Instrukshon di tim “MULTY DISIPLINARIO”, ta bai krusifiká minister ZITA JESUS LEITO?

Den un reda di prensa, despues di e manifestashon na Boase, señora minister Zita Jesus Leito, tabata hopi sigur di su mes, i p’esei mesora a dal e martin ku hopi forsa riba e kabes di e klabu.
Minister Zita Jesus Leito, nò tabatin konosementu ku su propio tim multi disiplinario, konsientemente a pone e kabes di e klabu, nèt bou di dede di minister Zita Jesus Leito.
Ta ora ku minister Zita Jesus Leito a sinti e sla,…. minister mester a bisa: “tur hende tin derechi di manifestá, pero nos mester manifestá manera nos pais ta”.

Bo tin derecho

Bo mester puntra

Minister Zita Jesus Leito a bisa den reda di prensa:

E asuntu di manifestashon manera a tuma lugá na Boase, nò ta yuda nos pais pa bai niun kaminda.
Señora minister Zita Jesus Leito a pidi pa nos ban “wak” kiko ta e kosnan ku a pasa na Boase.
Minister Zita Jesus Leito a pidi pa evaluá bon kiko a sosodé, “sino nos ta pone hopi problema mas tantu ainda den nos komunidat.”

Na kabamentu señora minister Zita Jesus leito ta bisa bon kla:

“… nos tin derechi di manifestá, tur hende tin derechi di manifestá, pero nos mester manifestá manera nos pais ta”

Minister Zita Jesus Leito tabata asina kayente pa kore manifesta, demonstrá i splika públikamente, e loke ku e famoso tim multi disiplinario, a hinka den otro.
Señora minister Zita Jesus, a mustra ku un dede riba suidadano nan, i bisa ku suidadano nan mester sa e loke ku ta lei di nos Pais, i kon nos Pais ta.

Kon nos Pais ta?

E manera ku minister Zita Jesus Leito a mustra dede riba suidadanonan, asina mes nos pais ta.
Ora un suidadano habri su boka i bisa loke ta bèrdat, mesora ta sali otronan ku ta kuminsá bati su kabes ku martin. “Nan” ta dal e martin riba kabes di e otro.

Minister Zita Jesus Leito ta un (1) di e mandatarionan ku públikamente ta duna prueba kon mandatarionan ta nenga bira konsiente i mira kon korupshon i mal gobernashon, ta hiba nos Pais kompletamente den perdishon.

Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito, probablemente a puntra i pidi, e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim”, traha un plan pa demonstrá pueblo e uso i kon ta apliká un lei, pa determiná ken ta bira doño di un tereno riba Kòrsou.

Sigun e lei aki, gobièrnu por rekonosé komo doño, kualke suidadano ku a okupá, òf a “kue” un tereno, pa biba ariba òf pa desaroyá i hasi negoshi.

Aki ta trata di un lei ku a wòrdu traha durante di e segundo guera mundial, i e Landsbesluit a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141)

Tur suidadano mester sa, òf por lo ménos mester a puntra pa haña sa loke nos lei nan ta bisa ora un hende tin gana di un tereno ku NÒ ta di dje.

Naturalmente tin regla tambe ora ku bo ke bira doño di un tereno.

  1. mester buska pa haña sa si e tereno tin un doño kaba;
  2. mester sera e tereno i laga Kadaster traha un meetbrief;
  3. mester pidi korte pa legalisá tur kos i rekonosé esun ku a hasi e petishon, pa bira doño di e tereno;

E Landsbesluit, (P.B. 1945 no. 141), ku a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945, ta duna gobièrnu outoridat pa laga korte legalisá e akto ilegal di un hende ku ta invadí, okupá òf simplemente HÒRTA un tereno.

Instrukshon di tim “MULTY DISIPLINARIO”???

Den djeronimonlog post, “GOBIERNU DI KORSOU PONE RESPONSABEL PA KARGA DAÑO KOUSA NA PLANTASHON MALPAIS (a) GATO” , di 8 òktober 2018, gobièrnu di Kòrsou a wòrdu atvertí ku herederonan di plantashon Malpais ta pone gobièrnu di Kòrsou responsabel pa e dañonan ku a wòrdu hasi, na e terenonan ku ta pertenesé na plantashon Malpais, dor di konstrukshon ilegal.

Riba 6 di ougùstùs 2019, Norwin Ferero a pidi Defensor di Pueblo, Ombudsman, pa investigá e komportashon ignorante di minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano.

Ministernan di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, di turno, konsientemente ta stroba Norwin Ferero desaroyá plantashon Malpais, dor di ignorá veredikto di korte LAR di 29 yüni 2016.

Veredikto LAR

E veredikto aki di korte LAR, a duna órden na minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa atendé e asuntu, ku Fundashon Kas Popular tin konstrukshon ilegal di kas riba Malpais.

Fundashon Kas Popular, nò tin pèrmit pa konstrukshon, manera ta wòrdu stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935” .

Defensor di Pueblo, Ombudsman, a hasi un investigashon i a invitá minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, pa enfrenta Norwin Ferero, den un “hoorzitting”, riba 29 di novèmber 2019, di moda ku por evaluá ponensianan di ámbos partido.

Probablemente, tim “MULTY DISIPLINARIO”, a duna minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, instrukshon pa manda Norwin Ferero, un karta, pa mas tarda riba 28 di novèmber 2019, i splika ku minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta rechasá e demanda di Norwin Ferero, pasombra minister a duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstruí kas, konforme e lei pa konstrukshon, Bouw en woning verordening 1935

Karta 28 november 2019

Ku e karta aki, di 28 novèmber 2019, minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta duna eksaktamente e prueba kon nos pais ta.

Minister ta splika den e karta ku korte a disidí ku minister mester tuma un desishon tokante pèrmit di konstrukshon di Fundashon Kas Popular.

Minister ta laga bisa den e karta:

Fundashon Kas Popular a haña pèrmit pa konstruí kas riba e tereno konserní. Pues e reglanan pa konstrukshon di kas di 1935, no ta wòrdu violá, i pa e motibu aki e demanda di Norwin Ferero ta wòrdu rechasá.

Ku e karta aki señora minister Zita Jesus Leito a mustra bon kla “kon nos pais ta.”

Señora minister Zita Jesus Leito a firma pèrmit pa Fundashon Kas Popular, por konstruí kas riba plantashon Malpais. Na mes momento señora minister Zita Jesus Leito, a firma un (1) violashon di e reglanan pa konstrukshon di kas, manera ta stipulá den “Bouw- en woning verordening 1935

Señora minister Zita Jesus Leito, sa òf mester a PUNTRA PA HAÑA SA kiko ta e loke ku Norwin Ferero a demanda, minister Suzy Camelia Römer, den korte di LAR, na aña 2016.

Na aña 2016, Norwin Ferero a demanda minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, Suzy Camelia Römer, den korte LAR.
Norwin Ferero a duna korte prueba ku Fundashon Kas Popular ilegalmente ta okupá, “Rustplaats” ku ta un tereno di 120 hèktar, ku ta pertenesé na desendientenan herederonan di katibunan liberá Rasveldt.

Gobièrnu di Kòrsou pone responsabel

E karta ku minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano a manda dia 28 di novèmber 2019, pa Norwin Ferero, ta un solisitut pa fundashon “BELANGENBEHARTIGING RECHTSOPVOLGERS SYBRECHT VAN UYTRECHT”, demanda gobièrnu di Kòrsou pa tur e dañonan, ku herederonan legítimo di Sybrecht van Uytrecht, a sufri.

Norwin Ferero a skirbi karta i súplika minister Suzy Camelia Römer, na aña 2015, pa stòp òf laga stòp e konstrukshon nan ilegal di FKP, ku ta tuma lugá riba Rustplaats Malpais.

Karta Suzy Camelia Römer

Betekening Suzy

Ignoransha di ministernan di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, di turno ta forsa Norwin Ferero demanda gobièrnu i eksigí kompensashon pa tur e dañonan ku desendientenan di katibunan liberá Rasveldt a sufri dor di mala fe i malgobernashon.

Ku nos derechi pa manifestá, nos mester manifestá korektamente manera nos pais ta.

Sra. ZITA JESUS LEITO Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano ta basha abou i bisa kon nos PAIS ta!!! “(2)”

Djerónimo:

 

Gabinete Rhugenaath, ku ta kai na AMEN di Hulanda, a duna òrdu pa sensura NORWIN FERERO.
Un
nètwèrk, di hende di mala fe, ta produsí  NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS, riba òrdu di gobièrnu, miéntras NORWIN FERERO, ta wòrdu sensurá.
Esaki ta pasombra NORWIN FERERO ta “un (1)” ku ta pretendé stroba HULANDA, legalisá lei di trèktu òf APARTHEID na Kòrsou.

 

PAR, MAN PIN a firma un  akuerdo pa gobernashon regeerakkoord. riba djarason 10 di mei 2017

Den djeronimoblog di 6 di desèmber 2017,  “Plantashon Malpais ta e preis…”

a duna diferente indikashon kuantu kos a wòrdu hasi, promé ku gabinete Rhugenaath por a wòrdu formá kompletamente.

Riba 14 di mei 2017, ku tabata dia di mama, tabatin un reunion sekreto na Santa Rosa. Señora Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero ku ta òf tabata di e tim di MDPT, pa kasi dos ora largu, nan a pone Norwin Ferero bou di preshon.

“Nan” a bisa Norwin Ferero, por fabor stòp di pone mensahe nan riba facebook, ku ta daña e ”bon nòmber” di parlamentarionan.

Norwin Ferero a wòrdu atvertí, ku e djeronimoblog post di 8 aprel 2017,  “Gobièrnu di Kòrsou ku su mal gobernashon,. ..” ,  ta kos ku nò por. Norwin Ferero mester stòp di pone kos ku ta “robes” riba sosial media.

E berdadero problema ta, ku den e blog post, tin diferente indikashon, ku ta mas kla ku di dia kon e mal gobernashon di gobièrnu nan di turno, for di añanan 1970, ta hinka den otro.

Ekstorshon

E forma ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di tim “Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, ta yama ekstorshon.
Ektorshon ta e forma ku krímen organisá ta pone hende bou di preshon pa seya “rep dil”.

Ekstorshon den boka di pueblo ta meskos ku chantahe.

Fòrsa un hende hasi un kos ilegal bou di menasa, bisando hecho nan ku ta bèrdat òf sea ta mintira ku ta tacha e bon nòmber di un hende, huridikamente esaki ta un kos kastigabel.

E forma inkorekto ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di tim
“Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, tabata parti di un plan ku konseheronan di gobièrnu a traha pa por a logra forma un gobièrnu den dos siman.

Semper nos grandinan a siña nos ku “sòpi purá ta sali salu”.

Tambe grandinan a siña nos:

Hende NÒ por tapa solo ku dos dede.

WOWO di pueblo di Kòrsou, a kuminsá habri i hopi ta mira:

Kon maskarada di e grupito ku a finansiá kampaña polítiko di, entre otro PAR, a kai. Awor un pueblo “konsiente”, ta mira kon e grupito ta reda su mes.
Tur ta mustra dede riba otro, akusá otro di a hòrta MIONES di pueblo “mansu” di pais Kòrsou.

 

Gabinete Rhugenaath ku ta kai na amèn di Hulanda, a lubidá ku “niun hende  por tapa solo ku dos dede”, i ni maske ku nan ta kai na AMÈN di HULANDA.

8 9 10 hypotheek MCB

Norwin Ferero nò a akseptá, ni un di e dos oferta nan, ku minister Zita Jesus Leito i su konsehero a hasi.

Norwin Gerónimo Ferero ta tuma plaka pa sera kompromiso ku kosnan ilegal.

Norwin Ferero a skohe pa sigui kana riba e kaminda ku huridikamente ta esun korekto.

 

Naturalmente fo’i ora ku gabinete Rhugenaath ku ta kai na AMÈN di Hulanda, “nan” mester sigui ku e instrukshon nan, di e “grupito” ku ta paga nan, pa hasi kos nan ku nò por mira lus di dia.

“Nan” a bin ku un plan di “cha tiger” pa bisti pueblo un  brel di palu, pa asina korte por legalisá un falsifikashon di stamboom.

“Nan” a laga traha un stamboom falsifiká di herederonan di plantashon Malpais, i ku un kara di “santu”, nan ta pidi korte legalisá falsifikashon di stamboom.

“Nan” ta asumí, ku a base di Lei general pa trato igual, korte lo por legalisá tur e mal gobernashon nan di tur e gobièrnunan di turno, for di aña nan 1970, te ku gabinete Rhugenaath.
Ta asina, e berpùt ku profèsòr Yandi Paula a denunsia den su rapòrt, ku ta hole stinki di korupshon, podisé por wòrdu tapa?


Problema di famia?

 

Untitled

Edward Ricardo Jesus i Norwin Gerònimo Jesus ta ruman, i nan ta yu di Agusto Hermano Jesus. Na aña 1980, tur dos a kumpli ku nan “Dienst plicht” na HULANDA.
Na kabamentu di aña 1982 Gerardus Lazaro Ferero, a rekonosé Agusto Hermano Jesus, komo su yu legítimo. Dor di e rekonosementu aki, Agusto Hermano Jesus a akseptá e fam di su tata Gerardus Lazaro Ferero.

Konsientemente Edward a skohe pa keda ku e fam Jesus, i Norwin tambe konsientemente a skohe pa akseptá e fam Ferero.
Edward i Norwin, tur dos ta nietu legítimo di Gerardus Lazaro Ferero.

Gerardus Lazaro Ferero su wela ta yu di katibu liberá LEENTJE, i p’esei Gerardus Lazaro Ferero, tabata un heredero legítimo di plantashon Malpais.

Untitled 2

Norwin Ferero tabata testigu di kasamentu di Edward Ricardo Jesus i Zita Leito.

Untitled 3

Norwin Ferero a firma un “MOU” pa asina e PAR, “Multi Disiplinario”,  por a legalisá nan matrimonio.

 

Edward Ricardo Jesus, ta esposo di minister Zita Jesus Leito i ademas miembro òf  èks miembro di e famoso tim multi disiplinario, MDTP.

Heredero Ferero

E potrèt aki ta e “prueba silensioso”, ken ta esun ku ta karga korona i un (1) krus GRANDI, riba su kabes, den gabinete Rhugenaath. Tambe nos por mira, ken ta esun ku ta un (1) “klokken luider”.
Norwin Ferero tin un “klòk” kologá riba su kabes.

 

Ken ta karga krus

Gabinete Rhugenaath, ku ta kai na AMEN di Hulanda, tin un nètwèrk, di hende di mala fe, ku henter dia ta sinta pensa kon traha notisia falsu, pa skonde nan maldat. Ta asina, mandatarionan korupto por logra bisti pueblo brel di palu, pa despues sasia nan set, di gana di kos.

For di ora ku pueblo tin konosementu ken ta enkargá pa karga e “krus” di telekomunikashon, pueblo sa tambe, ken ta responsabel pa tur NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS.


Problema di famia, keda afó!!!

Un tim multi disiplinario, a skohe e momentu oportuno pa duna TVdirect 13, òrdu pa traha i pasa un notisia falsu, dia 3 di febrüari 2018.

 Untitled 5

Notisia TV direct 3 feb. 2018

Ku hopi astusia e notisia aki a wòrdu “areglá” ku un agènda skondí.
Richeron Balentien a insinuá ku e problema di Plantashon Malpais (a) Gato ta un problema entre miembronan di un famia, ku ta hòrta otro. Ku nan aktonan ilegal, diferente, habitante di Gato, ta wòrdu fòrsá dor di deurwaarder pa paga masha hopi plaka.
Pa kaba korona e notisia falsu, reportero Richeron Balentien a bisa ku TV direct 13, ku ta un medio di komunikashon “responsabel”, ta atvertí pueblo:

 hende grandi ta bisa, problema di famia, keda afó”

 

Reportero Richeron Balentien tin konosementu ku famia Pietersz nò ta e doño nan legítimo di Plantashon Malpais (a) Gato, pasombra  Norwin Ferero a bai personal mente na radio Direct, na aña 2015, i reportero Richeron Balentien a hasi un grabashon di e entrevista. Hopi kos Norwin Ferero a konta Richeron.

Dor di insinuá, den e notisia falsu, ku aki ta trata di un guera entre miembronan di mes un famia, pueblo ta saka e konklushon robes ku Ferero ta famia di Pietersz i ku tur dos ta hòrta pueblo i laba plaka.

E mal informashon aki ta pa duna korte un motibu pa apliká lei di trèktu i kita Plantashon Malpais i benefisiá, netamente e gobièrnu, ku ta esun kulpabel di e problema di terenonan di Plantashon Malpais (a) Gato.

Den e notisia di TV direct 13, reportero Richeron Balentien a trata di haña un entrevista ku Rennox Calmes, parlamentario di partido PIN.

Corrie Theresa Calmes Kook.
Dia 17 di desèmber 2018, Corrie Theresa Calmes Kook, a pidi pa korte deklará ku e negoshi “Terenonan Fiel Pierersz di Gato” tin tur outoridat pa siguí hasi i deshasí riba Gato, manera nan a hasi e último 200 aña nan.

Famia Pietersz ta bisa ku 200 aña pasa, Wiliam Pietersz a pasa e outoridat pa Phelipie Jacoba Pietersz, ku tabata e úniko yu hòmber di Maria Martha.
Famia Pietersz ta bisa ku dor di herensha nan famia a lanta un negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, i awor a yega tempu pa nan pidi korte pa rekonosé esei.
Corrie Theresa Calmes Kook a pidi pa korte deklará ku nan negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, tin outoridat pa hasi tur loke ku nan ta deseá, ku plantashon Malpais.

Den e blogpost

“Korte nò por legalisá un “falsifikashon” ku ta kontradesí dokumento legal di korte”

tin un splikashon kon duru e netwerk di hendenan di mala fe a traha pa kita tur kos for di Norwin Ferero, pa korte por sentensia Norwin Ferero despues sigun lei trèktu den pais Kòrsou, ku ta wòrdu dominá dor di un régimen di APARTHEID.
Reda di prensa na Den Haagstraat 4

Despues di e kaso den korte, dia 17 desèmber 2018, Norwin Ferero a invitá prensa na Den Haagstraat 4, pa un reda di prensa.

Untitled 6

Na e reda di prensa, solamente Dick Draaier i Tv Direct 13 a presentá, 2or na Den Haagstraat 4.
Netamente un señora di fam “Leito”, ku probablemente ta famia di señora minister Zita Jesus Leito, tabata reportero di Tv Direct 13.
Norwin Ferero a splika Dick Draaier i señora Leito bon kla ku famia Pietersz a pidi korte legalisá un falsifikashon ku ta kontradesí dokumento nan legal di korte.

Remarkabel ta ku e notisia aki a wòrdu sensura, i nunka a sali den publisidat.

PREGUNTA:

Kua minister por a duna órden pa laga sensura NORWIN FERERO?

Naturalmente minister di VVRP: minister ZITA JESUS LEITO.

Untitled 7


Suzy Camelia-Römer

Lider di partido PIN, Suzy Camelia-Römer, tambe ta responsabel ku aktualmente kos ta mal pegá den gobièrnu i den korte.
Suzy Camelia-Römer tabata minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano den kabinèt  Whiteman II i dor di a ignorá un veredikto di LAR di 29 yüni 2016, minister Suzy Camelia-Römer a duna prueba di ta inkompetente komo minister di VVRP.

Ta p’esei a duna Zita Jesus Leito i su esposo/ konsehero di e tim di MDPT, un mishon pa pone Norwin Ferero bou di preshon i lag’é disidí  “basha awa den biña i sera un dil ku gobièrnu.”

Ta ora ku Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero a duna notisia falsu, den seno di partido PAR,  ku nan lo por hinka Norwin Ferero kompletamente “den saku”, lider di partido PAR, Eugene Rhuggenaath, a logra “feks tur kos” i forma un gobièrnu di tres partido.

OMBUDSMAN defensor di pueblo

Defensor di pueblo Ombudsman a risibí un petishon di Norwin Ferero kuminsamentu di ougùstùs 2019, pa investigá e mal komportashon di minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano.
Dia 29 di novèmber 2019 tin un kaso den korte pa studia posibilidatnan pa yega na un solushon di e problema ken ta doño di Malpais (a) Gato.

Hoorzitting 29-11-19

 

Minister Suzy Camelia-Römer, i seguidamente minister Zita Jesus Leito, konsientemente a keda sin kumpli ku e veredikto di LAR di 29 yüni 2016.
Minister tabata konvensí ku korte mester legalisá e tereno di mas o ménos 120 hèktar, ku FKP a okupá ilegalmente, ora ku FKP gana e kaso ku fundashon Amigunan di Tera, a entamá kontra FKP.

Den un reda di prensa, direktamente despues ku FKP a gana e kaso kontra Amigunan di Tera, gobièrnu a laga informá pueblo, ku FKP ta sigui ku e proyekto pa traha kas na Wechi.

Wes nò a duna Amigunan di Tera rason, i nan a pèrdè e kaso den korte. Gobièrnu mester duna FKP pèrmit pa konstrukshon di 4000 kas riba Wechi.
Amigunan di Tera ta apelá e kaso i pone ku konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá.

Korant Vigilante a publiká riba 21 di ougùstùs 2019

A. Con

Arthur Con:  Si no tabata pa e kaso den Hoge Beroep mañan mes FKP ta kla pa sigui ku konstrukshon dje kasnan.  Amigu di Tera tin FKP wantá.

Amigu di Tera tin konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá

E notisia ku Vigilante a publika, “Amigu di Tera tin konstrukshonnan di 4000 kas na Wechi wantá”, tambe ta un NOTISIA FALSU òf FAKE NEWS
Amigunan di Tera a pidi korte pa nò permití ku FKP traha 4000 kas riba Wechi.

FKP a yega na un akuerdo den korte pa nò traha 4000 kas riba Wechi, pasombra Wechi lo wòrdu transforma den un “Parke”.
Amigunan di Tera a pèrdè e kaso den korte.

E kaso ku Amigunan di Tera a entamá kontra FKP, tabata pa prohibí trahamentu di 4000 kas riba Wechi.
Amigunan di Tera a apelá e kaso, pero nò por gana den korte di apelashon, pasombra FKP nò ta bai traha 4000 kas riba Wechi.
FKP por gana e kaso den kore di apelashon, pasombra FKP nò tabatin intenshon pa traha 4000 kas riba Wechi.

Kaminda FKP a kuminsá traha e kasnan di proyekto Wechi, nò ta Wechi sino Rustplaats ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

 

Legale en illegale op Gato

Tin sierto kosnan ku ta pasando na Kòrsou ku hende nò ta kaba di komprondé.

  • Korant Vigilante ta publiká riba 21 di ougùstùs 2019, ku “Amigu di Tera a apelá e veredikto i mester bisa ku den luna di òktober 2019, esaki lo keda tratá den Apelashon”.
  • Minister di Trafiko, Transporte i Planifikashon Urbano, ta manda un karta, riba 28 di novèmber 2019, i splika Norwin Ferero, kon tur kos ta wòrdu regla den pais Kòrsou.

Referiendo na e veredikto di korte LAR, di 29 di yüni 2016, minister ta bisa den un karta di 28 di novèmber 2019:

  • Korte a disidí ku ainda Minister mester tuma un desishon. 
  • Fundashon Kas Popular a haña pèrmit pa konstrukshon di kas riba “WECHI”. 
  • Nò por bisa ku minister a violá regla nan di konstrukshon di kas, manera ta wòrdu stipulá den Bouw- en woningverordening 1935

The Park Wechi 2

Pregunta:

 

Korte di apelashon a disidí ku minister mester tuma desishon i duna Fundashon Kas Popular pèrmit pa konstruí 4 mil kas, riba e tereno ku Fundashon Kas Popular a bisa den korte ta un Parke?

Malpais Google Earth

 Rustplaats ta pertenesé na plantashon Malpais, i plantashon Malpais ta pertenesé na desendientenan di katibunan liberá Rasveldt.
E kaso ku Norwin Ferero a entamá kontra minister di VVRP na 2015, tabata pa minister a duna òrdu na FKP pa stòp e konstrukshon di kas ilegal riba tereno ku ta pertenesé na e herederonan desendiente di katibunan liberá Rasveldt.

Dia 29 di novèmber 2019 Minister di
Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano tabatin oportunidat pa duna kuenta i rason pa korte di hustisia i seguidamente pueblo haña sa:


Dikon
gobièrnu nan di turno, for di aña 1970 a apliká lei di trèktu i stroba, desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, desaroyá plantashon Malpais ku nan a heredá di señora Sybrecht van Uytrecht

 

Puntonan remarkabel

Ora nos evaluá tur e puntonan remarkabel, ku a wòrdu presentá den djeronimoblog, nos ta yega na konklushon ku ta “kanta makamba”.

 

  • Riba 14 di mei 2017, dia di mama, Norwin Ferero ta demonstrá e “PAR Multi disiplinario” un bòter di alkohòl ku ta kontené zeta di mariwana;
  • E loke Norwin Ferero a mustra e “PAR, “Multi Disiplinario”, tabata un invento ku Norwin Ferero a kaba di hasi na Jamaica;
  • Norwin Ferero ta bai Hulanda ku yerba kurativo i tambe zeta di mariwana, pa sana su úniko yu Jacky Jane Ferero;
  • Banko Maduro ta kuminsá e prosedura pa bende e kas di Norwin Ferero, ku ta keda na Den Haagstraat 4 Steenrijk, na findishi;
  • Riba 26 di yüni 2017, Norwin Ferero ta bisa Edward Jesus kon banko Maduro ke kita e kas na Den Haagstraat 4, for di Norwin Ferero;
  • Norwin Ferero ta pidi su ruman hòmber Edward, ku ta padrinu di Jacky Jane Ferero, pa kuida Jacky, te ora ku Norwin Ferero por yega na plaka, pa e kumpli ku kuido di Jacky, ku ta sufri di e malesa króniko Lupus;
  • Riba 19 di yüli 2017, Norwin Ferero tin un kaso den korte tokante un beslag di 100 mil florin, a base di un veredikto di un kaso for di desèmber 2015;
  • Na Hulanda dòkter nan iresponsabel ta konvensé Jacky Jane Ferero pa akseptá un nir di un donor bibu, riba 25 di yüli 2017. Jacky Jane nò a kura di e malesa Lupus. P’esei un operashon di nir, den e kondishon ku Jacky Jane ta, tin masha poko chèns ku e operashon ta eksitoso;
  • Norwin Ferero ta pèrdè e kaso, i e ta disidí pa ta bai korte di apelashon;
  • Riba 2 di òktober 2017, mama di Norwin Ferero i Edward Jesus ta fayesé;
  • Dia 2 di òktober 2017, ta e fecha di apelashon pa famia Pietersz a vense, di e kaso ku Norwin Ferero a apelá;
  • Den òktober 2017, Edward Jesus ta duna Norwin Ferero 4500 florin. Edward a bisa Norwin Ferero pa e bai Hulanda i laga pone Jacky Jane bou di kuido finansiero di gobièrnu Hulandes;
  • Edward Jesus a bisa Norwin Ferero pa e nò mete ku Nina Barsamian, ku ta e señora ku tin e tarea pa kuida, Jacky Jane Ferero, pero ta terorisá, Jacky Jane Ferero;
  • Norwin Ferero nò ta bai Hulanda, sino ta manda plaka pa su yu Jacky Jane por paga algu di su debenan;
  • Richeron Balentien, reportero di TV direct 13, ta presentá un “notisia falsu” riba 3 di febrüari 2018;
  • Riba 20 di aprel 2018, Norwin Ferero ta pèrdè e kaso di beslaglegging di 100 mil florin;
  • Riba dia 30 di mei 2018, Ronald Wederfoort, ta firma un akuerdo di pago di 250 mil florin, ku Norwin Ferero;
  • Elvio Cijntje, ta firma un kontrakt ku Norwin Ferero pa kumpra e kas na den Haagstraat 4, pa un suma di 120 mil florin, riba 12 di yüni 2018;
  • Riba 23 di yüli 2018, Norwin Ferero tin un sita ku notario Kleinmoedig, pa lanta un negoshi “DJERONIMO UNITY N.V.” ;
  • Norwin Ferero, ta ofresé pueblo di Kòrsou 27 di sèptèmber 2018, na radio Margaritha, dos tereno, riba plantashon Malpais (a) Gato. Unu pa konstrukshon di un kas, den proyekto Libertad. E otro tereno ta pa un plantashon;
  • Den sèptèmber Norwin Ferero ta kobra suma di 10 mil florin di penshun. Norwin Ferero a bai Jamaica riba 28 di sèptèmber pa bishita dòkter di yerba Maureen Minto, pa regla un tratamentu pa yu Jacky Jane Ferero;
  • Norwin Ferero tin kombersashon na Jamaica pa pone su invento di bebida di alkohòl di mariwana, den produkshon;
  • Riba 20 di òktober 2018, Norwin Ferero ta regresá Kòrsou. Den avion na Miami, Norwin Ferero ta mira su úniko ruman hòmber Edward, pa promé bia despues di òktober 2017. Edward tabata kontentu den un kombersashon “ameno” ku señor van Kwartel.
    Remarkabel ta ku Edward a kuminda Norwin Ferero ku un kara friu, i durante henter e vuelo Edward a ignorá su úniko ruman hòmber Norwin Ferero;
  • Na novèmber 2018, Norwin Ferero ta deskubrí ku Ronald Wederfoort, tabata negoshá ku un grupo Hulandes di iglesia, pa bende e proyekto Libertad.
    Norwin Ferero ta laga saka Ronald Wederfoort ku polis for di su kas na Den Haagstraat 4;
  • Riba 13 di desèmber 2018, Elvio Cijntje, ta kumpra kas di Norwin Ferero na findishi;
  • Norwin Ferero ta hasi dos denunsia por eskrito na warda di polis Rio Canario, riba 13 di desèmber 2018.
    Unu ta tokante falsifikashon di dokumento ku famia Pietersz ta kulpabel, i e otro ta tokante aktonan kriminal ku Rennox Calmes ta kulpabel di dje;
  • Norwin Ferero ta entrega su defensa i ademas un demanda pa daño di prehuisio na un montante di 7 mion florin, den e kaso di 17 di desèmber 2018, kaminda Corrie Calmes a demanda Norwin Ferero;
  • Riba 23 di desèmber 2018, Norwin Ferero ta bai Jamaica pa sigui atendé tratamentu di dòkter pa Jacky Jane, i ademas pa por yega na akuerdo pa kultivashon di yerba kurativo, produkshon di zeta di yerba i tambe pa registrá e 10 krio di abeha ku e tin na Jamaica;
  • Riba 24 di desèmber 2018, Jacky Jane Ferero ta wòrdu ópera pa saka e nir ku e a haña di un donòr. E nir ku Jacky Jane a haña dor di donashon, a wòrdu rechasá dor di su kurpa;
  • For di despues di e findishi ku a tuma lugá 13 di desèmber 2018, Norwin Ferero tabata negoshá ku Elvio Cijntje, tokante pago di 20 mil florin, ku Elvio Cijntje mester a paga, Norwin Ferero, pa kompra di e kas na den Haagstraat 4;
  • Riba 28 di febrüari Norwin Ferero ta hasi pago pa un pèrmit pa konstrukshon su propio kas riba plantashon Malpais;
  • Kuminsamentu di aprel 2019, Norwin Ferero ta sera un akuerdo pa bende un tereno na Boneiru, ku ta parti di un herensha di su mama ku a fayesé 2 di òktober 2017;
  • Notario Kleinmoedig a palabra ku famia Ferero pa nan firma riba 6 di mei 2019, ku tur ruman ta akseptá e herensha, di nan defuntu mama;
  • Kuminsamentu di mei 2019, Norwin Ferero ta yega na un palabrashon ku Elvio Cijntje, pa pago i entrega de e kas na Den Haagstraat 4.
    Pago di un montante di 20 mil florin i entrega di e kas na Den Haagstraat 4, mester a sosodé dia 10 di mei 2019;
  • Notario Kleinmoedig nò ta keda kla pa laga firma e verklaring van erfrecht riba 6 di mei 2019;
  • Elvio Cijntje ta kanselá e sita, di 10 di mei 2019, pa paga i risibí e kas, di Norwin Ferero;
  • Norwin Ferero ta bai Jamaica riba 11 di mei 2019, pa sigui atendé su pendiente negoshinan na Jamaica;
  • Den e di tres siman di mei, Elvio Cijntje a invadí e kas di Norwin Ferero na Den Haagstraat 4;
  • Elvio Cijntje a tuma lei den su propio man, i a saka loke tabata di Norwin Ferero, i benta afó. Tambe e nò tabatin pèrmit pa kita dak di e kas ku ta kontené asbèst;

 

Investigashon ta kontinuá!!!

 

“Maduro” a mustra dede, STÒP ku KONTRABANDA awor!!!

“ORA UN HENDE TA MUSTRA UN DEDE RIBA OTRO HENDE, TRES DEDE TA MUSTRA RIBA DJE MES”

Djeronimo:

President Nicolas Maduro di Venezuela, na in desèmber 2017, a duna Hulanda un dominashon òf loke nan ta yama na hulandes “aanwijzing”, ku ta mas kla ku di dia. Hulanda mester stòp òf laga stòp e hòrtamentu di biónes for di e kontrabanda na Kòrsou. Despues di un aña i mei, Hulanda na su turno a duna gobièrnu di Kòrsou un “aanwijzing”.
Awor gobièrnu ta mustra dede riba pueblo i bisa ku pueblo mester bira manera makamba na Hulanda ta.
Nan tur a lubidá,…… “ora un hende ta mustra un dede riba otro hende, tres dede ta mustra riba dje mes. “

 

KONSIENTEMENTE, presidènt Maduro a laga su boka slep, i bisa ku e famia bankero Maduro di Kòrsou, tambe ta su famia. Presidènt Maduro tabata sa ku e famia bankero Maduro, ta un kas sagrado di Hulanda na Kòrsou i niun hende por mishi ku nan.

Maduro c.s. ta mustra dede

Maduro ta famia di Maduro…..

Presidènt Maduro a deklará ku nan ta un famia sagrado di Hulanda, i esaki ta nifiká ku Hulanda ta “PATRON” di famia Maduro.
Tur loke Maduro deseá, Hulanda mester kumpli kuné.

 

MADURO POR DISIDÍ KEN TA BIBA ÒF KEN TA MURI???

NO, pero….. e tim “multi disiplinario” di inteligensia Hulandes, ta asina astuto pa paga un “maton”, pe mata sigun e preis ku a wòrdu paga.

Bankero Maduro por disidí ken ta biba of ken ta muri.

Meskos ku patron Hulanda ta bisa, “esun ku ta paga, ta disidí”.
Banko Maduro ta demonstrá kon hasi politikeria den  pais Kòrsou i tuma lei den nan mes man.
Maduro ta demonstrá ku na Kòrsou, bo mester tin plaka pa bo por kome.

Lei general pa trato igual

Lei general pa trato igual di 2 di mart 1994, ta kontené reglanan general pa protekshon kontra diskriminashon a base di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat, orientashon seksual òf estado sivil.  

Lei general pa trato igual, Algemene wet gelijke behandeling AWGB, ta un lei Hulandes ku a bin na vigor riba 1 sèptèmber 1994.
E lei AWGB ta amplia artíkulo 1 di konstitushon Hulandes, ku ta bisa tur hende ku ta keda den Hulanda, ta wòrdu trata igual den kasonan igual. Deskriminashon pa motibu di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso òf riba kualke otro tereno, nò ta wòrdu akseptá.
Lei general pa trato igual a bini na vigor pa duna tur suidadano ku ta wòrdu deskriminá, e derechi pa pone esnan ku ta violá i stroba nan partisipá igualmente den komunidat, responsabel pa nan aktonan.
Víktima nan di deskriminashon tin derechi tambe sigun lei, pa pidi korte stipulá un multa komo kompensashon pa tur e daño nan ku e víktima nan a sufri.

 

Lei general pa trato igual ta pa protehá esnan ku ta wòrdu abusá dor di mala fe.
Lamentablemente ku aki na Kòrsou, netamente “nan” ku ta di mala fe, sa kon usa nan astusia, i logra tambe ku “PATRON” Hulanda ta tolerá, ku nan ta trose e lei general pa trato igual, di tal forma ku korte di Kòrsou ta legalisá e lei di trèktu òf mihó bisa APARTHEID.

 

Presidènt Maduro di Venezuela a tira piedra riba Hulanda ku su “aanwijzing”, pa despues laba man manera Pontio Pilatus.
Patron Hulanda, ta bula pipa i tambe ta laba man mesora. Patron Hulanda, konsientemente ta pasa e  “aanwijzing” pa gobièrnu di Kòrsou, pa asina laga gobièrnu pone pueblo di Kòrsou kuminsá lembe i chupa e preimu hulandes, pa asina tambe siña kon mester kome pan ku diabel a mansa.

 

Famia Pietersz tambe tin un “PATRON”

 

Blogpost 22 mart 2019

“Korte nò por legalisá un falsifikashon..”

Den e blogpost 22 di mart último, a splika di e indikashon ku banko Maduro ta un spònser di famia Pietersz.
Sigun lei indikashon nò ta wòrdu konsiderá komo prueba, pa korte por sentensia un persona.
E úniko forma pa yega na e “BÈRDAT” ta ora ku por pone e sospechoso ku su lomba kontra muraya, pa e nò kore bai, i konfront’é ku e dokumentonan legal ku ta fundeshi di e indikashon nan.

Diagram di Ishikawa

Diagram di Ishikawa ta un digrama ku ta demostrá kiko por tabata e kousa di loke a sosodé.
Ora hinka tur informashon ku ta disponibel den e diagram di Ishikawa, e diagram mes ta saka e konklushon ku hende tin miedu di saka.
Ku otro palabra por bisa ku e diagram di Ishikawa ta pone un sospechoso ku su lomba kontra muraya i pone e mes saka su konklushon, i bisa e bèrdat ku e ta skonde.
E diagram di Ishikawa ta pone sospechoso nan “BASHA ABOU”, sin miserikòrdia.

MADURO ta PATRON di Pietersz

E siguiente puntonan remarkabel ta fortifiká e indikashon ku banko Maduro mester ta “PATRON” di famia Pietersz.

  • Na 2017, Norwin Ferero tabatin un debe di 100 mil florin di hipotek serka banko Maduro. Netamente despues ku Norwin Ferero a laga deurwaarder pone beslag riba entrada nan di Pietersz, banko Maduro a eksigí Norwin Ferero paga un debe atrasá di 37 mil florin di e hipotek.
  • E beslag riba entrada nan di Pietersz ta trata di un dwangsom ku korte a stipulá, sigun veredikto di 30 desèmber 2015. (veridikto)
  • E veredikto di 30 desèmber 2015, ta bisa bon kla ku famia Pietersz nò tin e titulo di atministrador òf manera nan ta bisa na Hulandes, “beheerder”, di plantashon Malpais (a) Gato. P’esei korte a bisa famia Pietersz pa kita TUR bòrchi, ku tin riba plantashon Malpais (a) Gato, ku ta bisa ku famia Pietersz ta doño i atministrador di e plantashon, i si famia Pietersz ignorá e veredikto, famia Pietersz mester paga un multa di 100 mil florin na Norwin Ferero.
  • Korte di Kasashon na aña 2000, a fortifiká veredikto di korte ku  a bisa ku famia Pietersz nò ta doño di plantashon Malpais (a) Gato, i p’esei famia Pietersz  nò por bisa ku plantashon Malpais ta nan propiedat.
  • Norwin Ferero a pidi banko pa drenta un areglo di pago, komo ku e a kaba di enkargá un deurwaarder pa hasi un beslaglegging di 100 mil florin.
    Norwin Ferero a ofresé banko e 100 mil florin di beslaglegging pa kubri e debe di hipotek kompletamente.
  • Banko Maduro a nenga pa akseptá e areglo di pago di Norwin Ferero.
  • Norwin Ferero mester a bai Hulanda fin di mei 2017, ku un tratamentu alternativa di yerba kurativo, pa sana su úniko yu Jacky Jane Ferero.  (djeronimoblog post di 15 aprel 2018:

    “Tin sospecho ku e “Padrino” tambe ta kulpabel na sekuestro di un heredero di Sybrecht van Uytrecht???(2))

    Banko Maduro tabata sa ku Norwin Ferero a bai Hulanda i p’esei a duna órden pa kalkulá e balor di e kas for di parti pafo. Asina banko a kuminsá e proseso pa bende kas di Norwin Ferero na findishi.

Famia Pietersz, ku yudansa di nètwèrk di su patrosinador banko Maduro, ta logra manipulá korte i ta kita e beslaglegging di 100 mil florin.

Trosementu di lenga den korte

  • Norwin Ferero ta apelá e kaso, pero ta pèrdè e apelashon. Sigun un kambio nobo den regla nan pa apelá un kaso, Norwin Ferero a entrega su apelashon dos (2) dia lat.
  • Abogado Lizaima da Costa Gomez di famia Pietersz, a mustra ku un dede den korte, riba e splènter, ” DOS (2) DIA LAT”, ku tabata den wowo di Norwin Ferero, i ta skonde ku tres dede e balki, ku ta den su mes wowo. E defensa pa apelashon di famia Pietersz, a wòrdu entrega “TRES 3 LUNA” LAT, na korte.
  • Norwin Ferero ke apelá e kaso na korte di Kasashon, i p’esei e tabatin mester di 20 mil florin, promé ku e periodo pa apelá vense.
  • Ronald Wederfoort tabatin hopi konosementu di e situashon ku Norwin Ferero tabata aden, i p’esei riba 30 di mei 2018, konsientemente Ronald Wederfoort a firma un asina yama “ Payment Agreement”, ku ta un Akuerdo di Pago”.
    Por eskrito Ronald Wederfoort a deklará ku e ta paga Norwin Ferero un suma di 250 mil florin, pa e apartamento i servisionan, ku e a risibí durante 2 aña, na e kas di Norwin Ferero, ku ta keda na Den Haagstraat 4, Steenrijk.
  • Señor Elvio Cijntje, ku huntu ku Norwin Ferero ta e diseñadó i desaroyadó, di proyekto LIBERTAD, tambe tabata dispuesto pa paga banko Maduro e debe di hipotek di 100 mil.
    Riba 12 di yüni 2018, Elvio Cijntje ta firma un kontrakt ku Norwin Ferero pa kumpra e kas ku ta keda na Den Haagstraat 4, pa 120 mil florin. E debe di 100 mil florin ta wòrdu paga na banko Maduro, i Norwin Ferero ta haña 20 mil florin.
  • Riba 14 di yüni 2018, Corrie Theresa Calmes, a entrega un petishon na griffier di korte.
    Na promé lugá a pidi pa laga deklará ku famia Pietersz ta e úniko famia ku tin e outoridat, pa hasi negoshi i atendé tur asuntunan riba e terenonan di Gato.
    Seguidamente a pidi pa sanshoná Norwin Ferero ku un but di 10 mil florin pa kada bia ku e tribi di molestiá famia Pietersz di hasi negoshi riba tereno nan di Gato.
  • Ronald Wederfoort i Elvio Cijntje, a stroba Norwin Ferero yega na e plaka nesesario, pa apelá na korte di Kasashon.
  • Famia Pietersz a haña un chèns pa entamá  un kaso den korte, pa kaba definitivamente ku Norwin Ferero.
  • Riba 25 di òktober Norwin Ferero a risibí un karta di deurwaarder ku ta bisa ku su banko “amigu” ku ta Maduro & Curiel’s Bank n.v. ta bai bende e kas ku Norwin Ferero ta biba aden, na findishi riba 13 di desèmber 2018. Banko Maduro a saka su konklushon ku Norwin Ferero ta un mal pagadó di hipotek i p’esei banko Maduro a disidí  pa yuda su amigu ku nò tin mas plaka pa paga su debenan, i bende su kas na findishi.
  • Na e findishi ku a tuma lugá dia 13 di desèmber 2018, Elvio Cijntje mes ta e persona ku a kumpra e kas di Norwin Ferero pa 115 mil florin, i asina tambe, Elvio Cijntje a demonstrá ku e tabatin un pakto sekreto ku banko Maduro.
  • Dia 13 di desèmber 2018, dirèkt despues di e findishi, Norwin Ferero a bai warda di polis na Rio  Canario, i a hasi denunsia di falsifikashon i partisipashon nan aktonan kriminal dor di famia Pietersz.
  • Dia 17 di desèmber Norwin Ferero a presentá den korte ku su defensa kontra e demanda di famia Pietersz, mas un demanda di un suma di 7 mion florin pa daño  ku famia Pietersz a kometé, pa mas ku 200 aña, na desendiente nan di katibunan liberá Rasveldt.
  • Dia 17 di desèmber 2018, e kaso a wòrdu trata riba un asina yama
    “rol zitting”.
  • Korte tin konosementu ken ta doño di doño di plantashon Malpais, i p’esei korte no por legalisá un falsifikashon, ku ta kontradisí dokumento ofishal di korte.
  • For di dia 17 di desember 2018, korte mes a kuminsá ku un rèkmentu di kakiña, i ta masha hopi “rol zitting” tabatin. E proksimo rol zitting mester tuma luga riba 26 di ougusus 2019.

Ora nos pone, e puntonan aki riba menshoná, kombiná ku tur e dokumentonan di prueba, ku a wòrdu publiká den pòst nan anterior di djeronimoblog, den un diagram di Ishikawa, nos ta saka e konklushon:

Na Kòrsou, PATRON Hulanda ta disidí, i p’esei nò tin hustisia  sino lei di trèktu.

“PATRON” Hulanda a i ta korumpí hende pa nan por violá Lei general pa trato igual, i asina duna korte e mandato pa apliká “lei di trèktu” i legalisá APARTHEID aki na Kòrsou.

Manipulashon pa korte legalisá “APARTHEID”

Dia 1 di ougùstùs 2005, “PATRON” Hulanda a laga introdusí un buki di lei nobo pa Antia Hulandes i Aruba. Na mes momentu a bin adaptashon den e reglamentunan di korte. Durante 10 aña largu, “PATRON” Hulanda, a studia kon e adaptashon den e reglamentu di korte, ta funshoná. Dia 21 di yüli 2016, bestür di korte a determiná, ku e adaptashon di e reglamentunan mester bin na vigor riba dia 1 ougùstùs 2016.

E grupito chikitu ku ta goberná Kòrsou, a disidí apliká e lei nobo pa Antia Hulandes i Aruba, sin ku esaki a wòrdu publiká.


PUEBLO NÒ A WÒRDU PONE NA HALTURA KU UN MINORIA A DISIDÍ KU APARTHEID A BIN NA VIGOR NA KÒRSOU DIA 1 OUGÙSTÙS 2016.

 

Den e siguiente edishon, djeronimo ta duna indikashon kon miedu pa bèrdat sali na kla ta pone gobièrnu paga prensa, pa publiká NOTISIA FALSU i  SENSURA Norwin Ferero

 

Sra. ZITA JESUS LEITO Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano ta basha abou i bisa kon nos PAIS ta!!!

Minister Zita Jesus Leito a bisa, “Komo esun responsabel mi ta bisa, Boase tin derechi di hasi i deshasí riba nan tereno!”

 

Sigun e lei “Algemene wet gelijke behandeling” tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat.

Djerónimo:
Señora minister Zita Jesus Leito ku un kara manera un intelektual “SANTU”, a basha bou den un reda di prensa despues di e manifestashon na Boase.
Sin ku minister Zita Jesus  Leito tabata konsiente di su aktuashon komo minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, minister Zita Jesus Leito mes a keda  manera awa di laman sa keda ora kaba di bati paña sushi di smer.

Finalmente minister Zita Jesus Leito ta splika bon kla, ku ta hopi duru nan a traha, pa demonstrá kon nos PAIS tá.

Bo tin derecho
Manifestá na òrdu manera nos PAIS tá !!!

Manifestashow(n) na BOASE

Ora evaluá tur loke ku a pasa promé, durante i despues di e manifestashon na Boase, esnan ku tin por lo ménos “dos plaka di sinti” por saka e konklushon ku e manifestashon na Boase mas mihó por wòrdu kualifiká komo un “manifestashow” bon planeá i organisá, dor di un Tim ku mester ta Multi Disiplinario.
Señora minister Zita Jesus Leito a pone su tim di konseheronan traha masha duru pa demonstrá kon nos PAIS ta.

Pics Boase

Minister Zita Jesus Leito ta bisa den reda di prensa:

“….nan ta bisa ku un burger wordt geacht de wet te kennen,… kualke suidadano den nos pais tin derecho. Anto bo tin derecho tambe, pero esei ta nifiká, bo mester sa si, bo  leinan, anto si bo nò sa, bo ta puntra.

Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito a pidi e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” inventá un forma pa demonstrá kon ta apliká un lei, pa determiná ken ta bira doño di un tereno riba Kòrsou.

E lei aki a wòrdu traha durante di e segundo guera mundial, i e Landsbesluit a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141)

Sigun e lei aki, ku a wòrdu publiká for di aña 1945, gobièrnu por rekonosé komo doño, kualke suidadano ku a okupá, òf den boka di pueblo, a “kue” un tereno, pa sea biba ariba òf pa desaroy’é i hasi negoshi.

Tur suidadano mester sa, òf por lo ménos mester a puntra pa haña sa loke nos lei nan ta bisa ora un hende tin gana di un tereno ku nò ta di dje.

Naturalmente tin regla tambe ora ku bo ke bira doño di un tereno.

  1. mester buska pa haña sa si e tereno tin un doño kaba;
  2. mester sera e tereno i laga Kadaster traha un  meetbrief;
  3. mester pidi korte pa legalisá tur kos i rekonosé esun  ku a hasi e petishon,
    pa bira doño di e tereno;


Ku  otro palabra:

Nos leinan a stipulá ku gobièrnu tin outoridat pa laga legalisá e akto ilegal di un hende ku ta invadí, okupá òf simplemente hòrta un tereno.

 

For di 1945 diferente hende, ku tabatin gana di un tereno i ku tabatin plaka, a hasi uso di e lei aki. Asina aki nan por a yega na tereno nan masha grandi mes.
P’esei por bisa ku e manifestashon na Boase, tabata nada mas ku un “show”, ku nos minister di VVRP a laga traha pa demonstrá kon por legalisá un tereno ku ta wòrdu hòrta for di pueblo di Kòrsou.

Lei pa un, ta lei pa tur

Minister Zita Jesus Leito, a bisa bon kla ku tur suidadano tin deber pa konosé lei i asina tambe e mester sa kon nos Pais tá.
Dor di legalisá un tereno ku “Tili” a hòrta, despues mester por legalisá tereno ku “Tala” tambe a hòrta.

Sigun e lei “Algemene wet gelijke behandeling” ku a wòrdu publiká 2 di mart 1994, tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat. Den kaso nan igual, tur hende lo wòrdu husga i tratá igualmente.

Gobièrnu nò mag apliká lei di trèktu riba Kòrsou, pero e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim”, ku hopi astusia a logra deskubrí un forma kon nan si por violá e lei “Algemene wet gelijke behandeling”, i despues korte tin outoridat pa legalisá tur kos.
Nan a traha un plan pa legalisá terenonan ku a wòrdu hòrta den pasado i tambe di e terenonan ku ta wòrdu hòrta den presente.

FKP  á hòrtá un tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

Na aña 1993 FKP a kumpra Klein Malpais Wechi riba un forma ku te ainda nò por mira lus di dia.
Riba e akta di kompra di Klein Malpais Wechi ku notario Marcel van der Plank a traha, ta para bon kla, ku e tereno “Rustplaats”, nò ta parti di Klein Malpais Wechi. E tereno“Rustplaats” di mas o menos 120 hèktar ta parti di plantashon Malpais,

Wechi tabata un hòfi òf plantashon chikitu di mas o ménos 15 hèktar, i e ta keda den e kura di plantashon Malpais.

FKP a laga konsehero nan di gobièrnu traha un plan kon FKP ta bai desaroyá Wechi i traha míles di kas pa pueblo riba Wechi.
Seguidamente FKP a publiká su plan na pueblo di Kòrsou den un reda di prensa. Sigun lei, tur hende ku nò ta di akuerdo ku e desaroyo di Wechi, denter di tres luna, mester entrega un bezwaarschrift serka gobernador.

Un komishon di korte a evaluá tur e bezwaarschrift nan. E komishon a disidí kua di e bezwaarschrift nan ta fasil pa atende i gana den korte.
Di tur e bezwaarschrift nan kontra e desaroyo di Wechi, ta esun di e fundashon “Amigu di Tera” so, e komishon a haña ku mester wòrdu atendé den korte.

E komishon tabata sa ku FKP mester akseptá e balor di mata i bestia nan riba Wechi i p’esei FKP lo obligá su mes pa mantené e tereno di Klein Malpais Wechi, mas tantu posibel manera un plantashon, ku semper Wechi tabata.

E komishon konsientemente a atendé solamente e bezwaarschrift di fundashon “Amigu di Tera”.

E komishon tabata sa, òf por lo ménos mester a buska pa haña sa ku kaminda FKP a kuminsá traha kas, nò ta Klein Malpais Wechi, sino Rustplaats ku ta un tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

FKP nò a traha kas riba Klein Malpais Wechi niun ora mes. P’esei fundashon “Amigu di Tera” nunka por gana e kaso ku e a apelá kontra FKP.

Ken ta doño di Malpais?

Gobièrnunan di turno, a konosé hopi mal gobernashon. Gobièrnu na aña 1970, a manipulá hopi hende i pone ámtenar nan kònkel masha hopi kos, pa skonde e mal gobernashon.

Gobièrnu mes ta esun ku a okashoná i konsientemente te ainda ta mantené e disputa ken ta doño di plantashon Malpais.

Na añanan 1970, señor Gerardus Ferero a pidi gobièrnu pa hasi uso di Landsbesluit ku a wòrdu publiká riba 11 sèptèmber 1945 (P.B. 1945 no. 141), pasombra e ke wòrdu rekonosé komo heredero, atministrador i doño di plantashon Malpais

Na aña 1974 gobièrnu a laga Kadaster midi plantashon Malpais riba petishon di Gerardus Lazaro Ferero.

Den e rapòrt di Profèsòr Paula, “ Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, tin un entrevista ku señor Calvo Hefe di Kadaster, ku a tuma lugá riba 8 di yüli 2000.

Intrvista ku Calvo

Commissie Eigendoms uitwijzing, ku tin e tarea pa definí terenonan di Kòrsou, tabatin un agènda skondí.

Kadaster probablemente a haña òrdu pa definí plantashon Malpais inkorektamente.

Riba 12 di yüni 1974, Kadaster a traha meetbrief number 250 i asina plantashon Malpais, for di aña 1974, a bira Malpais (a) Gato ku un grandura di solamente 89,59 hèktar.

Meetbrief Gato

Un dia despues a duna Jan Hendrik Richard Beaujon, un akta di “vruchtgebruik” pa Klein Malpais Wechi.

Vrucht gebruik Beaujon

E meetbrief number 250 di Malpais (a) Gato ta bisa Phil Pietersz i Louis Pietersz  a duna indikashon te na unda e tereno ta yega.
Kaminda ku mester bisa ken ta doño di e plantashon Malpais, Kadaster a laga keda bashí sin skirbi nèt nada.
Riba un blachi lòs, Kadaster a nota e puntonan ku nan a midi, i tambe Kadaster a skirbi ku Malpais (a) Gato ta di herederonan di katibunan liberá Rasveldt.

Meet punten meetbrief 250

Pregunta:

Ken ta doño di plantashon Malpais?

Kontesta:

Desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, ta e doñonan legítimo di plantashon Malpais.

 


Minister a Zita Jesus Leitu, a skupi den  laria i  lubidá kiko ta pasa.

Minister di Trafiko, Transporte i Planifikashon Urbano, señora Zita Jesus Leito a bisa “gobiernu di Kòrsou tin ku responsabilisá su mes, dilanti di parlamentu di Kòrsou”.

Manera grandi nan semper a bisa:

“Nunka skupi den laria, pasombra e ta kai bèk den bo mes kara”

 

E manifestashon na BOASE, tabata simplemente un show ku e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” a inventá pa demonstrá kon ta apliká un lei, pa legalisá aktonan di ladronisia di esnan ku ta hinka plaka den saku di polítikonan.

E netwerk di consultant nan di gobièrnu, ku ta hopi bon pagá, a traha duru pa jega na un stappen plan hopi “magistral”. Nan a traha un plan mionario pa kita e derechi di herensha for di e desendientenan di e katibunan libera Rasveldt ku a heredá plantashon Malpais.

“NAN” a disidí ku famia Pietersz, ku ta wòrdu patrosiná dor di nos gran banko amigu, banko Maduro, mester wòrdu rekonosé dor di korte komo e doño apsoluto di plantashon Malpais.

Seguidamente korte ta rechasá e apelashon di fundashon di “Amigu di Tera” den e kaso entamá kontra FKP.

Den e forma aki e famoso “Multi Disiplinario Proyekto Tim” ke logra habri kaminda pa risibí un fondo di 100 mion euro for di Europa.

Minister Zita Jesus Leitu tin ku responsabilisá su mes, dilanti di parlamentu di Kòrsou.

Den GOBIERNU DI KORSOU PONE RESPONSABEL PA KARGA DAÑO KOUSA NA PLANTASHON MALPAIS (a) GATO ta splika ku minister Zita Jesus Leito tabata sa òf por lo ménos mester a buska pa haña sa ku desendientenan di katibunan liberá Rasveldt, ku ta heredero apsoluto di plantashon Malpais, tin un demanda di 100 mion florin kontra minister di VVRP.

Tin suidadano aki na Kòrsou ku a siña lès i bira konsiente kon demanda pa apliká e lei “Algemene wet gelijke behandeling”, ku ta bisa ku tur suidadano di Reino Hulandes tin protekshon kontra deskriminashon a base di religion, deseo polítiko, rasa, sekso, òf nashonalidat.

 

NOS lucha pa konstrukshon di e bario LIBERTAD ta kontinuá, i NOS ta logra NOS  LIBERTAD kompletamente.

NOS 10

 

Korte nò por legalisá un “falsifikashon” ku ta kontradesí dokumento legal di korte.

Djeronimo:
Den e post  “ Verklaring voor recht van plantage Malpais” , di 16 di desèmber 2018, por lesa kon Norwin Gerónimo Ferero a wòrdu demanda pa presentá den korte.

Riba 30 di novèmber 2018, Norwin Ferero a risibí un dagfar pa presentá den korte riba 17 di desèmber 2018.
Un siman promé Norwin Ferero a haña un demanda di deurwaarder pa e paga total un suma di 7 mil florin komo gastunan di korte di un kaso ku e a pèrdè den korte, kontra famia Pietersz.

Riba 25 di òktober Norwin Ferero a risibí un karta di deurwaarder ku ta bisa ku su banko “amigu” ku ta Maduro & Curiel’s Bank n.v. ta bai bende e kas ku Norwin Ferero ta biba aden, na findishi riba 13 di desèmber 2018.
Banko Maduro a saka su konklushon ku Norwin Ferero ta un mal pagadó di hipotek i p’esei banko Maduro a disidí  pa yuda su bon amigu ku nò tin mas plaka pa paga su debenan.

Esaki ta solamente un par di kos ku tabata para riba agènda pa sosodé den ocho siman di aña 2018, den bida di Norwin Ferero.

Dia 17 di desèmber 2018

Dia 17 di desèmber 2018, Corrie Theresa Calmes Kook, a pidi pa korte deklará ku e negoshi “Terenonan Fiel Pierersz di Gato” tin tur outoridat pa siguí hasi i deshasí riba Gato, manera nan a hasi e último 200 aña nan.

Famia Pietersz ta bisa ku 200 aña pasa, Wiliam Pietersz a pasa e outoridat pa Phelipie Jacoba Pietersz, ku tabata e úniko yu hòmber di Maria Martha.
Famia Pietersz ta bisa ku dor di herensha nan famia a lanta un negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, i awor a yega tempu pa nan pidi korte pa rekonosé esei.
Corrie Theresa Calmes Kook a pidi pa korte deklará ku nan negoshi, “Terenonan Fiel Pierersz di Gato”, tin outoridat pa hasi tur loke ku nan ta deseá, ku plantashon Malpais.

 

Plantashon Malpais ta un herensha

Plantashon Malpais ta un herensha ku Sybrecht van Uytrecht a laga pa 13 katibu liberá Rasveldt, na aña 1812.

Famia Pietersz ta bisa ku 200 aña pasa, nan a tuma e maneho di e plantashon Malpais i for di aña 1969, nan komo e úniko heredero di e katibunan liberá Rasveldt, a heredá plantashon Malpais, i nan a kuminsá hür tereno riba Gato pa hende por traha kas ariba.

E promé tereno nan ku Fiel di Gato a kuminsá duna na hür, tabata kosta solamente 90 florin pa aña. Sigun tempu a bai, masha hopi hende mes a bin buska tereno serka Fiel di Gato. E negoshi a kuminsá bai hopi bon. Famia Pietersz a disidí pa hisa e preis di tereno, ku tabata promé Nafl. 0,07 pa m² pa luna te ku Nafl. 0,13 pa m² pa luna. E preis di m² pa luna, a bira dòbel di loke e tabata promé.
E preis pa un pida tereno, a subi for di 90 florin te ku 120 florin pa aña.
Fiel di Gato i henter e famia a traha hopi duru pa desaroyá Gato te ku tin mas ku 300 hende ku ta hür un parsela serka famia Pietersz.

Norwin Ferero a pidi korte, na desèmber 2015, pa pone famia Pietersz kita bòrchinan for di riba e tereno di Malpais, ku ta bisa ku famia Pietersz ta e úniko doño di Gato.
Famia Pietersz a pèrdè e kaso den 2016, ora ku Norwin Ferero a bai korte di apelashon. Tòg den veredikto di e apelashon, korte a duna famia Pietersz “benifisio di duda” pa bini ku prueba, kual ta bisa ku famia Pietersz ta heredero di e 13 katibunan liberá Rasdveldt.

Desèmber 2018, Corrie Theresa Calmes Kook, a pidi pa korte pa deklará, na Norwin Ferero, ku e negoshi “Terenonan Fiel Pierersz di Gato” di famia Pietersz, tin e outoridat apsoluto pa hasi i deshasí riba Gato.

Seguidamente Corrie Theresa Calmes Kook ta pidi korte pa sentensiá Norwin Ferero ku un but di 10 mil florin pa kada bia ku Norwin Ferero nenga pa rekonosé ku famia Pietersz tin e outoridat apsoluto pa hasi i deshasí riba Gato.


Korte por legalisá un “falsifikashon” ku ta kontradesí dokumento legal di korte mes?


Den e veredikto di e kaso di desèmber 2015, ku Norwin Ferero a entamá kontra famia Pietersz, wes Solange Christiaan a bisa ku famia Pietersz nò tin outoridat pa atendé asuntunan di plantashon Malpais.

E veredikto a bisa ku famia Pietersz mester kita tur bòrchi ku ta bisa ku famia Pietersz ta e úniko famia ku tin outoridat pa hür tereno riba plantashon Malpais.

Corrie 2

Wes Solange Christiaan a stipulá un but den su veredikto ku ta bisa ku famia Pietersz mester paga Norwin Ferero un suma di 100 mil florin si Pietersz ignorá kita tur e bòrchi nan ku ta bisa ku famia Pietersz tin outoridat apsoluto riba plantashon Malpais.
Pietersz a ignorá e veredikto di desèmber 2015, i Norwin Ferero a laga pone beslag di 100 mil florin riba entrada nan di famia Pietersz.

Den aña 2017, korte a skohe speshalmente wes Solange Christiaan pa atende e kaso.
Ku hopi astusia abogado Lizaima da Costa Gomez, ku ta e abogado bon paga di famia Pietersz, a logra manipulá korte i asina pone wes Solange Christiaan, kita e beslag ku Norwin Ferero a laga pone riba entrada nan di famia Pietersz.
Norwin Ferero a apelá a kaso, pero e ta pèrdè e kaso den aprel 2018.
Abogado Lizaima da Costa Gomez a demonstra korte ku Norwin Ferero a entregá su dokumento nan dos dia lat den korte.
Norwin Ferero nò tabata tin konosementu di e lei nobo, ku a hasi kambio na e “beroeps termijn” di 6 siman. Sigun e kambio nobo di lei, Norwin Ferero a entregá su dokumentonan 2 dia lat.

 

Banko Maduro ta spònser di famia Pietersz

Probablemente for di aña 1969 ku ta e tempu ku famia Pietersz ta bisa nan a kuminsá hür tereno pa hende traha kas riba dje, banko Maduro tabata e spònser prinsipal di famia Pietersz.
Plaka nan di e negoshi di famia Pietersz, probablemente tabata wòrdu depositá riba kuenta nan di banko Maduro.

Den e PLAN VAN AANPAK GATO, ku DROV a publiká na aña 1995, gobièrnu a bisa ku doño nan di e plantashon, ta e famia Pietersz ku ta doño tambe di e negoshi “Chato Properties n.v.”
E negoshi di famia Pietersz ta wòrdu representá dor di notario E.J. Maduro.
Plan van aanpak

Notario E.J. Maduro ta un miembro di famia bankero Maduro.

Den Ultimo Notisia di 19 yüli 1999, abogado Maduro di famia Pietersz, a splika dikon famia Pietersz ta demandá gobièrnu pa paga 100 mion florin di daño di perhuisio.

6 P1030893


Norwin  Ferero a hasi denunsia di Aktonan Kriminal

Norwin Ferero tabatin un debe di 100 mil florin di hipotek serka banko Maduro. Ora ku deurwaarder a kaba di pone beslag riba entrada nan di Pietersz, banko Maduro a eksigí Norwin Ferero paga un montante di 37 mil florin di hipotek ku nò a wòrdu  pagá.
Norwin Ferero a pidi banko pa drenta un areglo di pago, komo ku e kaba di enkargá un deurwaarder pa hasi un beslaglegging di 100 mil florin.
Norwin Ferero a ofresé banko e 100 mil florin di beslaglegging pa kubri e debe di hipotek.

Banko Maduro a nenga pa akseptá e areglo di pago, pero a kuminsá mesora ku un proseso pa bende kas di Norwin Ferero na findishi.

Norwin Ferero a drenta un areglo nobo ku banko Maduro pa paga e debe di 100 mil florin di hipotek.
Riba 12 di yüni 2018, señor Elvio Cijntje, direktor di Intepgroup, a firma un koopcontract ku Norwin Ferero pa kumpra su kas pa 120 mil florin, promé ku ougùstùs 2018.
Señor Elvio Cijntje tambe tabatin un palabrashon ku ku banko Maduro, ku e ta paga e debe di hipotek di 100 mil florin pa Norwin Ferero.
Esaki ta nifiká ku banko nò tabatin nodi mas pa bende e kas na findishi, pasombra e debe di 100 mil florin ta wòrdu paga dor di señor Elvio Cijntje.

Banko Maduro a manipulá hopi kos i hopi hende i asina a logra tòg pa bende kas di Norwin Ferero 13 di desèmber.

Konsientemente diferente hendenan a wòrdu manipulá di moda ku e pago nò por a tuma lugá promé ku 20 di yüli.
E resultado di esaki tabata ku Norwin Ferero a pèrdè su chèns pa apelá i bai korte di Kasashon. Fecha pa apelá, a vense dia 20 di yüli 2018.
Manipulashon di hende a kontinuá te ku e kas ta wòrdu bende riba 13 di desèmber 2018, pa 115 mil florin na findishi.
Norwin Ferero a entrega, dia 13 di desèmber 2018, dos keho na warda di polis na Rio Canario.
Esaki a sosode despues ku benta di su kas a tuma lugá riba findishi.


Denunsia di falsifikashon
i aktonan kriminal

E petishon ku Corrie Theresa Calmes Kook,  a hasi dia 17 di desèmber 2018 na korte, mester wòrdu konsiderá di ta un konfeshon di aktonan kriminal ku famia Pietersz ta kulpabel na dje durante di 200 aña largu riba plantashon Malpais.
Den e kaso di desèmber 2015, famia Pietersz a presentá ku un “ Verklaring met betrekking tot afstamming” kual nò ta un verklaring van erfrecht sino un falsifikashon ku ta kontradesí akta legal di korte kolonial bou di gobernador De Rouville, di 30 di yüli 1868 no. 439.

Famia Pietersz a laga notario Alba Rosa Chatlein, traha un akta ku ta bisa ku e úniko yu hòmber di Maria Martha, ta  Phelipie Jacoba Pietersz.

Esaki ta un  falsifikashon, pasombra akta no. 439 di 30 di yüli 1868, di korte kolonial bou di gobernador De Rouville, ta bisa ku e úniko yu hòmber di Maria Martha ta Pieter Bernardus.

18 erkende personen
PREGUNTA:

Dikon famia Pietersz a skonde akta di fayesimentu di Phelipie Jacoba Pietersz pa korte?

KONTESTA:

Akta di fayesimentu di Phelipie Jacoba Pietersz ta bisa ku Phelipie Jacoba Pietersz ta di SEKSO:           “FEMENINO.”

KONKLUSHON:

Señorita Phelipie Jacoba Pietersz, NUNKA por tabata e úniko yu hòmber di Maria Martha, pasombra akta di korte kolonial bou di gobernador De Rouville, di 30 di yüli 1868 no. 439, ta bisa ku e úniko yu hòmber di Maria Martha ta señor Pieter Bernardus.

Image result for Renox calmes

Parlamentario Rennox Calmes

Parlamentario Rennox Calmes, ta un yu di Corrie Theresa Calmes Kook, ku a demanda Norwin Ferero den korte dia 17 di desèmber 2018.

Riba 8 di yüni 2016, Parlamentario Rennox Calmes, den públiko a chantagiá Norwin Ferero.

Parlamentario Rennox Calmes a bisa Norwin Ferero den públiko: “……. abo ta un ladron i un mentiroso, i esei ta un motibu  pa abo demanda mi,……. ami ta gana bo tòg den korte”

Parlamentario Rennox Calmes, sa òf por lo ménos mester a buska pa e haña sa ku chantahe ta un akto kriminal.
Un parlamentario ta huramentá pa partisipá den gobernashon di pais Kòrsou. Un parlamentario mester tin un komportashon korekto i ehemplar.

Na 2016 parlamentario Rennox Calmes, nò a huramentá pa partisipashon den gobièrnu di Kòrsou, pero tòg Rennox Calmes a hasi su mes kulpabel na aktonan kriminal ora ku e a chantagiá Norwin Ferero den públiko.

 

vigilante 14 mart 001

 

Korte mester por duna sentensha

Dia 17 di desèmber 2018, Norwin Ferero a pidi korte pa duna un sentensha.
Norwin Ferero ta di opinion ku ta imposibel ku korte por legalisá un falsifikashon ku ta kontradesí un akta legal di korte.
Korte nò a honra e petishon di Norwin Ferero i dia 28 di februari, Norwin Ferero a bolbe hasi un petishon na korte, pero e bia aki por eskrito.

 

Petishon na grifie 28-2-19 001

Tur e aktonan ku famia Pietersz ta bisa ku nan a hasi riba plantashon Malpais, mester wòrdu kondena, komo aktonan kriminal ku a tuma lugá pa mas ku 200 aña.

Ku otro palabra, Famia Pietersz a konfesá den korte. E demanda ta netamente un  konfeshon ku pa mas ku 200 aña largu famia Pietersz a stroba herederonan legítimo, di plantashon Malpais, biba felis den pas i union ku otro riba plantashon Malpais, ku nan a heredá di señora Sybrecht van Uytrecht for di 1812.


Dia 25 di mart 2019, e kaso ta wòrdu trata den korte atrobe.

Norwin Ferero ta konvensí ku korte a tuma konosementu di e aktonan di teror, ku famia Pietersz a kometé pa mas ku 200 aña largu, i kondená famia Pietersz pa e hecho di a stroba e herederonan di Sybrecht van Uytrecht, 200 aña largu di partisipá den komunidat igual ku otro suidadano nan.

Korte nò mag legalisá e falsifikashon ku Corrie Theresa Calmes Kook a pidi. Sino esei lo tin komo konsekuensha, ku mas o menos 50 mil hende ku ta heredero di plantashon Malpais, lo pèrdè nan derechi di herensha.

Famia Pietersz, nò ta heredero ètól, sino a terorisá e herederonan. Famia Pietersz nò por wòrdu rekompensa pa aktonan kriminal ku a tuma luga pa mas ku 200 aña.

39 Nòmber di famianan ku ta heredero di plantashon Malpais (a) Gato

ANTONIA                    BERNARDUS              BRIGITHA                   CATHALINA

CHRITINA                   CONCESSION             CONQUET                   DANIEL

ELARIO                       FELICIANO                 FELIX                           FERERO

GENOVEVA                 HELENA                      IGNACIO                     ISBARIOS

JOHANNES                 LEONORA                   LOUISA                       LUCIA

MARIA                        MARTHA                     MARTIJN                    MARTINA

MARTIS                      NAVARO                     NICOLAAS                  OGENIUS

OLARIA                     OLIVAS                        PASTOLA                    PIETER

PIETERNELLA        PIETERS                      PISTOLA                       RASVELD

REINARD                 SEBATIANA                WILLIAM

Norwin Ferero ta supliká korte di hustisia nan nòmber di tur heredero di plantashon Malpais, pa kondená e aktonan di terorismo kometé dor di famia Pietersz, i stipulá un suma pa daño i perhuisio kometé kontra desendiente nan di katibu liberá rasveldt.

 

Verklaring voor recht van plantage Malpais.

Mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook had op 14 juni 2018 een verzoekschrift ingediend en verzoekt de rechtbank voor recht te verklaren, dat de erfgenamen van Felipe Benicio Pietersz, bevoegd en gemachtigd zijn om alle rechts matregelen te treffen die betrekking hebben met het plantage Malpais, dat erfgenamen van de vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht hadden geërfd.

Erfgenamen van Sybrecht van Uytrecht

Mevrouw Sybrecht van Uytrecht weduwe van lutheraan dominee Wigboldus van Rasveldt had bij testament van 31 juli 1809, plantage Malpais vermaakt aan haar dertien vrijgemaakte slaven.

De 13 vrijgemaakte slaven van waren:

  1. Het mulattenmeisje Maria Gerarda, dochter van de negerin Theja
    (21 oktober 1802)
  2. Het mulattenmeisje Leentje, dochter van de sambose Clarissa
    (29 oktober 1803)
  3. Negerin Maria Cathalina Silvanna alias Swaantje (29 oktober 1803)
  4. De negerjongen Joseph, jongste zoon van de negerin Maria Cathalina
    Silvanna alias Swaantje (29 oktober 1803)
  5. De sambo Mingeel alias Mingeel Sambo, zoon van de negerin Asienta
    (2 juli 1804)
  6. De negerin Maria Loecia alias Loecitje (10 november 1804)
  7. De negerjongen Francisco, zoon van negerin Maria Loecia alias Loecitje
    (10 november 1804)
  8. De negerjongen Bisento, zoon van negerin Maria Loecia alias Loecitje
    (10 november 1804)
  9. De negerjongen Philipus St. Jago, zoon van de negerin Maria Loecia alias
    Loecietje (29 juni 1805)
  10. De mulattenjongen Fredrik Marthien Pietersz (27 maart 1805)
  11. De negerin Marianna, vroedvrouw (onderhandse akte van 27 maart 1805)
  12. De mestieze jongen Thomas, schoenmaker, zoon van mulattin Catrijn
    (20 juni 1805)
  13. De mulattin Catrijn, “wasser” (16 augustus 1805)

Vier van de dertien vrijgemaakte slaven, waren volwassen vrouwen, en negen waren minderjarige kinderen. Van de 9 kinderen werd de respectievelijke namen van hun moeder vermeld met uitzondering van de mulattenjongen Fredrik Marthien Pietersz. Hij had een voornaam, tweede naam en een familienaam. De vader van de, mulattenjongen Fredrik Marthien Pietersz, was een witte man, met de naam Pietersz. Hij had een zoon verwekt bij een slavin van Sybrecht van Uytrecht. Mulatten jongen Fredrik, had ook een tweede naam en zelfs een familienaam in de beruchte slaventijdperk.

Mulattenjongen Fredrik Marthien Pietersz, werd waarschijnlijk door zijn verwekker Pietersz, na de geboorte gebrandmerkt met een “Bon Aparte” status welke ruim 200 jaar zal duren.

Sybrecht van Uytrecht overleed op 9 augustus 1811 en op 21 februari 1812 was de executie van het testament. Na de executie van het testament begon een ware steekspel van Pietersz om de erfenis van Sybrecht van Uytrecht te beheren en bezitten.

Mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook

Mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook had op 14 juni 2018 een verzoekschrift ingediend en verzoekt de rechtbank voor recht te verklaren, dat de erfgenamen van Felipe Benicio Pietersz, bevoegd en gemachtigd zijn om alle rechts matregelen te treffen die betrekking hebben met het plantage Gato, dat vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht hadden geërfd.

Mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook verzoekt de rechtbank uitdrukkelijk om verweerders, die het beheerschap van Pietersz schenden te veroordelen, op straffe van Naf. 10.000,= per keer dat zij op enigerlei wijze inbreuk maken op het beheerschap van Pietersz.

Zitting in Kort Geding

Door de rechter van het Gerecht in Eerste Aanleg van Curaçao is bepaald dat op maandag 17 december 2018 om 9.30 in de voormiddag, de zitting zal plaats vinden van het door mevrouw Corrie Theresa Calmes Kook, op 14 juni 2018, ingediende verzoekschrift.

Rechter Solange Christiaan

“De keten is zo sterk als de zwakste schakel, er moet voor worden gezorgd dat de rechterlijke macht niet de zwakste schakel wordt.”

Dat was de boodschap van Evert- Jan van der Poel, de president van het Gemeenschappelijk Hof van Justitie, in januari 2015 ter gelegenheid van de installatie van twee nieuwe leden van het Hof. Rechter Solange Christiaan was een van die twee nieuwe leden.

Rechter Solange Christiaan, was een zwakke schakel in de keten van de rechterlijke macht. Zij gaf familie Pietersz, bij wijze van spreken het “voordeel van twijfels”, in een zaak dat, Norwin Ferero, een erfgenaam van Sybrecht van Uytrecht, in december 2015 tegen familie Pietersz, had aangespannen.

Advocaat Peter Verton had duidelijk in zijn pleitnota aangegeven:

“8 Tenslotte, na decennia te hebben geprocedeerd over eigendom en bezit van Gato komt Pietersz met een verrassing: een verklaring met betrekking tot afstamming, vorige week opgesteld door notaris Chatlein (gedaagden’s productie 3), waaruit zou blijken dat de erven Pietersz behoren tot de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven van de weduwe Rasveldt.

9 De afstamming is erop gebaseerd dat Maria Martha, dochter van Leentje, een zoon had genaamd Phelipie Jacoba Pietersz. Echter, in het besluit van de Gouverneur van 30 juli 1968 (productie 3 verzoekschrift) waarin de namen van de vrijgemaakte slaven van weduwe Rasveldt worden genoemd en waarin tevens wordt vermeld wie de nog in leven zijnde nakomelingen van de vrijgemaakte slaven zijn, wordt vermeld dat Maria Martha een zoontje had met de naam Pieters Bernardus. Conclusie: Aangezien het besluit van de Gouverneur de basis is voor gegevens over afstamming van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, moet de stelling dat Pietersz tot de erfgenamen behoort worden afgewezen.”

Pleitnot. 14-12-2015

Het vonnis van Rechter Solange Christiaan in december 2015, had familie Pietersz de speelruimte gegeven om volgens een stappen plan tot het Kort Geding van aanstaande maandag 17 december 2018 te kunnen komen.

Vonnis 30 dec 2015

Maandag 17 december 2018

De E.A. Heer Rechter van het Gerecht in Eerste Aanleg van Curaçao zal op maandag 17 december 2018 laten zien wat allemaal volgens, Algemene wet gelijke behandeling AWGB, door de beugel kan, op “DUTCH CARIBBEAN CURAÇAO”.

“Doe enen ander
niet

hetgeen gij niet

wenscht

dat aan u geschiede”.

desente

“Nikolaas” sa kon spanta ken, pa keda ku e ròl di BOMBA

Dia 5 di desèmber 2018, San Nikolas a kuminsá “basha abou” ku bèrdatnan ku ta, “kanta makamba”, seriamente i di bèrdat.
Semper San Nikolas tin hopi serbidornan di inteligensia ku ta “spioná” nos tur dia i hiba rapòrt pa San Nikolas. Dia di San Nikolas, tur esnan ku a hasi kos di “bon mucha”, nò por rel ni trel, pasombra nan nò tin miedu. Nan nò ta esnan ku ta bai den saku.
Lei di San Nikolas ta bisa bon kla ku un bon mucha meresé un “BON FUTURO” i un bon mucha tin derechi di haña máksimo protekshon i pasa su tempu tambe “BON APARTÁ”, pa asina e por disfrutá su so di su “BON FUTURO”. Un bon mucha nò por ta huntu ku e mala muchanan, pasombra esei nò ta hustisia, sino lei di kompromiso ku ta e fundeshi di korupshon i froude.

Trato igual pa tur hende?

Netamente dia 5 di desèmber ku ta dia di nos famoso “San Nikolas”, a toka èks promé minister di pais Kòrsou, señor Gerrit Schotte, e oportunidat pa mèldu su mes na instituto SDKK mihó konosí komo “BON FUTURO”.
Semper nos a siña ku ora nos bai serka San Nikolas i bisa ku nos a hasi kos di bon mucha sin yora, nos ta haña regalo i kos dushi. Asina aki, señor Gerrit Schotte, ku tabata nos promé minister mas hóben den nos historia, riba petishon a wòrdu nominá pa mèldu su mes 5 di desèmber 2018 na instituto SDKK, pa asina sinta i disfrutá di un “BON FUTURO”.

Dilanti di mesa bèrdè, señor Gerrit Schotte, a duna prueba ku e nò ta yora, pasombra e ta un bon mucha ku ta komportá su mes hopi “BON”. Mes “BON” ku tur otro polítikonan den reino Hulandes. Ta p’esei mes tambe, señor Gerrit Schotte a solisitá pa un oportunidat pa wòrdu koroná ku e derechi pa mèldu su mes pa un “BON FUTURO”.
Tur e otro polítikonan a keda ku lep largu pa nan mes trompeká i kai den e burakunan, ku nan mes a koba.

Asina aki e loke ku nos konosé komo lei di trèktu òf lei di APARTHEID, kual ta un di e inventonan di Hulanda, ta funshoná a las mil maravillas den reino Hulandes.

Señor Gerrit Schotte, ku nò ta egoista, a pidi abogado, Lizaima da Costa Gomez, pa pidi klemensia pasombra nò ta hustu ku ta koroná “tili si pero tala nò”.
Públikamente abogado Lizaima da Costa Gomez a hasi denunsia ku ministerio públiko ta violá lei general pa trato igual.
Seguidamente tur polítiko a bira solidario ku deklarashon nan di señor Gerrit Schotte, pero niun tabatin e kurashi ku señor Gerrit Schotte tabatin. Niun ta riska yega korte i konta San Nikolas, sin yora, ku nan tambe sa hasi meskos ku tur tin kustumber di hasi. Tur tempu tur partido polítiko ta tuma plaka pa hasi kampaña polítiko pa elekshon di gobièrnu. Esaki nos por yama lei di kustumber i loke ta kustumber mester ta bira bon sigun “San Nikolas”.

Dikon ta señor Gerrit Schotte so mester bai “BON FUTURO” i tur sobra polítiko nò?

Ironia di henter e asuntu aki ta ku netamente San Nikolas mes ta e ehèmpel òf un asina yama “role model” di froude i korupshon kual ta e “delaster ko’i kareda” ku ta hiba pasaheronan pa nan por yega sigur na un “BON FUTURO”.

For di kuminsamentu ta un “grupito” a paga un hòmber “loko” plaka pa e hunga e ròl di un “santu” ku ta husga ken ta haña kastigu òf ken ta haña regalo. E grupito ku ta paga pa tur e regalonan ta disidí tambe ken ta esnan ku San Nikolas mester duna regalo i ken ta esnan ku mester bai den saku. Nunka e grupito e nò sa laga San Nikolas pasa un tèst, pa sa si e hòmber santu mes, ta íntegro pasombra e grupito mes nò tin konosementu at all kiko ta nifiká integridat.

Ku selebrashon di fiesta di San Nikolas nos ta duna di konosé ku nos ta fiel na e kultura di froude i korupshon, kual ta e fundeshi di e lei di trèktu òf di e invento Hulandes ku yama “APARTHEID”.
E “grupito” ku ta paga tur kos, ta esun ku ta disidí tambe kiko San Nikolas ta hasi i laga di hasi tur aña. E pagadó semper tambe ta esun ku a i ta disidí tur kos.

Lei general pa trato igual

Lei general pa trato igual di 2 di mart 1994, ta kontené reglanan general pa protekshon kontra diskriminashon a base di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso, nashonalidat, orientashon seksual òf estado sivil.

Lei general pa trato igual, Algemene wet gelijke behandeling AWGB, ta un lei Hulandes ku a bin na vigor riba 1 sèptèmber 1994.
E lei AWGB ta amplia artíkulo 1 di konstitushon Hulandes, ku ta bisa tur hende ku ta keda den Hulanda, ta wòrdu trata igual den kasonan igual. Deskriminashon pa motibu di religion, pensamentu di bida, kolo polítiko, rasa, sekso òf riba kualke otro tereno, nò ta wòrdu akseptá.

Lei general pa trato igual a bini na vigor pa duna tur suidadano ku ta wòrdu deskriminá, e derechi pa pone esnan ku ta violá i stroba nan partisipá igualmente den komunidat, responsabel pa nan aktonan.

Víktima nan di deskriminashon tin derechi tambe sigun lei, pa pidi korte stipulá un multa komo kompensashon pa tur e daño nan ku e víktima a sufri.

Trato igual pa tur ruman.

Aki na Kòrsou kasi semper pueblo a wòrdu oprimí dor di un grupito. For di tempu ku Kòrsou a wòrdu konkistá dor di Hulanda, semper nos a keda un kolonia di Hulanda i nos a i ta wòrdu oprimí dor di un grupito, ku nò tin niun klase di konsenshi pero ku semper ta kai na AMEN di Hulanda.

Na aña 1809 señora Sybrecht van Uytrecht a laga pone den su tèstamènt ku e ta regalá 13 katibu ku a wòrdu liberá, e Plantashon Malpais.
Señora Sybrecht van Uytrecht tabata un di e poko nan ku for di e tempu e a bira konsiente ku sklabitut ta kompletamente robes. Ta p’esei señora Sybrecht van Uytrecht a duna su katibunan nan libertat i un plantashon pa garantisá tambe, ku nan i tur nan yu nan pa semper, por tin un forma pa mantené nan mes na bida, pasombra nan por planta kuminda pa kome.

Señora Sybrecht van Uytrecht a laga pone tur su delaster deseonan, legalmente den un tèstamènt, i a laga seya e tèstamènt ku e protekshon di e asina yama Filocommis. Esaki ta un stipulashon ku solamente esnan ku ta heredero legítimo, ta esnan ku tin titulo di doño i p’esei nan tur tin e mes un derechi pa hasi uso di e herensha huntu ku tur otro heredero legítimo.
Tòg un grupito, ku gana di kos i masha hopi mala fe mes, a keda pèrsigui e herederonan i tambe nan desendiente nan. Mas ku 200 aña herederonan di señora Sybrecht van Uytrecht a wòrdu terorisá djis pa motibu ku nan ta heredero di Sybrecht van Uytrecht. Nan a heredá plantashon Malpais.

Terkamente e grupito di mala fe hasta a logra pone gobièrnu traha diferente lei di moda ku nan por tin un hèrmènt, pa laga korte legalisá e inhustisianan, ku nan ta kometé kontra netamente e herederonan di Malpais.

Práktikamente tur gobièrnu nan di turno a tolerá ku un grupito a keda terorisá e herederonan di plantashon Malpais. Ta di spera ku gabinete Rhugenaath ta bira e delaster gobièrnu di mala fe ku a terorisá herederonan desendientenan di katibunan liberá di señora Sybrecht van Uytrecht.

Gabinete Rhugenaath ta kai na AMEN di Hulanda

PAR, MAN i PIN a firma un akuerdo pa gobernashon regeerakkoord. riba djarason 10 di mei 2017

Regeer akkoord mei 2017

Den djeronimoblog di 6 di desèmber 2017, “Plantashon Malpais ta e preis…”

a duna diferente indikashon kuantu kos a wòrdu hasi, promé ku gabinete Rhugenaath por a wòrdu formá kompletamente.

Asina ta ku riba 14 di mei 2017, ku tabata dia di mama, tabatin un reunion sekreto na Santa Rosa. Señora Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero ku ta di e tim di MDPT, pa kasi dos ora largu a pone Norwin Ferero bou di preshon.

Norwin Ferero a wòrdu bisá pa e stòp di pone mensahe riba facebook ku ta daña e ”bon nòmber” di parlamentarionan.

Norwin Ferero a wòrdu atvertí, ku e djeronimoblog post di 8 aprel 2017 Onbehoorlijk bestuur, fraude, corruptie en samenzwering van de overheid….. ta kos ku nò por. E mester stòp di pone e kosnan e riba sosial media.

Den e blog post e tin diferente indikashon nan ku ta mas kla ku di dia kon e mal gobernashon di gobièrnu nan di turno for di añanan 1970, ta hinka den otro.

Lider di partido PIN, Suzy Camelia-Römer, tambe ta responsabel ku aktualmente kos ta mal pegá den gobièrnu i den korte.
Suzy Camelia-Römer tabata minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano den kabinèt Whiteman II i dor di a ignorá un veredikto di LAR di 29 yüni 2016, minister Suzy Camelia-Römer a duna prueba di ta inkompetente komo minister di VVRP.

Ta p’esi a duna Zita Jesus Leito i su esposo/ konsehero di e tim di MDPT, un tarea pa pone Norwin Ferero bou di preshon i lag’é disidí “basha awa den biña i sera un dil ku gobièrnu.”

Ta ora ku Zita Jesus Leito i su esposo/konsehero a reportá den seno di partido PAR ku nan por hinka Norwin Ferero kompletamente “den saku”, lider di partido PAR, Eugene Rhuggenaath, por a logra “feks tur kos” i forma un gobièrnu di tres partido.

Ekstorshon

E forma ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di tim “Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, ta yama ekstorshon i esei ta e forma ku krímen organisá ta pone hende bou di preshon pa seya “rep dil”.

Ekstorshon den boka di pueblo ta meskos ku chantahe. Fòrsa un hende hasi un kos ilegal bou di menasa bisando hecho nan ku ta bèrdat òf sea ta mintira ku ta tacha e bon nòmber di un hende, huridikamente esaki ta un kos kastigabel.

E forma inkorekto ku señora Zita Jesus Leito huntu ku su konsehero di
“Multi-Disiplinario”, a pone Norwin Ferero bou di preshon, tabata parti di un plan ku konseheronan di gobièrnu a traha pa por a logra forma un gobièrnu den dos siman.

Semper nos grandinan a siña nos ku “sòpi purá ta sali salu”. E grupito ku a finansiá kampaña polítiko di PAR, a reda su mes, dor di su set inkansabel pa plaka.

Gabinete Rhugenaath ku ta kai na amen di Hulanda a lubida ku “niun hende nò por tapa solo ku dos dede”, i ni maske ku nan ta kai na AMEN di HULANDA.

Norwin Ferero nò a akseptá niun di e dos oferta nan ku minister Zita Jesus Leito i su konsehero a hasi. Norwin Ferero nò ta tuma plaka pa sera kompromiso ku kosnan ilegal.

Norwin Ferero a skohe pa sigui kana riba e kaminda ku huridikamente ta esun korekto.

Naturalmente gabinete Rhugenaath ku ta kai na AMEN di Hulanda, mester sigui ku e instrukshon nan di e “grupito” ku ta paga nan pa hasi kos nan ku nò por mira lus di dia.

“Nan” a bin ku un plan di “cha tiger” pa bisti pueblo un brel di palu pa asina korte por legalisá un falsifikashon di stamboom. “Nan” a laga traha un stamboom falsifiká di herederonan di plantashon Malpais, i ku un kara di “santu” i sin wesu, nan ta pidi korte legalisá falsifikashon di stamboom. “Nan” sa ku a base di Lei general pa trato igual, korte mester legalisá tur e mal gobernashon nan di tur e gobièrnunan di turno. Ta asina, e berpùt ku profèsòr Paula a denunsia den su rapòrt, ku ta hole stinki di korupshon, mester wòrdu tapa.

Gobièrnu di Kòrsou poné responsabel

Den djeronimoblog di 7 di òktober 2018, desendientenan heredero di katibunan liberá Rasveldt di Sybrecht van Uytrecht a anunsiá di bai demanda gobièrnu di Kòrsou shen (100) mion florin pa tur e sufrimentu i daño kousa na e herederonan i na e herensha di Sybrecht van Uytrecht.

Terkamente gobièrnu di Kòrsou a keda nenga pa duna koperashon na tur e herederonan ku tin derechi pa asina yega na un solushon práktiko, huridikamente korekto, finansieramente posibel i sobr’é todo un solushon hustifiká pa e problema kontroversia ken ta doño di plantashon Malpais (a) Gato.

Herederonan LEGITIMO di Sybrecht van Uytrecht

Gobernador de Rouville na aña 1868 a rekonosé e siguiente 18 personanan komo e úniko herederonan ku na e momentu e tabata na bida, komo doño di plantashon Malpais. Gobernador de Rouville a pone den akta no. 439 di 30 yüli 1868, ku e 18 personanan ta haña e mesun derechinan i obligashon nan ku señora Sybrecht van Uytrecht a stipulá den su tèstamènt di 1809.

E rekonosementu ofishal di korte kolonial akta no. 439 di 30 yüli 1868

  1. Maria Cathalina
  2. Elario Felix
  3. Johannes Francisco
  4. Brigita Christina
  5. Johanna Genoveva
  6. Ignacio Nicolaas
  7. Johannes Martis Pietersz
  8. Felix (Isbarios) Pietersz
  9. Maria Sebastiana
  10. Maria Feliciana
  11. Leonora Martina
  12. Johannes Pietersz
  13. Cecilia Martina
  14. Louis Martis
  15. Antonia Petronella
  16. Johannes Januarius
  17. Maria Martha
  18. Pieter Bernardus

Hendenan di mala fe

Hendenan di mala fe a paga un notario pa traha un deklarashon kaminda e notario ta bisa ku na lugá di Pieter Bernardus mester ta para Felipie Jacoba Pietersz.
Notario Alba Rosa Chatlein, a wòrdu paga, pa traha un deklarashon ku ta mustra ku señor Felipi Benicio Pietersz, mihó konosí komo FIEL DI GATO, ta un desendiente di defuntu señora HELENA LEONORA.
Famia Pietersz a paga notario Alba Rosa Chatlein pa traha e deklarashon pa nan por usa den un kaso ku Norwin Ferero a entamá kontra famia Pietersz.

Vonnis 30 dec 2015

Notario Alba Rosa Chatlein

Notario Alba Rosa Chatlein nò tabatin sufisiente tempu pa hasi un investigashon korekto pa por traha un deklarashon di derecho di herensha sigun lei ta preskribí. Notario Alba Rosa Chatlein konsientemente a opta pa traha un simpel deklarashon ku ta duna indikashon di desendiente. Un deklarashon ku ta duna indikashon di desendiente” ta igual ku un deklarashon di derecho di herensha.

Famia Pietersz a paga i a konvensé notario Alba Rosa Chatlein pa deklará ku Phelipie Jacoba Pietersz ta e úniko yu di Maria Martha. Felipi Benicio Pietersz ta nan wela, pasombra Felipi Benicio Pietersz ta nietu di Phelipie Jacoba Pietersz ku tabata e uniko yu di Maria Matha.

Notario Alba Rosa Chatlein a studia e akta no. 439 di 30 yüli 1868 di gobernador de Ruoville. E nòmber, Felipi Benicio Pietersz, nò ta para niun kaminda den e akta no. 439 di gobernador de Ruoville.
Probablemente den un momentu di desesperashon, di nò por kumpli ku loke famia Pietersz a pag’é pa hasi, notario Alba Rosa Chatlein a disidí pa falsifiká historia i kita nòmber Pieter Bernardus, for di su luga i pone nòmber di Phelipie Jacoba Pietersz.

Notario Alba Rosa Chatlein a pone den su deklarashon ku ta duna indikashon di desendiente,

“….pa asina leu ku por wòrdu investigá, for di Maria Martha, solamente tabatin un (1) yu ku a nanse i esei ta PHELIPIE JACOBA PIETERSZ.”

E deklarashon ku famia Pietersz a “paga” notario Alba Rosa Chatlein pa traha, a motivá famia Pietersz kompletamente pa laga korte deklará ku famia Pietersz ta doño di plantashon Malpais, no opstante ku gobernador de Rouville a rekonosé e berdadero herederonan ku tin tur derechi riba plantashon Malpais ku señora Sybrecht van Uytrecht a regalá su 13 katibunan liberá.

Asina aki famia Pietersz, a laga notario Alba Rosa Chatlein traha un deklarashon falsifiká pa pidi korte legalisá dia 17 di desèmber 2018 i deklará ku famia Pietersz ta e úniko famia ku tin atministrashon di Gato. Ademas famia Pietersz ta pidi korte pa deklará ku famia Pietersz ta e úniko famia pa atendé legalmente ku desaroyo di plantashon Malpais i ekskluí tur sobra hende.

E petishon ku Pietersz ta hasi na korte pa “ekskluí tur sobra hende” ta prueba ku korte di Kòrsou a haña òrdu di un minoria pa legalisá, sigun lei di APARTHEID, un inhustisia i duna un minoria tur derechi pa bira doño di propiedat di un mayoria.

Lei pa legalisá ladronisia di tereno

Defuntu profesor dr. A. F. Paula, a súplika gobièrnu den su rapòrt “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, pa gobièrnu negoshá mas pronto ku ta posibel ku tur esnan ku tin derechi hurídiko pa asina yega na un solushon práktiko, huridikamente korekto, finansieramente posibel i hustifiká, pa e problema ken ta doño di plantashon Malpais (a) Gato.

Gobièrnu nan di turno no a duna oido na rekomendashon di profesor dr. A. F. Paula sino terkamente a sigui ku mal gobernashon i strukturamentu herederonan di Sybrecht van Uytrecht a wòrdu stroba pa desaroyá plantashon Malpais. Seguidamente gobièrnu a laga un komishon hinka un lei den otro pa laga un wes legalisá ladronisia di tereno i tur e mal gobernashonnan di gobièrnunan di turno for di aña nan 1970.
Gobièrnu a traha un forma pa por laga kita plantashon Malpais i laga korte legalisá hòrtamentu di tereno ku ta pertenesé na plantashon Malpais.
Plantashon Malpais ta propiedat di herederonan di katibunan liberá Rasveldt di señora Sybrecht van Uytrecht.

Gobernador de Rouville na aña 1868 a rekonosé e 18 personanan, ku na e momentu e tabata na bida, komo e úniko herederonan di e katibunan liberá Rasveldt, komo úniko doñonan di plantashon Malpais. Gobernador de Rouville a pone den akta no. 439 di 30 yüli 1868, ku e 18 personanan ta haña e mesun derechinan i obligashon nan ku señora Sybrecht van Uytrecht a stipulá den su tèstamènt di 1809.

Profèsòr Paula a bisa den su rapòrt ku esnan ku por demonstrá ku nan ta desendiente di un di e 18 personanan menshoná, den e resúmen limitativo ku gobernador de Rouville a pone den akta no. 439 di 30 yüli 1868, tin e mesun derechinan i obligashon nan ku señora Sybrecht van Uytrecht a stipulá den su tèstamènt di 1809.

Konseheronan di gobièrnu a duna famia Pietersz hopi konseho kiko hasi pa por logra ku famia Pietersz por bira doño apsoluto di plantashon Malpais.

Famia Pietersz a pidi korte, riba 26 di novèmber 2018, pa demanda Norwin Ferero, Richard Ferero, Hensley Virginie i Fiana Augusta Servania, pa deklará ken ta doño apsoluto di plantashon Malpais. Tambe a pidi korte pa pone un multa òf “Dwangsom” di 10 mil florin pa kada bia ku e personanan ariba menshoná no respetá e desishon di korte ku ta famia Pietersz tin tur derechi pa hasi i deshasí riba terenonan ku ta pertenesé na plantashon Malpais.

Korte a disidí pa pone un huisio sumario riba 17 desèmber 2018

E loke ku famia Pietersz a pidi korte, ta pa legalisá e falsifikashon ku notario Alba Rosa Chatlein a hasi riba òrdu di famia Pietersz.

E deklarashon di notario Alba Rosa Chatlein, ku ta duna indikashon di desendiente, ta bisa ku “… for di Maria Martha, solamente tabatin un (1) yu ku a nanse i esei ta PHELIPIE JACOBA PIETERSZ”.

Korte nò por honra e petishon di famia Pietersz pasombra e ora e korte ta legalisá un falsifikashon ku ta kontradesí dokumentunan di korte mes, ademas korte ta violá lei general pa trato igual, Algemene wet gelijke behandeling, AWGB.

Klemensia pa señor Gerrit Schotte

Norwin Ferero a yega di pidi klemensia, pa señor Gerrit Schotte i su esposa señora Cicely van der Dijs, den Edishon 11 Kiratay Hugh Lopes 24-02-2016, ku ta poné riba YOU TUBE. For di e tempu Norwin Ferero a pidi klemensia pasombra nò ta hustu ku ta separá e muchanan for di nan mayornan. Esaki ta unu di e inhustisianan ku tabata wòrdu praktiká tempu di sklabitut. E inhustisia aki ku a kontinuá despues ku sklabitut a terminá na aña 1863, tabata un motibu ku Hulanda a laga pone lei general pa trato igual, 1 sèptèmber 1994, den buki den e konstitushon di Hulanda.
Korte mes nò por violá lei general pa trato igual dor di separá famia Gerrit Schotte i Cicely van der Dijs for di yunan, pasombra e yunan ta wòrdu strobá di partisipá den komunidat igual ku yunan di otro famianan di polítikonan, ku tambe a tuma plaka for di e mes un grupito di negoshantenan.

Norwin Ferero a pidi klemensia pa famia Gerrit Schotte i Cicely van der Dijs basta ku señor Gerrit Schotte i señora Cicely van der Dijs bisa loke nan a hasi.

Ta un inhustisia i violashon di lei general pa trato igual.
Awor ku señor Gerrit Schotte i señora Cicely van der Dijs a arepentí i atmití ku nan a hasi nada mas ku e loke tur otro polítiko ta kustumbrá hasi den tur e gobièrnu nan di turno korte ta demonstrá ku e nò ta respetá su mes. Korte ta kibra ku lei di kustumber i violá lei general pa trato igual.
Asina aki un minoria ta paga pa laga korte disidí pa ekskluí un mayoria for di partisipashon den komunidat.

Herederonan di Sybrecht van Uytrecht

E herederonan legítimo di señora Sybrecht van Uytrecht, ta un mayoria ku lo wòrdu strobá di partisipashon den komunidat, si korte legalisá e falsifikashon ku famia Pietersz a pidi korte hasi dia 17 desèmber 2018.

Gobièrnu sa ku un gran parti di Kòrsou ta desendiente di e 18 personanan menshoná den e resúmen limitativo ku gobernador de Rouville a pone den akta no. 439 di 30 yüli 1868 tin e mesun derechinan i obligashon nan ku señora Sybrecht van Uytrecht a stipulá den su tèstamènt di 1809.

St5amboom Leentje

E stamboom di LEENTJE ku a wòrdu rekonosé dor di gobernador de Rouville na aña
1868, ta indiká e siguiente nòmber di famianan ku tambe ta heredero di e herensha di Sybrecht van Uytrecht.

  1. Antonia
  2. Bernardus
  3. Brigitha
  4. Cathalina
  5. Christina
  6. Concession
  7. Conquet
  8. Daniel
  9. Elario
  10. Feliciano
  11. Felix
  12. Ferero
  13. Genoveva
  14. Helena
  15. Ignacio
  16. Isbarios
  17. Johannes
  18. Leonora
  19. Louisa
  20. Lucia
  21. Maria
  22. Martha
  23. Martijn
  24. Martina
  25. Martis
  26. Navaro
  27. Nicolaas
  28. Ogenius
  29. Olaria
  30. Olivas
  31. Pastola
  32. Pieter
  33. Pieternella
  34. Pieters
  35. Pistola
  36. Rasveld
  37. Reinard
  38. Sebastiana
  39. William

Gobièrnu sa ku e kantidat di pèrsonanan ku ta heredero di e herensha di Sybrecht van Uytrecht ta un gran parti di e poblashon di Kòrsou, i tur tin e mesun derechinan i obligashon nan ku señora Sybrecht van Uytrecht a stipulá den su tèstamènt di 1809.

Profèsòr Paula a reportá gobièrnu den su rapòrt di 27 yüli 2000, “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, pa gobièrnu negoshá mas pronto ku ta posibel ku tur esnan ku tin derechi hurídiko pa asina yega na un solushon práktiko, huridikamente korekto, finansieramente posibel i hustifiká, pa e problema ken ta doño di plantashon Malpais (a) Gato.

Gobièrnu di añanan 1995, probablemente a wòrdu pagá dor di un minoria pa rekonosé famia Pietersz komo doño di plantashon Malpais. Asina tambe gobièrnu di añanan 2002 – 2007 a laga traha un lei pa laga korte legalisá netamente e loke ku profèsòr Paula a reportá den su rapòrt na aña 2000.

Korte tin pensá pa legalisá e falsifikashon di stamboom di LEENTJE, dia 17 di desèmber 2018?

Korte ta konsiente ku e lei di trèktu ku ta wòrdu apliká na Kòrsou, ta igual ku lei di APARTHEID?

Korte ta bai demonstrá ken ta esnan ku ta paga pa disidí kon Kòrsou ta wòrdu goberná?

Sinkuenta aña despues ku Doktoor Moises Frumencio da Costa Gomez a bai laga nos, ainda e ta atvertí nos

No hasi ku otro loke bo nò ke otro hasi ku bo”

WIE SUBSIDIERT HET ONBEHOORLIJK BESTUUR VAN CURAÇAO?

Door Djeronimo

Praktisch alle overheden van Curaçao, na 7 oktober 1868, zijn schuldig aan Nederlandse APARTHEID praktijken. Een machtige “minderheid” weet, “met de regelmaat van de klok”, de meeste beëdigde parlementariërs met smeergeld te paaien. De overheid, dat door en door besmet is met corruptie, fraudeert op academisch niveau met duur betaalde adviezen van een eigen netwerk van “consultancy” bedrijven. Het is overduidelijk dat deze “meedogenloze minderheid”, de belanghebbende is dat alle onbehoorlijk bestuur van de respectievelijke overheden, stapsgewijs door de rechtbank gelegaliseerd worden.

Een rechtssysteem is gebaseerd op het legaliseren van stellingen van rechtsgeleerden. Rechtsgeleerde worden geselecteerd volgens vastgestelde normen van integriteit. Rechtsgeleerden moeten een eerlijke en niet omkoopbaar persoonlijke karaktereigenschap hebben, intrinsiek betrouwbaar zijn, zeggen wat hij doet, doen wat hij zegt, geen verborgen agenda hebben en zonder te veinzen met emoties.

Het oordeel van “beëdigde” rechtersgeleerden is niks meer dan het legaliseren van verklaringen van andere “beëdigde” rechtsgeleerden. Het is vanzelfsprekend dat zowel het oordeel als de verklaringen van beide “beëdigde” rechtsgeleerden besmet is met vooroordelen omdat beiden, geschoold en beëdigd zijn door hetzelfde systeem om als zodanig het systeem in stand te houden.

Het Nederlandse spreekwoord, “ de pot verwijt de ketel dat die zwart ziet”, is een  beeldspraak dat aan geeft dat onze rechtssysteem geen feit is maar slechts een illusie. De rechtsgeleerden zijn allemaal letterlijk in het zwart gekleed, en ze kunnen letterlijk niet anders dan de ander verwijten dat die zwart ziet. Overduidelijk is het ook zichtbaar hoe rechtsgeleerden met een strak “poker face” in de rechtbank “respect” afdwingen met hun fictieve verklaringen waarom de tegenpartij “zwart” ziet.

Nationale Volkspartij (NVP)

Nationale Volkspartij (NVP) of Partido Nashonal di Pueblo (PNP) is een van de oudste nog bestaande politieke partij van Curaçao met een katholieke signatuur.
De partij werd opgericht op 19 april 1948 door Moises Frumencio da Costa Gomez.

Het is een merkwaardig feit dat met de oprichting van de NVP, da Costa Gomez zich daarmee afscheidde van de Curaçaose Katholieke Partij, vanwege de naar zijn mening te sterke verbondenheid van de partij met de kerk.

Dr. Moises Frumencio da Costa Gomez had heel vaak gezegd:

“Doe enen ander niet hetgeen gij niet wenscht dat aan u geschiede”.

3 No hasi

Het is een vraag, hoe vaak dit op Curaçao gezegd moet worden voordat de rechten van een ander inderdaad zonder vooroordelen wordt geaccepteerd en erkend, als in de Algemene wet gelijke behandeling, AWGB is bepaald.

AWGB, Algemene wet gelijke behandeling

“Allen die zich in Nederland bevinden, worden in gelijke gevallen gelijk behandeld. Discriminatie wegens godsdienst, levensovertuiging, politieke gezindheid, ras, geslacht of op welke grond dan ook, is niet toegestaan.”


Suzy Römer laat niet met zich spotten!

Susanne Camelia-Römer, werd op 4 januari 1959 geboren in een gezin van zeven kinderen. Haar ouders waren actieve leden van de PNP. Na haar middelbare schoolopleiding op Curaçao, ging ze naar Nederland om rechten te studeren aan de Rijksuniversiteit Groningen. In 1981 had ze na haar studie enkele jaren als wetenschappelijk medewerker strafrecht op de universiteit gewerkt. In 1986 keerde ze terug op Curaçao en werd advocaat. In 1992 werd ze Minister Van Justitie in het tweede kabinet Liberia-Peters.
Susanne Camelia-Römer als minister van justitie, verscheurde in 1993 voor de ogen van de Tweede Kamer leden, een Nederlands voorstel voor een nieuwe staatkundige structuur. De “radicale Suzy”,  liet de Tweede Kamer het achterste van haar tong zien, de Tweede Kamer leden waren, zo genaamd verbijsterd dat dit incident met een korreltje zout werd genomen.

Feitelijk gaf “radicale Suzy” met haar theatrale power play aan, dat het de taak van Nederland is tot het geven van geld, waarvoor de Antillen niet eens dank je wel hoeven te zeggen. Dit is een duidelijke paradox van de stelling “wie betaald bepaald”.

Het verscheuren van het voorstel voor een nieuwe staatkundige structuur door “radicale Suzy”, was gewoonweg een duidelijke terreur boodschap van de “financierders” van de politieke partij PNP.

In november 1993 werd “radicale Suzy” voor korte tijd premier van de Nederlandse Antillen. Na de verkiezingen werd ze opgevolgd door professor Alejandro Felippe Paula.


“Radicale Suzy”

In 1999 was Susanne Camelia-Römer, minister president van Nederlandse Antillen en Stanley Mario Betrian, de gezaghebber van het Eilandgebied Curaçao.
Op 2 juni 1999 had het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao, bij besluit 99/5241 vastgesteld, dat professor dr. A.F. Paula en de heer Felio Hermilio Colinet belast zouden worden met het uitvoeren van een “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, sinds de uitvoering van het legaat van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

Besluit 99/5241

Het besluit 99/5241 van het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao werd genomen na een vonnis KG 28/1999 van een Kort Geding dat familie Pietertsz tegen het Eilandgebied Curaçao had aangespannen.

Familie Pietersz had op 22 januari 1999 een verzoekschrift ingediend met een bevel, aan het Eilandgebied Curaçao, om alle voornemens welke erop gericht zijn om uitvoering te geven aan het door gedeputeerde Emely de Jongh-Elhage, tijdens de raadsvergadering van 8 januari 1999 aangekondigde besluit om over te gaan tot de onteigening van het aan Pietersz toebehorende perceel grond, groot 89,9 ha. Bekent als Gato, te staken althans stoppen.

Familie Pietersz had, in het Kort Geding nummer 28/1999, van 22 januari 1999, de overheid aansprakelijk gesteld voor schade door het onbehoorlijk bestuur van de overheid, en eiste een schade vergoeding van 1 miljoen gulden per dag of gedeelte daarvan dat de overheid nalaat of weigerachtig blijft gehoor geven aan het in het geding gegeven bevel.

Het Gerecht in Eerste Aanleg rechtsprekende in Kort Geding had op 9 april 1999 Pietersz, door gebrek van een spoedeisend belang, niet ontvankelijk verklaart. Het Gerecht oordeelde dat er nimmer is vastgesteld dat Pietersz eigenaar is van Plantage Gato, terwijl voor wat betreft het beroep op de verkrijgende verjaring, werd door het hof overwogen dat niet aannemelijk is, dat hun rechtsvoorgangers in redelijkheid hebben kunnen menen tot dat eigendom gerechtigd te zijn.

Het Hof was ervan uitgegaan dat voldoende bekend was dat Gato was nagelaten aan de vrijgemaakte slaven van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

KG 28 van 1999

Het schadeloos stellen van de overheid, met een eis van 1 miljoen gulden per dag of gedeelte daarvan dat de overheid nalaat of weigerachtig blijft gehoor geven aan het in het geding gegeven bevel van familie Pietersz, was aanleiding dat de overheid kort na de uitspraak van 9 april 1999, professor dr. A. F. Paula een opdracht gaf om een historisch onderzoek uit te voeren, naar de feitelijke ontwikkelingen aangaande de eigendomssituatie van Plantage Gato.

Gezaghebber Stanley Mario Betrian, van het Eilandgebied Curaçao, was op de hoogte of althans behoorde, in de functie van gezaghebber, op de hoogte te zijn van het onbehoorlijk bestuur van de voorgaande Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao. Gezaghebber Stanley Mario Betrian had kennis van verborgen agenda’s van het eilandgebied om Plantage Malpais middels artikel 572 te vervreemden.

Gezaghebber Stanley Mario Betrian kreeg advies van de “consultancy” om een eigen historisch onderzoek te laten uitvoeren om de feitelijke ontwikkelingen aangaande de eigendomssituatie van Plantage Gato aan te tonen. Vervolgens kan het Eilandgebied Curaçao door toepassing van artikel 572, eigenaar worden van Plantage Malpais.

Art. 572

art. 572

“Gronderven en andere onroerende zaken, die onbeheerd zijn en geen eigenaar hebben, gelijk mede de zaken van degene, die zonder erfgenamen overleden is, of wiens erfenis is verlaten, behoren aan den lande. N. 567: BW. 860 lid 2, 900, 1155”

Het bestuurscollege van Eilandgebied Curaçao had verborgen agenda’s om Plantage Malpais te verkrijgen, daarom moest het bestuurscollege geadviseerd worden door een eigen consultant.
Een onderzoek moest aantonen dat Plantage Gato een onbeheerd onroerende zaak is, zonder eigenaar, zonder erfgenamen of dat de erfgenamen hun erfenis hadden verlaten.
Nadat de eigendomssituatie in kaart is gebracht, zal het een fluitje van een cent zijn voor het bestuurscollege van Eilandgebied Curaçao, om Plantage Malpais middels artikel 572 verkrijgen en is het “onbehoorlijk bestuur” van het bestuurscollege gelegaliseerd. De consultants moesten een “win / win” situatie voor het bestuurscollege van Eilandgebied Curaçao creëren.
In een Eilandsbesluit werd vastgesteld om een eigen historisch onderzoek te laten uitvoeren om de feitelijke ontwikkelingen aangaande de eigendomssituatie van Plantage Gato, sinds executie van het legaat van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

Het besluit 99/5241 van 2 juni 1999, van het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao bepaalde, dat een historisch onderzoek moest worden uitgevoerd, door een commissie bestaande uit professor dr. A.F. Paula, als hoogleraar en verbonden aan de universiteit van de Nederlandse Antillen en de heer Felio Hermilio Colinet, voormalig Afdelingshoofd van Dienst Bevolking en als vrijwilliger betrokken bij het Centraal Historisch Archief.

Besluit 99 5241


Rapport van de commissie Paula

Professor dr. A.F. Paula had een degelijke historisch onderzoek gedaan en ontdekte verborgen documenten van de Koloniale Rechtbank en de Gouverneurs akte no. 439 van 30 juli 1868.

Het Gouverneurs akte no. 439 van 30 juli 1868, van gouverneur de Rouville, geeft een duidelijke limitatieve opsomming van de personen dat op dat moment aanspraak konden maken op de nalatenschappen van wijlen de weduwe van Rasveldt, Sybrecht van Uytrecht.

Het Gouverneurs akte no. 439 van 30 juli 1868 laat geen ruimte om nog te kunnen spreken van een onbeheerde nalatenschap. Het feit dat de eigenaren in 1868 wel degelijk door de officiële overheidsinstantie werd geïdentificeerd, kan de overheid Plantage Malpais niet meer beschouwen als een onbeheerde nalatenschap.

Professor dr. A.F. Paula had terecht in de conclusie van zijn rapport duidelijk aangegeven dat de overheid debet is aan onbehoorlijk bestuur.

De commissie Paula was van mening dat het een overduidelijk bewijs van onbehoorlijk bestuur zal zijn, indien de overheid het eigendom van Plantage Malpais verkrijgt door toepassing van artikel 572 BWNA.
Plantage Malpais is geen onbeheerd onroerende zaak en de erfgenamen zijn door gezagdragende overheidsorganen erkend.

Gouverneurs akte

Het rapport van professor Paula werd op 27 juli 2000 door het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao ontvangen. Professor Paula had op 25 juli 2000 zijn rapport uitvoerig besproken met gedeputeerde Anthony Godett.
Het rapport beviel gedeputeerde Anthony Godett niet. Het rapport leverde overduidelijke bewijzen van een fraude die in de jaren 1970 had plaats gevonden. Dat was de regeer periode direct na de brandstichting van 30 mei 1969.

De brandstichting van 30 mei 1969 had geleid tot het ontstaan van onze beruchte “cultuur van fraude”. Respectievelijke politieke partijen die destijds en heden, hetzij in de regering of de oppositie, zijn allen schuldig aan “LANDROVERIJ”. Het rechts systeem wordt door overheden, die een eigenrichting hebben, gemanipuleerd om het roven en stropen van plantage gronden te legaliseren.


Het historisch onderzoek, van professor Paula, naar de eigendomssituatie van Plantage Gato sinds de uitvoering van het legaat van de weduwe Sybrecht van Uytrecht weduwe van Rasveldt had ertoe geleid dat alle politici, die te kwader trouw zijn, gestructureerd met elkaar ging samenwerken om de fraude van de jaren 1970 te verbergen.
Sinds het ontstaan van de controverse betreffende de eigendomssituatie van plantage Gato in de jaren 1970, heeft geen enkele politicus vragen in het Bestuurscollege gesteld over de onrechtmatigheden die de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt worden aangedaan. Dit feit is een onomstotelijk bewijs dat politieke partijen door een en dezelfde “meedogenloze minderheid clubje” wordt gefinancierd.

Het rapport “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato” beviel gedeputeerde Anthony Godett niet.

Het rapport was zo ongunstig voor de overheid dat gedeputeerde Anthony Godett zei, het rapport diepgaand juridisch in Nederland te laten toetsen. Het rapport “verdwijnt” in de lades van het bestuursgebouw, raakt zoek en wordt nooit openbaar gemaakt.

Professor Paula werd onder druk gezet door gedeputeerde Anthony Godett.
Anthony Godett had helaas buiten de waard gerekend, professor Paula had een integer persoonlijkheid. Professor Paula was principieel en rapporteerde oprecht aan gedeputeerde mr. Etienne Nestor Ys in een schrijven van 6 november 2001:

“…..Verdere schriftelijke verzoeken mijnerzijds om het betrokken dossier, althans voor wat betreft mijn persoon, af te sluiten, zijn tot de dag van vandaag onbeantwoord gebleven. (Helaas kon ik wegens principiële redenen niet ingaan op het schriftelijke verzoek van de heer Godett bepaalde wijzigingen aan te brengen in het rapport.)
Via Uw persoon wend ik mij thans tot het Bestuurscollege met het verzoek het daarheen te willen leiden dat ik zo spoedig mogelijk in de gelegenheid wordt gesteld het rapport voornoemd tijdens een vergadering van het Bestuurscollege toe te lichten.
Verder wens ik dat het financiële kant van het een en ander wordt afgehandeld, mede gelet op mijn financiële verplichtingen jegens derden…..”

fax Paula

Op verzoek van gedeputeerde mr. Etienne Nestor Ys, moesten de ingenieuze juridische adviseurs of “consultants” van het Bestuurscollege, een nieuw “stappenplan” creëren.
Er moest een Landsverordening gemaakt worden om plantage Malpais “wettelijk” te vervreemden. Het onbehoorlijk bestuur van het Bestuurscollege zal dan ook automatisch, meteen gelegaliseerd worden.

Ontwerp-Landsverordening

 Een Ontwerp landsverordening houdende aanvulling van Boek 3 van Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen, werd in januari 2003 door RAAD VAN ADVIES aan de gouverneur van de Nederlandse Antillen aangeboden.

Een citaat uit een schrijven van de Raad van Advies aan de Gouverneur van de Nederlandse Antillen:

“ Het ontwerp houdt een oplossing in, inzake een aanvankelijk aan een bepaalde persoon toebehorende onroerende zaak dat door niet behoorlijk erfopvolging en boedel meningen in een gemeenschap is geraakt van een groep deelgenoten, waarbij de precieze samenstelling en aandelen onbekend zijn.
In het ontwerp wordt tevens voorgesteld de rechter de mogelijkheid te geven zodanige onroerende zaken in eigendom toe te kennen aan de feitelijke gebruikers dan wel aan de overheid of een stichting met het oog op ontwikkeling van de zaken ten behoeve van de gebruikers.
Daarnaast wordt in het ontwerp aangegeven wie als gebruikers kunnen gelden en wanneer men in aanmerking kan komen voor toekenning van een onroerende zaak.”

br. Raad van Advies

Een rechter,“dat varkentjes even zal wassen”.

De rechtbank krijgt de mogelijkheid om, alle slordigheden van de respectievelijke overheden, het Bevolkingsregister en het Kadasterwezen, dat onduidelijkheden en controverse eigendomssituatie had veroorzaakt, te legaliseren.

Professor Paula had echter in zijn rapport, “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato”, aanbevolen dat de overheid (met name het Hypotheekkantoor, de Belastingdienst en het Monumentenbureau), haar registers en overige administratie moeten actualiseren in overeenstemming met de grondruil die op 7 oktober 1868 heeft plaatsgevonden.
De ingenieuze juridische adviseurs of “consultants”, werden door de overheid royaal betaald om de aanbevelingen van professor Paula dusdanig te verdraaien zodat een rechter, met de mindset van “Pontius Pilatus”, het onbehoorlijk bestuur van de respectievelijke overheden zal legaliseren. De overheid zal op zijn beurt, na het legaliseren van het “goed”, vanzelfsprekend keurig betaald worden.

Het is behoorlijk merkwaardig dat het schrijven aan de Gouverneur van de Nederlandse Antillen in januari 2003 door RAAD VAN ADVIES, werd gesigneerd door de plv. secretaris mevrouw J.J. Barbolina-Provense en de ondervoorzitter, mr. R.F. Pietersz.

LANDSVERORDENING aanvulling boek 3

De GOUVERNEUR van de Nederlandse Antillen had in overweging genomen dat het wenselijk is in Boek 3 van het Burgerlijk Wetboek een regeling op te nemen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen.

In de Memorie van Antwoord  bedankte de minister van Justitie  de Staten voor het voorlopig verslag.

“Commissie-Paula kreeg tot opdracht ‘uiterlijk vier maanden na haar instelling’ advies uit te brengen, vergezeld van uitgewerkte voorstellen met toelichting (Landsbesluit van de 9de maart 2001, no. 1)”

Memorie van antwoord

Het nieuw plan van de “ingenieuze juridische adviseurs of “consultants” van het Bestuurscollege, om plantage Malpais “wettelijk” te vervreemden, werd het “LANDSVERORDENING houdende aanvulling van Boek 3 van Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen”. Op 22 januari 2007, werd het in de Staten Nederlandse Antillen ontvangen.

 

“GATO: geschenk met een staartje”

In juli 2001 verscheen onderstaand artikel in de krant

p1030313

Plantage Gato dat 206 jaar geleden, aan dertien vrijgemaakte slaven werd geschonken, zorgde vanaf 2001 voor grote juridische en sociale problemen. Volgens Anthony Godett is het eigendomsrecht het probleem dat op plantage Gato, de meest elementaire voorzieningen niet kunnen worden aangelegd. Hiermee gaf Anthony Godett aan dat hij weet dat plantage Gato, geen onbeheerde onroerende zaak is, waarvan de eigenaar onbekend is, of zonder erfgenamen of dat de erfenis verlaten is. Hierdoor is toepassing van artikel 572 niet mogelijk zodat het onroerende zaak aan het Land kan toebehoren.

ANTHONY GODETT

Anthony Godett beheerde in 2000 de portefeuille openbare werken in het eilandbestuur. Bij een strafrechtelijk onderzoek naar het handelen van enkele partijgenoten en aannemers kwam ook Godett zelf bij het Openbaar Ministerie in beeld. Hij zou zich hebben schuldig gemaakt aan oplichting, valsheid in geschrifte, en het aannemen van smeergeld.

Op 3 november 2003 begon de strafzaak tegen Godett. Het Openbaar Ministerie eiste twee jaar gevangenisstraf.

Op 22 december 2003 werd Godett veroordeeld tot een jaar gevangenisstraf, waarvan drie maanden voorwaardelijk.

Clandestiene ontwikkelingen op plantage Malpais

Onroerende zaken werden door de overheid in eigendom gegeven aan clandestien opgerichte of nog op te richten bedrijven, of aan een stichting met een zogenaamd doel, de zaken ten behoeve van de gebruikers te ontwikkelen.

PLAN (GATO HILLTOP)

Drs. Ir. S. Boom had op 22 maart 1996 een aanvraag voor vrijstelling van belastingen, een soort “Tax Holiday”, bij de Gouverneur van de Nederlandse Antillen ingediend.

Vrij van Belasting

Drs. ir. S. Boom was op dat moment gerechtigd om als A.s. Directeur van het opgerichte of nog op te richten bedrijf GARPO N.V., een aanvraag voor vrijstelling van belasting te doen voor zijn project “GATO HILLTOP”.

Project “GATO HILLTOP” was een project om plantage Gato te ontwikkelen. Een ingenieus project ontwikkelingsgroep had als doelstelling op het bovenste plateau van plantage Gato, een luxe ressort van 500 appartementen te creëren.

20181118_151854

Het clandestiene ontwikkelingsplan van drs. ir. S. Boom, beland per ongeluk in een verkeerde brievenbus. De “consutants” moesten het vuur uit de sloffen lopen om een “plan b” in elkaar te smeden.

De overheid zal gebruik van artikel 572 moeten maken om eigenaar te worden van Plantage Malpais.

Curaçao Telecom N.V.

Op 15 maart 2000 had Curaçao Telecom N.V., een verzoek bij de overheid ingediend om het recht op erfpacht op een perceel te verkrijgen. Curaçao Telecom N.V. had het perceel nodig om een antennemast en zendhuis voor haar cellulair telefoon systeem.

In vergadering van het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao werd op
17 maar 2004 in besluit 2004/8430B vastgesteld dat Curaçao Telecom N.V. het recht van erfpacht op een perceel domeingrond gelegen te Souax, werd verleend.

Besluit Digicel A

Richard R. Ferero, een erfgenaam van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, maakte bezwaar tegen het afgegeven recht in erfpacht, aan Curaçao Telecom N.V.
Het in erfpacht uitgegeven perceel ligt niet op domeingrond Souax, maar op de familiegrond plantage Malpais.

Het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao had in een schrijven van 12 mei 2005 overduidelijk aangegeven, dat de stichting Kadasterwezen en Openbare Registers Curaçao, had bewezen dat het perceel grond deel uitmaakt van plantage Gato c.q. Malpais.

Naar aanleiding hiervan heeft het Bestuurscollege het besluit nummer 2047/8430B ingetrokken.

br. intr. erfpacht Digicel 2


Plan van aanpak GATU

Tijdens de openbare vergadering van de Eilandsraad dd. 11 oktober 1994, heeft de Raad van het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao verzocht om zo spoedig mogelijk, een concreet plan van aanpak met betrekking tot de uitvoering van een utiliteitsplan voor water en elektra voor de wijken Souax Ariba, ook bekend als Tank’i Mon Poos of Ser’i Kandela, en Gatu aan de raad doen toekomen.

In Plan van aanpak GATU werd overduidelijk aangegeven:

“Het gebied is eigendom van de familie Pieters. Ongeveer 20 jaar geleden hadden de eigenaren voornemens om het gebied te gaan verkavelen. Voorbereidingen waren getroffen om met de ontwerpwerkzaamheden te gaan beginnen. Door onbekende redenen zijn genoemde werkzaamheden gestaakt. De eigenaren, handelende onder de naam “Chato Properties n.v.”, worden vertegenwoordigd door de notaris Maduro van notaris kantoor E.J. Maduro.”

Plan van aanpak

De overheid wist althans behoorde te weten dat door een serie rechtszaken, welke familie Ferero tegen familie Pietersz had aangespannen, de reden was dat familie Pietersz niet met werkzaamheden op plantage Gato kon beginnen.

Plantage Malpais (a) Gato is eigendom van de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

Doortrapte vervalsingen in de Rechtbank

De incompetente juridische adviseurs of “consultants” van het Bestuurscollege, hadden buiten de waard gerekend met hun achterbakse advies aan het Bestuurscollege, dat het mogelijk was, met het “LANDSVERORDENING houdende aanvulling van Boek 3 van Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen”,  plantage Malpais legaal te vervreemden.

Professor Paula had duidelijk in de conclusie van zijn rapport “Historisch onderzoek naar de eigendomssituatie van plantage Gato” gesteld:

A. Conclusies

Op grond van haar onderzoek meent de commissie tot een viertal hoofdconclusies te kunnen geraken.

1.       De gouvernementstukken betreffende de grondruil die plaatsvond in 1868, waarbij het Gouvernement der kolonie Curaçao de huisjes aan de Ferdinandstraat ruilde voor de negen afdaken aan de Overzijde 68 te de Loos, zijn van doorslaggevende aard voor het vaststellen van de eigendomssituatie van Gato. Uit deze stukken blijkt namelijk dat de overheid in dat jaar een officiële en limitatieve opsomming heeft gegeven van de personen die op dat moment aanspraak konden maken op de nalatenschappen van wijlen de weduwe van Rasveldt, i.e. de plantage Gato en de negen afdaken aan de Overzijde 68 te de Loos. Aangezien de zeven legatarissen en enige belanghebbenden met voor- en achternaam staan vermeld, is het nu veel beter mogelijk om aan de hand van (stamboom)onderzoek de huidige rechthebbenden te bepalen.

Degenen die thans claimen nakomelingen te zijn van de 13 gewezen slaven van de weduwe van Rasveldt, hoeven nog “slechts” aan te tonen dat zij nazaten zijn van één van de genoemde 7 families.

Artikel 3:200

In artikel 200a, van boek 3 van het Burgerlijk Wetboek met bepalingen inzake langdurig onverdeeld gebleven gemeenschappen, wordt overduidelijk gesteld dat indien aannemelijk is geworden dat de deelgenoten niet meer kunnen worden opgespoord of dat de waarde van de aandelen van de deelgenoten zeer gering is, kan de rechter de zaak of gedeelten van de zaak als zelfstandige zaken, in eigendom toekennen aan de gebruikers.

In Artikel 200d wordt overduidelijk gesteld de overheid pas eigenaar van de plantage kan worden indien toekenning aan de gebruikers niet mogelijk is.

“Voor zover toekenning aan de gebruikers niet mogelijk is, kan deze geschieden aan het eilandgebied waarin de zaak is gelegen of aan een stichting die ingevolge haar statuten de belangen van de gebruikers behartigt en van overheidswege onder toezicht staat, een woningbouwcorporatie inbegrepen.”

Norwin Geronimo Ferero, een erfgenaam van de vrijgemaakte slaven Rasveldt, had als eiser in een verzoekschrift van op 15 november 2015 vorderingen ingesteld tegen gedaagden Pietersz. Op 11 december 2015 had mr. Bijkerk, bij brief namens Pietersz de producties voor het geding ingebracht. Vervolgens heeft op 14 december 2015 de mondelinge behandeling plaatsgevonden.

Pleitnotitie 14-12-2015

Leden van familie Pietersz hadden, na 20 november 2015, notaris Alba Rosa Chatlein verzocht om een notariële verklaring op te maken waaruit moet blijken dat hun grootvader dhr. Phelipie Benicio Pietersz een afstammeling is van wijlen
mevrouw CLARSSA SAMBOSE.
Notaris Alba Rosa Chatlein had snel aan de hand van de VERKLARING VAN ERFRECHT van de erven Ferero en verder met adviezen van “ingenieuze juridische consultants”, binnen drie weken een VERKLARING MET BETREKKING TOT AFSTAMMING in elkaar gezet.

Notaris Alba Rosa Chatlein ondertekende op 10 december 2015 een VERKLARING MET BETREKKING TOT AFSTAMMING waar de notaris verklaard dat Phelipie Benicio Pietersz een afstammeling is van wijlen mevrouw CLARISSA SAMBOSE.

Notaris Alba Rosa Chatlein had zonder meer volkomen aan het verzoek van familie Pietersz voldaan, maar verzuimde erbij te vermelden dat wijlen mevrouw CLARISSA SAMBOSE geen legataris is van wijlen mevrouw Sybrecht van Uytrecht.

De afstamming volgens notaris Chatlein is erop gebaseerd dat Maria Martha, dochter van Leentje, een zoon had genaamd Phelipie Jacoba Pietersz. Echter in besluit van de Gouverneur de Rouville van 30 juli 1868, waarin de namen van de vrijgemaakte slaven van weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt worden genoemd en waarin tevens wordt vermeld wie de nog in leven zijnde nakomelingen van de vrijgemaakte slaven zijn, wordt vermeld dat Maria Matha een zoontje had met de naam Pieters Bernardus.

VERKLARING MET BETREKKING TOT AFSTAMMING

Besluit van de Gouverneur de Rouville

Gouverneur de Rouville had in 1868 een limitatieve opsomming gegeven van de  18 personen die op dat moment aanspraak konden maken op de nalatenschappen van wijlen de weduwe Sybrecht van Uytrecht.

18 erkende personen

Centraal Historisch Archief transcriptie:

1º William Pietersz in huwelijk hebbende Maria Cathalina, zoo voor zich als in hoedanigheid van vader en voogd van zijnen minder jarige zoon genaamd Elario Felix en voorts in zijne hoedanigheid bij Gouvernementsbesluit d.d. 15 juli dj. No.408 benoemden voogd over de minderjarige kinderen van wijlen Maria Olaria met namen Johannes Francisco, Brigita Christina, Johanna Genoveva en Ignacio Nicolaas; 2º Johannes Martis Pietersz; 3º F elix [Isbarios] Pietersz; 4º Daniel Martis Conquet in huwelijk hebbende Maria Sebastiana, zoo voor zich als in zijne hoedanigheid van vader en voogd van zijne minderjarige kinderen Maria Feliciana, Leonora Martina, Johannes Pietersz, Cecilia Martina en Louis Martis; 5º Martijn Ferrero, in huwelijk hebbende Antonia Petronella, zoo voor zich als in zijne hoedanigheid van vader en voogd van zijnen minderjarigen zoon Johannes Januarius; 6º Maria Martha; 7º Pieter Bernardus.’

De 18 personen die in 1868 door de rechtbank van de kolonie Curaçao erkend waren als de belanghebbenden die op dat moment aanspraak konden maken op de nalatenschappen van wijlen weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt waren:

  1. Maria Cathalina
  2. Elario Felix
  3. Johannes Francisco
  4. Brigita Christina
  5. Johanna Genoveva
  6. Ignacio Nicolaas
  7. Johannes Martis Pietersz
  8. Felix (Isbarios) Pietersz
  9. Maria Sebastiana
  10. Maria Feliciana
  11. Leonora Martina
  12. Johannes Pietersz
  13. Cecilia Martina
  14. Louis Martis
  15. Antonia Petronella
  16. Johannes Januarius
  17. Maria Martha
  18. Pieter Bernardus

Fictieve stamboom

Notaris Alba Rosa Chatlein werd betaald om een notariële verklaring op te maken waaruit moet blijken dat dhr. Phelipie Benicio Pietersz een afstammeling is van wijlen mevrouw CLARISSA SAMBOSE. Dat notarieel verklaring zou vervolgens in de rechtbank worden gelegaliseerd.

Notaris Alba Rosa Chatlein, wist van de gouden regel “wie betaald, bepaald”, en vermeld in haar verklaring dat uit mevrouw Maria Martha, voor zover is na te gaan, een (1) kind werd geboren te weten de heer PHILIPIE JACOBA PIETERSZ.

De verklaring van notaris Alba Rosa Chatlein, weerspreekt het besluit no. 439 van Gouverneur de Rouville.

In het besluit van Gouverneur de Rouville no. 439 van 30 juli 1868 staat overduidelijk vermeld dat Maria Martha dochter van Leentje een zoontje heeft genaamd Pieters Bernardus.

Op de fictieve stamboom dat notaris Alba Rosa Chatlein had gebruikt, om aan te tonen dat dhr. Phelipie Benicio Pietersz een afstammeling is van wijlen mevrouw CLARISSA SAMBOSE,  komt de naam Pieters Bernardus zoontje van Maria Martha niet voor.

Fictieve stamboom

fictieve stamboom pietersz

Zwevende Pietersz stamboom

Er bestaat geen aansluiting van de stamboom van Pietersz met de stamboom van de vrijgemaakte slavin LEENTJE, met de 18 personen die in het besluit van Gouverneur de Rouville van 1868 waren erkend.

De heer Phelipie Benicio Pietersz wordt niet in het besluit van Gouverneur de Rouville vermeld als een van de 18 personen bij de limitatieve opsomming van het besluit no. 439 van 30 juli 1868.

Zwevende stamboom Pietersz

Leden van familie Pietersz hadden, notaris Alba Rosa Chatlein, betaald om een notariële verklaring op te maken waaruit moet blijken dat hun grootvader dhr. Phelipie Benicio Pietersz een afstammeling is van wijlen mevrouw CLARSSA SAMBOSE.

Het notariële VERKLARING MET BETREKKING TOT AFSTAMMING van Pietersz leverd het onomstotelijke bewijs dat de rechtsvoorgangers van Pietersz niet in redelijkheid kunnen menen dat plantage Malpais (a) Gato hun toebehoorde door erfopvolging.

Phelipie Benicio Pietersz kan vermoedelijk een zoon zijn van mevrouw Maria Martha, echter dan was hij door zijn onrechtmatige zaken en handelingen tegen de andere familie leden en erfgenamen van de 13 vrijgemaakte slaven, tegen de lamp gelopen en werd hij waarschijnlijk door de Koloniale Rechtbank in 1868 veroordeeld.

Leden van familie Pietersz hebben kennis van de politie rapporten dat professor Paula had onderzocht en alszodanig weten althans behoren te weten waarom hun voorvader Phelipie Benicio Pietersz niet door de Koloniale Rechtbank in 1868 werd erkend als rechtmatige erfgenaam van de weduwe Sybrecht van Uytrecht.

Het Gouverneurs akte no. 439 van 30 juli 1868 laat geen ruimte om nog te kunnen spreken van een onbeheerde nalatenschap. Het feit dat de eigenaren in 1868 wel degelijk door de officiële overheidsinstantie werd geïdentificeerd, kan de overheid Plantage Malpais niet meer beschouwen als een onbeheerde nalatenschap.

De vork zit dus zo in de steel

Het Bestuurscollege van het Eilandgebied Curaçao had in 1999 professor dr. A.F. (Jandi) Paula opgedragen om een historisch onderzoek uit te voeren om de feitelijke ontwikkelingen aangaande de eigendomssituatie van Plantage Gato sinds de executie van het legaat van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

Tijdens het historisch onderzoek van professor Paula, was het onvermijdelijk dat ook gemanipuleerde juridische aspecten aan het licht kwamen. Professor Paula onderzocht ook verschillende politie rapporten en vond informatie waarmee hij een duidelijker beeld kon vormen van wat er allemaal waarschijnlijk was gebeurd voor en na de executie van het testament van Sybrecht van Uytrecht op 21 februari 1812.

Professor Paula had via het archief van de heer Edwin I. Maduro, advocaat van familie Pietersz, kennis kunnen nemen van uittreksels uit het Bevolkingsregister terzake de afstamming van Pietersz.

Persoonsgegevens uit het Bevolkingsregister, geven aan dat Phelipie Benicio Pietersz uit mevrouw Maria Martha was geboren. Nader onderzoek van Professor Paula bracht verborgen juridische aspecten van Phelipie Benicio Pietersz aan het licht.

Familie Pietersz weten althans behoren te weten dat ondanks familie Pietersz in bodemprocedures hadden geprocedeerd, echter nimmer is vastgesteld dat familie Pietersz de eigenaren zijn van Plantage Malpais (a) Gato.

De rechtsvoorgangers van Pietersz, hebben niet in redelijkheid kunnen menen dat de onroerende zaak hun geheel toebehoorde. Het is voldoende bekend dat de plantage was nagelaten aan de gezamenlijke vrijgelaten slaven van de weduwe Sybrecht van Uytrecht van Rasveldt.

Wettelijk aansprakelijk

In de wet en rechtspraak is geregeld dat men de schade die aan een ander wordt toegebracht moet vergoeden.

De rechtsgeldige nakomelingen van de 13 gewezen vrijgemaakte slaven van Sybrecht van Uytrecht hebben een rechtsgeldig titel om de overheid van Curaçao aansprakelijk te stellen voor alle materiële en immateriële schade die de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven hebben geleden sedert het executie van het testament van Sybrecht van Uytrecht op 21 februari 1812.

In “OVERHEID CURAҪAO, “DUTCH CARIBBEAN”, SCHADELOOS GESTELD” werd al een boodschap naar de Overheid van Curaçao gestuurd:

“In een gerechtelijke procedure zal de rechtbank worden verzocht om een schade en smartengeld vergoeding van Nafl. 100.000.000 vast te leggen.”

Overheid aansprakkelijk

KIEZEN OF DELEN

“Doe enen ander niet hetgeen gij niet wenscht dat aan u geschiede”.

“WHAT GOES AROUND COMES AROUND”

De lachende verliezer

De lachende verliezer, wint

Onbehoorlijk bestuur, fraude, corruptie en samenzwering van de overheid zet rechtbank voor dilemma van “kiezen of delen”.

Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez had 48 jaar geleden in “Honderd jaar codificatie in de Nederlandse Antillen” heel bewust opgemerkt dat de akte van afgifte het legaat van Malpais alias Gatu, zowel sociaal als juridisch interessant is waarschijnlijk omdat hij wist dat de erfgenamen van de dertien vrijgemaakte slaven van Rasveldt na 150 jaar moeilijk te achterhalen zullen zijn. Daarom had hij ook gesteld dat ook hier weer geïmproviseerd zal moeten worden.  

Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez  was notaris op Curaçao tussen 1946 en 1969. Zijn praktijk was in de stad waar hij met veel genoegen ook de ‘kleine’ man hielp met raad en daad. In november 1968 had hij Gerardus Lazaro Ferero, een erfgenaam van de dertien vrijgemaakte slaven Rasveldt, gesproken. Gerardus Lazaro Ferero had de akte van afgifte legaat van 21 februari 1812, bij zich en hij legitimeerde zich tevens dat hij ook de voorafgaande titels van eigendom van respectievelijk zijn moeder en grootmoeder had gekregen. Gerardus Lazaro Ferero verzocht de hulp van notaris Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez, bij een eventuele verkoop van plantage Malpais.
Notaris Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez erkende dat de akte van Gerardus Lazaro Ferero een originele akte was waar de dertien vrijgemaakte slaven gezamenlijk hun deel van de nalatenschap van Sybrecht van Uytrecht toebedeeld hadden gekregen. Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez had geverifieerd dat de rechtshandelingen verricht waren, na de dood van mevrouw Sybrecht van Uytrecht, door twee erkende testamentair executeuren, namelijk de heren Cornelis Ringeling en Gotlieb Frederik Ziegler.

Ondanks dat Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez een overduidelijk bewijs had dat tegenover hem een erfgenaam van dertien vrijgemaakte slaven Rasveldt stond, toch rapporteerde hij dat de erfgenamen van de dertien vrijgemaakte slaven Rasveldt, na 150 jaar moeilijk te achterhalen zal zijn. Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez met zijn politieke inzicht, wist dat de akte van afgifte legaat zowel sociaal als juridisch interessant was. Daarom ook merkte Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez op in zijn rapport:” ….. ook hier weer geïmproviseerd zal moeten worden.”

Kort Geding op 29 maart 2017

Norwin Gerónimo Ferero had op 8 maart 2017 een verzoekschrift voor een kort geding ingediend. Pas na 21 dagen, op 29 maart was de zitting. Grondslag van het verzoekschrift was dat Pietersz openlijk vonnissen van het gerecht blijft negeren waardoor de erfgenamen van de vrijgemaakte slaven Rasveldt financieel behoorlijk benadeeld werden.

Verzoekschrift Norwin Gerónimo Ferero

Voor de zitting had Norwin Ferero aan advocaat Peter Verton gevraagd of hij een motivatie mag geven van hetgeen in het verzoekschrift staat.

Aan het begin van de zitting had Norwin Ferero het volgende duidelijk gezegd:

“Het is overduidelijk dat leden van familie Pietersz op onrechtmatige wijze eigenaar van een gedeelte van plantage Malpais willen worden. Leden van familie Pietersz hebben een overeenkomst met georganiseerd misdaad en terroriseren hardnekkig de rechtmatige eigenaren en de bewoners van plantage Malpais.

Louis Eusebio Pietersz en Willem Jan Materno Pietersz hebben geen enkel rechtsgeldig belang de grondontwikkeling van plantage Malpais te hinderen.
In arresten van de Hoge Raad is uitgesproken dat Pietersz noch eigenaar, noch bezitter is. Het vonnis in Kort Geding uitgesproken op 30 december 2015 nummer KG 76617/2015, bevestigd door het Gemeenschappelijk Hof van Justitie uitspraak van 13 september 2016 nummer KG 76617-H172 en 172A/16, bepaalde dat Pietersz ook geen beheerder is van plantage Malpais.

Louis Eusebio Pietersz en Willem Jan Materno Pietersz blijven hardnekkig weigeren gehoor te geven hun onrechtmatige zaken en handelingen op de gronden van plantage Malpais te stoppen. Zelfs een door het Hof bevestigde dwangsom van NAf 100.000,- maakt geen enkel indruk op Pietersz.
Pietersz negeert het Hof vonnis en blijft de rechtmatige erfgenamen van plantage Malpais terroriseren. Op 29 mei 2016 had Pietersz zelfs kunnen regelen dat TeleCuracao op het dagelijkse journaal liet zien hoe Pietersz het vonnis KG 76617/2015 negeert.
Het oordeel van het Gerecht was dat alle borden verwijderd moesten worden, maar Pietersz bewijst op het journaal hoe een nieuwe bord wordt geplaatst. Nog steeds is deze video te zien op YouTube, “KITA BORCHI NA GATO”. Het is al 287 keren bekeken.
Advocaat, mr. dr. Peter Verton, wordt door gedaagden, Pietersz, geïntimideerd dat hij niet durft de rechten van eiser, Norwin Ferero, in deze rechtszaak naar behoren te verdedigen.”

Motivatie verzoekkschrift.

Op de zitting had advocaat Peter Verton beloofd dat er meer bewijs materiaal via email naar de rechtbank verzonden zou worden.
Norwin Ferero had op verzoek van advocaat Peter Verton een heel epistel, van 34 pagina, naar de rechtbank en advocaat Bijkerk verzonden.

epistel van 34 pagina

Advocaat Bijkerk, tijdens de zitting van 29 maart jl, schroomde niet van al de harde beschuldigingen maar negeerde ze allemaal, deed alsof zijn neus bloedt en ging gewoon door met dezelfde stelling als notaris Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez in 1969 had. Advocaat Bijkerk negeerde al hetgeen in het verzoekschrift werd verzocht en nam heel rustig de tijd om tijdens de zitting van het “kort Geding”  heel lang en uitgebreid uit te leggen hoe en in welke vorm Pietersz  de vonnissen negeert. Advocaat Bijkerk wist de Edelachtbare rechter te overtuigen om de onrechtmatige zaken en handelingen van Pietersz te gedogen want Pietersz had veel beter recht dan Ferero volgens advocaat Bijkerk.

De Edelachtbare rechter zwichtte volkomen voor het “mooie verhaal” van advocaat Bijkerk en sloot zich volkomen aan bij die visie. De Edelachtbare rechter begon ook uitgebreid, op de “Kort Geding” zitting, uit te leggen waarom het zo moeilijk is om de erfgenamen van de dertien vrijgemaakte slaven Rasveldt na 150 jaar te achterhalen. De Edelachtbare rechter deed zelfs een hele “grote schepje” bovenop door duidelijk aan te geven dat een erfrechtelijke uitspraak niet eens over een miljoen jaar zal komen.  Volgens de Edelachtbare rechter is er geen ander oplossing dan toepassen van een nieuwe wet, van deze eeuw, de wettelijke regeling van art. 3:200a e.v. BW  (langdurig onverdeeld gebleven boedels).
Vervolgens had de Edelachtbare rechter eiser, Norwin Ferero, tijdens de Kort Geding zitting op het matje geroepen. De Edelachtbare rechter had tegen Norwin Ferero gezegt:  “mijnheer Norwin Ferero u doet er heel verstandig aan zich te voegen in die procedure. Mijn vraag is, waarom doet u dat niet?
Norwin Ferero legde duidelijk uit dat hij zich ook aan zal sluiten bij de regeling van art.3:200a. Norwin Ferero verwees nogmaals duidelijk naar het verzoekschrift en dat het in dit kort geding niet om de eigendom vraagstuk gaat maar dat de rechtbank Pietersz moet veroordelen voor het negeren van verschillende vonnissen van de rechtbank. Norwin Ferero verzocht de rechtbank een vonnis te geven zodat die gebruikt kan worden op de regie zitting van 25 april 2017.

 

Kort Geding op 29 maart 2017

 

Vonnis Kort Geding

Uit al hetgeen de Edelachtbare rechter had gezegd op de zitting lijkt het erop dat de vonnis van volgende week woensdag 11 april heel duidelijk zal laten zien hoe het zit met gerechtigheid hier op Curaçao.

 

Hebzuchtige politici

Te kwade trouw politici lieten zich “vrijwillig”, gedreven door hun hebzucht, omkopen met het sluiten van een compromis met georganiseerde misdaad. Vervolgens terroriseren parlementariërs het Land met hun onbehoorlijk bestuur dat onderhouden wordt door terreur acties van een netwerk van criminelen die zelfs rechten hadden gestudeerd aan de universiteit.

Het is overduidelijk nu geworden dat Doktoor Moises Frumencio da Costa Gomez tegen  rechtsgeleerden sprak door te zeggen:

DOE ENEN ANDER NIET
HETGEEN GIJ NIET WENSCHT
DAT AAN U GESCHIEDE

 3 No hasi

 

 

 

 

Gobièrnu di Kòrsou ku su mal gobernashon, froude, korupshon i konspirashon, ta fòrsa batata kayente den koro koro di korte di hustisia

Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez konsientemente, 48 aña pasa den e buki “Honderd jaar codificatie in de Nerderlandse Antillen”, a remarka ku e herensha di Malpais alias Gatu ta soshal i hurídikamente interesante, probablemente pasombra e tabata sa ku despues di 150 aña ta difísil pa haña sa unda tur e herederonan di e 13 katibunan liberá Rasveldt ta. Ta p’esei mes ela bisa ku atrobe lo mester wòrdu improvisá.

 

Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez tabata un notario na Kòrsou entre 1946 i 1969. E tabatin un kantor den Punda, kaminda e tabata gusta yuda e hòmber chikitu ku bon konseho. Novèmber 1968, Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez, a papia ku Gerardus Lazaro Ferero ku tabata un heredero di e 13 katibunan liberá Rasveldt. Gerardus Lazaro Ferero tabatin su titulo komo doño i un akta di herensha original di 21 febrüari 1812 ku e a haña di su mama ku tambe a haña esei di su wela. Gerardus Lazaro Ferero a pidi yudansa di Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez pa bende plantashon Malpais. Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez a rekonosé e akta ku Gerardus tabatin huntu kuné, tabata un akta original kaminda ku e 13 katibunan liberá Rasveldt a haña nan parti di e herensha di Sybrecht van Uytrecht. Hasta Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez a verifiká ku tur asuntu hurídiko, despues ku señora Sybrecht van Uytrecht a fayesé, a wòrdu regla dor di dos ehekutor di herensha renombrá pa Sybrecht van Uytrecht, ku tabata yama Cornelis Ringeling i Gotlieb Frederik Ziegler.

Anke ku Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez tabata konvensí ku dilanti di dje tabata para un desendiente di e 13 katibunan liberá Rasveldt, tòg Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez a skirbi den su rapòrt ku ta difísil pa despues di 150 aña lokalisá tur e herederonan di e katibunan liberá Rasveldt.  Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez tabatin bon bista politikko i tabata sa ku e herensha tabata sosialmente i hurídikamente hopi interesante. Ta p’esei tambe Ernest (‘Onchi’) Cohen Henriquez a skirbi den su rapòrt:” … akinan tambe atrobe mester wòrdu improvisá.”

Huisio sumario 29 mart 2017

Norwin Gerónimo Ferero a entregá un petishon pa un kaso den korte riba 8 di mart 2017. Ta te 29 di mart, despues di 21 dia, e kaso a yega korte. E demanda den korte  ta pasombra públikamente Pietersz ta keda ignorá pa kumpli ku veredikto nan di korte i asina ta okashoná ku herederonan di katibunan liberá Rasveldt ta wòrdu perhudiká finansieramente.

Petishon pa kaso den korte:  Verzoekschrift 29-3-17

Promé ku e kaso a kuminsá, Norwin Ferero a puntra abogado Peter Verton ku e mes por a duna un motivashon di e demandanan hasí.

Na kuminsamentu di e kaso Norwin Ferero a bisa lo sigiente:

“Ta mas kla ku di dia ku Pietersz nan riba un forma inhustu ke bira doño di un parti di plantashon Malpais. Miembronan di famia Pietersz tin un akuerdo ku krímen organisá i nan ta terorisá terkamente e doño legítimo nan di plantashon Malpais.

Louis Eusebio Pietersz i Willem Jan Materno Pietersz nò tin derechi legítimo  pa stroba desaroyo di plantashon Malpais.
Den verediktonan di korte di Kasashon a stipulá kaba ku Pietersz nò ta doño ni propietario. E veredikto di e huisio sumario di 30 di desèmber 2015, number KG 76617/2015, a afirmá pa korte di apelashon ku tabatin un veredikto riba 13 di Sèptèmber 2016 number KG 76617-H172 i 172A/16, a stipulá ku Pietersz nò ta Vito tampoko.

Louis Eusebio Pietersz i Willem Jan Materno Pietersz terkamente a keda nenga pa duna oido i stòp di hasi negoshi riba terenonan ku ta pertenesé na plantashon Malpais. Hasta un multa di 100.000 florin ku korte a pone, nò ta hasi niun impreshon riba Pietersz. Ketu bai Pietersz ta keda ignorá verediktonan i ketu bai Pietersz ta terorisá herederonan. Hasta Pietersz por a regla ku riba 29 di mei 2016 Tele Kòrsou a mustra den telenotisia kon Pietersz ta hasi un veredikto di korte ridíkulo. Korte su veredikto a bisa bon kla ku tur bòrchi mester wòrdu kita, pero Pietersz ta demonstrá riba telenotisia  kon nan si por pone un bòrchi nobo. Te ainda tin un video riba You Tube “KITA BORHI NA GATO”. E video aki a wòrdu mira 287 bia kaba.
Abogado Peter Verton tambe ta wòrdu intimidá dor di Pietersznan i awor e tin asina miedu ku e nò por defendé e kaso di Norwin Ferero manera debe ser.

Motivashon di demandanan hasí: Motivatie verzoekkschrift

Durante di e kaso abogado Peter Verton a primintí di manda mas prueba via di Internèt. Abogado Peter Verton a pidi Norwin Ferero pa manda e pruebanan via Internèt. Esaki a bira un file di 34 página.

File di 34 pagina: epistel

Abogado Bijkerk, nò a wòrdu impreshoná dor di tur e akusashonnan pero a ignorá tur kos. Ela keda hasi manera su kara nò tin wesu i a sigui ku e mes un pensamentu ku Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez tabatin na aña 1969. Abogado Bijkerk a ignorá tur e demandanan i riba un rùst ela sigui splika detayadamente kon Pietersznan ta ignorá verediktonan di korte. Abogado Bijkerk tabata sa kon konvensé wes den korte pa tolerá e inhustisia di Pietersznan.

E wes di korte a sukumbí kompletamente pa e “kuenta bunita nan” di abogado Bijkerk i nan dos a uni kompletamente ku e pensamentunan di Ernest ‘Onchi’ Cohen Henriquez. E wes di korte tambe a kuminsá prediká den e huisio sumario splikando dikon ta asina difísil pa lokalisá e herederonan di e 13 katibunan liberá Rasveldt. Hasta e wes di korte a tira mas ariba i bisa ku ni aki un mion aña herederonan lo haña un veredikto den e kaso di e herensha di plantashon Malpais. Sigun e wes di korte nò tin niun otro opshon ku ta e aplikashon di artíkulo 3:200a e.v. BW (casonan di tereno ku tin hopi tempu pará sin solushon).
Seguidamente Norwin Ferero a wòrdu yama dilanti i e wes di korte a Norwin Ferero: “señor Norwin Ferero, sea asina sabi pa uni bo mes ku e otronan den e prosedura pa repartí tereno”.
Norwin Ferero a splika bon kla ku e tambe lo uni su mes den e prosedura pa repartí tereno sigun artíkulo 3:200a. Tambe Norwin Ferero a mustra bon kla ku e demanda di e huisio sumario nò ta trata pa sa ken ta doño, sino ku korte mester sentensia Pietersznan pasombra nan ta ignorá diferente veredikto di korte. Norwin Ferero a pidi korte un veredikto di moda ku esei por wòrdu usa den korte dia 25 di aprel 2017.

Veredikto huisio sumario

Tur loke wes di korte a bisa den korte ta parse ku djarason otro siman, dia 11 di aprel, tur puitunan lo sali foi makutu i e bèrdat lo sali na kla. Tur hende lo haña sa si tin hustisia aki na Kòrsou òf nò.

Polítikonan goloso

Polítikonan di mala fe “boluntariamente” a laga nan mes wòrdu kumprá i nan propio gana di kos a pone nan mes, bende nan alma ku diabel. Nan a sera kompromisonan figo ku krímen organisá. Seguidamente parlamentarionan a kuminsá terorisá nos Pais Kòrsou ku mal gobernashon ku ta wòrdu mantené dor di aktonan di teror di un kadena di kriminalnan ku a studia lei na universidat.

Awor si a bira mas kla ku di dia ku Doktoor Frumencio da Costa Gomez
mester  tabata papia ku huristanan ora ku e tabata bisa:

NO HASI KU OTRO LOKE BO

NO TA DESEA KU OTRO HASI KU BO

No hasi 2