canario, i a hasi denunsia di falsifikashon i partisipashon nan aktonan kriminal dor di famia Pietersz.
  • Dia 17 di desèmber Norwin Ferero a presentá den korte ku su defensa kontra e demanda di famia Pietersz, mas un demanda di un suma di 7 mion florin pa daño  ku famia Pietersz a kometé, pa mas ku 200 aña, na desendiente nan di katibunan liberá Rasveldt.
  • Dia 17 di desèmber 2018, e kaso a wòrdu trata riba un asina yama
    “rol zitting”.
  • Korte tin konosementu ken ta doño di doño di plantashon Malpais, i p’esei korte no por legalisá un falsifikashon, ku ta kontradisí dokumento ofishal di korte.
  • For di dia 17 di desember 2018, korte mes a kuminsá ku un rèkmentu di kakiña, i ta masha hopi “rol zitting” tabatin. E proksimo rol zitting mester tuma luga riba 26 di ougusus 2019.

Ora nos pone, e puntonan aki riba menshoná, kombiná ku tur e dokumentonan di prueba, ku a wòrdu publiká den pòst nan anterior di djeronimoblog, den un diagram di Ishikawa, nos ta saka e konklushon:

Na Kòrsou, PATRON Hulanda ta disidí, i p’esei nò tin hustisia  sino lei di trèktu.

“PATRON” Hulanda a i ta korumpí hende pa nan por violá Lei general pa trato igual, i asina duna korte e mandato pa apliká “lei di trèktu” i legalisá APARTHEID aki na Kòrsou.

Manipulashon pa korte legalisá “APARTHEID”

Dia 1 di ougùstùs 2005, “PATRON” Hulanda a laga introdusí un buki di lei nobo pa Antia Hulandes i Aruba. Na mes momentu a bin adaptashon den e reglamentunan di korte. Durante 10 aña largu, “PATRON” Hulanda, a studia kon e adaptashon den e reglamentu di korte, ta funshoná. Dia 21 di yüli 2016, bestür di korte a determiná, ku e adaptashon di e reglamentunan mester bin na vigor riba dia 1 ougùstùs 2016.

E grupito chikitu ku ta goberná Kòrsou, a disidí apliká e lei nobo pa Antia Hulandes i Aruba, sin ku esaki a wòrdu publiká.


PUEBLO NÒ A WÒRDU PONE NA HALTURA KU UN MINORIA A DISIDÍ KU APARTHEID A BIN NA VIGOR NA KÒRSOU DIA 1 OUGÙSTÙS 2016.

 

Den e siguiente edishon, djeronimo ta duna indikashon kon miedu pa bèrdat sali na kla ta pone gobièrnu paga prensa, pa publiká NOTISIA FALSU i  SENSURA Norwin Ferero

 

Sra. ZITA JESUS LEITO Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano ta basha abou i bisa kon nos PAIS ta!!!

Minister Zita Jesus Leito a bisa, “Komo esun responsabel mi ta bisa, Boase tin derechi di hasi i deshasí riba nan tereno!”

 

Sigun e lei “Algemene wet gelijke behandeling” tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat.

Djerónimo:
Señora minister Zita Jesus Leito ku un kara manera un intelektual “SANTU”, a basha bou den un reda di prensa despues di e manifestashon na Boase.
Sin ku minister Zita Jesus  Leito tabata konsiente di su aktuashon komo minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, minister Zita Jesus Leito mes a keda  manera awa di laman sa keda ora kaba di bati paña sushi di smer.

Finalmente minister Zita Jesus Leito ta splika bon kla, ku ta hopi duru nan a traha, pa demonstrá kon nos PAIS tá.

Bo tin derecho
Manifestá na òrdu manera nos PAIS tá !!!

Manifestashow(n) na BOASE

Ora evaluá tur loke ku a pasa promé, durante i despues di e manifestashon na Boase, esnan ku tin por lo ménos “dos plaka di sinti” por saka e konklushon ku e manifestashon na Boase mas mihó por wòrdu kualifiká komo un “manifestashow” bon planeá i organisá, dor di un Tim ku mester ta Multi Disiplinario.
Señora minister Zita Jesus Leito a pone su tim di konseheronan traha masha duru pa demonstrá kon nos PAIS ta.

Pics Boase

Minister Zita Jesus Leito ta bisa den reda di prensa:

“….nan ta bisa ku un burger wordt geacht de wet te kennen,… kualke suidadano den nos pais tin derecho. Anto bo tin derecho tambe, pero esei ta nifiká, bo mester sa si, bo  leinan, anto si bo nò sa, bo ta puntra.

Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito a pidi e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” inventá un forma pa demonstrá kon ta apliká un lei, pa determiná ken ta bira doño di un tereno riba Kòrsou.

E lei aki a wòrdu traha durante di e segundo guera mundial, i e Landsbesluit a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141)

Sigun e lei aki, ku a wòrdu publiká for di aña 1945, gobièrnu por rekonosé komo doño, kualke suidadano ku a okupá, òf den boka di pueblo, a “kue” un tereno, pa sea biba ariba òf pa desaroy’é i hasi negoshi.

Tur suidadano mester sa, òf por lo ménos mester a puntra pa haña sa loke nos lei nan ta bisa ora un hende tin gana di un tereno ku nò ta di dje.

Naturalmente tin regla tambe ora ku bo ke bira doño di un tereno.

  1. mester buska pa haña sa si e tereno tin un doño kaba;
  2. mester sera e tereno i laga Kadaster traha un  meetbrief;
  3. mester pidi korte pa legalisá tur kos i rekonosé esun  ku a hasi e petishon,
    pa bira doño di e tereno;


Ku  otro palabra:

Nos leinan a stipulá ku gobièrnu tin outoridat pa laga legalisá e akto ilegal di un hende ku ta invadí, okupá òf simplemente hòrta un tereno.

 

For di 1945 diferente hende, ku tabatin gana di un tereno i ku tabatin plaka, a hasi uso di e lei aki. Asina aki nan por a yega na tereno nan masha grandi mes.
P’esei por bisa ku e manifestashon na Boase, tabata nada mas ku un “show”, ku nos minister di VVRP a laga traha pa demonstrá kon por legalisá un tereno ku ta wòrdu hòrta for di pueblo di Kòrsou.

Lei pa un, ta lei pa tur

Minister Zita Jesus Leito, a bisa bon kla ku tur suidadano tin deber pa konosé lei i asina tambe e mester sa kon nos Pais tá.
Dor di legalisá un tereno ku “Tili” a hòrta, despues mester por legalisá tereno ku “Tala” tambe a hòrta.

Sigun e lei “Algemene wet gelijke behandeling” ku a wòrdu publiká 2 di mart 1994, tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat. Den kaso nan igual, tur hende lo wòrdu husga i tratá igualmente.

Gobièrnu nò mag apliká lei di trèktu riba Kòrsou, pero e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim”, ku hopi astusia a logra deskubrí un forma kon nan si por violá e lei “Algemene wet gelijke behandeling”, i despues korte tin outoridat pa legalisá tur kos.
Nan a traha un plan pa legalisá terenonan ku a wòrdu hòrta den pasado i tambe di e terenonan ku ta wòrdu hòrta den presente.

FKP  á hòrtá un tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

Na aña 1993 FKP a kumpra Klein Malpais Wechi riba un forma ku te ainda nò por mira lus di dia.
Riba e akta di kompra di Klein Malpais Wechi ku notario Marcel van der Plank a traha, ta para bon kla, ku e tereno “Rustplaats”, nò ta parti di Klein Malpais Wechi. E tereno“Rustplaats” di mas o menos 120 hèktar ta parti di plantashon Malpais,

Wechi tabata un hòfi òf plantashon chikitu di mas o ménos 15 hèktar, i e ta keda den e kura di plantashon Malpais.

FKP a laga konsehero nan di gobièrnu traha un plan kon FKP ta bai desaroyá Wechi i traha míles di kas pa pueblo riba Wechi.
Seguidamente FKP a publiká su plan na pueblo di Kòrsou den un reda di prensa. Sigun lei, tur hende ku nò ta di akuerdo ku e desaroyo di Wechi, denter di tres luna, mester entrega un bezwaarschrift serka gobernador.

Un komishon di korte a evaluá tur e bezwaarschrift nan. E komishon a disidí kua di e bezwaarschrift nan ta fasil pa atende i gana den korte.
Di tur e bezwaarschrift nan kontra e desaroyo di Wechi, ta esun di e fundashon “Amigu di Tera” so, e komishon a haña ku mester wòrdu atendé den korte.

E komishon tabata sa ku FKP mester akseptá e balor di mata i bestia nan riba Wechi i p’esei FKP lo obligá su mes pa mantené e tereno di Klein Malpais Wechi, mas tantu posibel manera un plantashon, ku semper Wechi tabata.

E komishon konsientemente a atendé solamente e bezwaarschrift di fundashon “Amigu di Tera”.

E komishon tabata sa, òf por lo ménos mester a buska pa haña sa ku kaminda FKP a kuminsá traha kas, nò ta Klein Malpais Wechi, sino Rustplaats ku ta un tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

FKP nò a traha kas riba Klein Malpais Wechi niun ora mes. P’esei fundashon “Amigu di Tera” nunka por gana e kaso ku e a apelá kontra FKP.

Ken ta doño di Malpais?

Gobièrnunan di turno, a konosé hopi mal gobernashon. Gobièrnu na aña 1970, a manipulá hopi hende i pone ámtenar nan kònkel masha hopi kos, pa skonde e mal gobernashon.

Gobièrnu mes ta esun ku a okashoná i konsientemente te ainda ta mantené e disputa ken ta doño di plantashon Malpais.

Na añanan 1970, señor Gerardus Ferero a pidi gobièrnu pa hasi uso di Landsbesluit ku a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141), pasombra e ke wòrdu rekonosé komo heredero, atministrador i doño di plantashon Malpais

Na aña 1974 gobièrnu a laga Kadaster midi plantashon Malpais riba petishon di Gerardus Lazaro Ferero.

Den e rapòrt di Profèsòr Paula, “ Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, tin un entrevista ku señor Calvo Hefe di Kadaster, ku a tuma lugá riba 8 di yüli 2000.

Intrvista ku Calvo

Commissie Eigendoms uitwijzing, ku tin e tarea pa definí terenonan di Kòrsou, tabatin un agènda skondí.

Kadaster probablemente a haña òrdu pa definí plantashon Malpais inkorektamente.

Riba 12 di yüni 1974, Kadaster a traha meetbrief number 250 i asina plantashon Malpais, for di aña 1974, a bira Malpais (a) Gato ku un grandura di solamente 89,59 hèktar.

Meetbrief Gato

Un dia despues a duna Jan Hendrik Richard Beaujon, un akta di “vruchtgebruik” pa Klein Malpais Wechi.

Vrucht gebruik Beaujon

E meetbrief number 250 di Malpais (a) Gato ta bisa Phil Pietersz i Louis Pietersz  a duna indikashon te na unda e tereno ta yega.
Kaminda ku mester bisa ken ta doño di e plantashon Malpais, Kadaster a laga keda bashí sin skirbi nèt nada.
Riba un blachi lòs, Kadaster a nota e puntonan ku nan a midi, i tambe Kadaster a skirbi ku Malpais (a) Gato ta di herederonan di katibunan liberá Rasveldt.

Meet punten meetbrief 250

Pregunta:

Ken ta doño di plantashon Malpais?

Kontesta:

Desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, ta e doñonan legítimo di plantashon Malpais.

 


Minister a Zita Jesus Leitu, a skupi den  laria i  lubidá kiko ta pasa.

Minister di Trafiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito a bisa “gobiernu di Kòrsou tin ku responsabilisá su mes, dilanti di parlamentu di Kòrsou”.

Manera grandi nan semper a bisa:

“Nunka skupi den laria, pasombra e ta kai bèk den bo mes kara”

 

E manifestashon na BOASE, tabata simplemente un show ku e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” a inventá pa demonstrá kon ta apliká un lei, pa legalisá aktonan di ladronisia di esnan ku ta hinka plaka den saku di polítikonan.

E netwerk di consultant nan di gobièrnu, ku ta hopi bon pagá, a traha duru pa jega na un stappen plan hopi “magistral”. Nan a traha un plan mionario pa kita e derechi di herensha for di e desendientenan di e katibunan libera Rasveldt ku a heredá plantashon Malpais.

“NAN” a disidí ku famia Pietersz, ku ta wòrdu patrosiná dor di nos gran banko amigu, banko Maduro, mester wòrdu rekonosé dor di korte komo e doño apsoluto di plantashon Malpais.

Seguidamente korte ta rechasá e apelashon di fundashon di “Amigu di Tera” den e kaso entamá kontra FKP.

Den e forma aki e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” ke logra habri kaminda pa risibí un fondo di 100 mion euro for di Europa.

Minister Zita Jesus Leitu tin ku responsabilisá su mes, dilanti di parlamentu di Kòrsou.

Den GOBIERNU DI KORSOU PONE RESPONSABEL PA KARGA DAÑO KOUSA NA PLANTASHON MALPAIS (a) GATO ta splika ku minister Zita Jesus Leito tabata sa òf por lo ménos mester a buska pa haña sa ku desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, ku ta heredero apsoluto di plantashon Malpais, tin un demanda di 100 mion florin kontra minister di VVRP.

Tin suidadano aki na Kòrsou ku a siña lès i bira konsiente kon demanda pa apliká e lei “Algemene wet gelijke behandeling”, ku ta bisa ku tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, òf nashonalidat.

 

NOS lucha pa konstrukshon di e bario LIBERTAD ta kontinuá, i NOS ta logra NOS  LIBERTAD kompletamente.

NOS 10